Lub Tuam Rooj Sab Laj
“Cia Li Txhim Tsa lub Tsev No Los rau Kuv lub Npe”
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2020 lub tuam rooj sab laj


“Cia Li Txhim Tsa lub Tsev No Los rau Kuv lub Npe”

(Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 124:40)

Tej kev khi lus thiab cov kab ke uas ua hauv lub tuam tsev los yeej tseem ceeb rau peb kom muab peb lub siab hloov ua dawb huv thiab thaum kawg yuav muab Vajtswv cov tub thiab cov ntxhais tsa nto.

Nyob hauv Koog Ntoo Dawb Ceev 200 xyoo tas los, tus tub hluas Joseph Smith pom thiab nrog Vajtswv tham, Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis, thiab Nws Leej Tub, Yexus Khetos. Nkawd qhia Joseph txog qhov uas Pawg Vajtswv zoo li cas thiab txog kev tshwm sim nyob hauv kev ua yog toog uas tau qhib “lub caij nyoog tso txoj cai uas muaj txhij txhua” nyob hauv hnub nyoog kawg no.”1

Kwv yees peb xyoos tom qab ntawd, kom teb Joseph txoj kev sib zog thov Vajtswv thaum lub Cuaj Hli Ntuj hnub tim 21, xyoo 1823, thaum hmo ntuj, Joseph chav pw “ci tshaj dua li thaum tav su.”2 Ib tug tib neeg tshwm sim rau ntawm nws lub txaj ib sab, hu tus tub hluas raws npe, thiab hais tias “nws yog ib tug tub xa xov uas Vajtswv txib [los], thiab … nws lub npe hu ua Maulaunais.”3 Nws qhia Joseph txog qhov uas Phau Ntawv Maumoos yuav los.

Ces Maulaunais qhia los ntawm phau Malakis nyob hauv Phau Qub, tiam sis nws hais txawv me ntsis ntawm cov lus uas muaj nyob hauv phau Npaivnpaum:

“Saib seb, kuv yuav muab lub Pov Thawj Hwj ua tshwm sim los rau nej, los ntawm tus yaj saub Eliyas txhais tes, ua ntej tus Tswv hnub tseem ceeb thiab txaus ntshai yuav los. …

“Thiab nws yuav muab tej kev cog lus uas tau muab cog tseg rau cov txiv yawg lawm coj los cog rau hauv cov me nyuam tej siab, thiab cov me nyuam tej siab yuav tig mus rau lawv cov txiv yawg. Yog hais tias tsis muaj li ntawd, ces tag nrho cov neeg ntiaj teb yuav raug puas tsuaj huv tib si mus thaum nws los.”4

Qhov tseem ceeb, Maulaunais tej lus qhia rau Joseph Smith hais txog Eliyas ntiag tug hauj lwm tau qhib kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev thiab kev nrhiav tsev neeg zaj keeb kwm hauv hnub nyoog kawg thiab yog ib qho tseem ceeb kom muab txhua yam txum tim rov qab los, txhua yam uas Vajtswv tau hais dhau los ntawm tag nrho nws cov yaj saub dawb huv txij thaum chiv keeb los.5

Kuv thov kom tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv pab kuv thaum peb kawm ua ke txog tej kev khi lus, cov kab ke, thiab cov koob hmoov uas muaj rau peb nyob hauv tej tuam tsev ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg.

Eliyas txoj Kev Rov Qab Los

Kuv yuav pib nug ib yam tseem ceeb: vim li cas Eliyas txoj kev rov qab los yog ib qho tseem ceeb?

“Peb kawm los ntawm tej kev tshwm sim hauv lub caij nyoog kawg no hais tias Eliyas muaj hwj chim khi los ntawm lub Pov Thawj Hwj Mekixedes”6 thiab yog tus yaj saub kawg ua li ntawd ua ntej Yexus Khetos yug los.”7

Tus Yaj Saub Yauxej Xamiv piav hais tias, “Eliyas lub hwj huam, lub hwj chim, thiab txoj hauj lwm yog qhov uas yus muaj hwj chim tuav tus yawm sij ntawm … lub Pov Thawj Hwj Mekhixedes tag nrho … ; thiab mam txais … txhua txoj kab ke uas nyob hauv Vajtswv lub nceeg vaj, twb yuav coj leej txiv thiab tej me tub me nyuam los nyob ua ke dua, yeej hais txog cov uas nyob saum ntuj ceeb tsheej tib si.”8

Txoj cai muab khi no los yuav tsum muaj kom “txhua yam uas koj muab khi ua ke nyob hauv ntiaj teb ces yuav muab khi ua ke nyob saum ntuj ceeb tsheej; thiab txhua yam uas koj muab daws nyob hauv ntiaj teb ces yuav muab daws nyob saum ntuj ceeb tsheej.”9

Joseph tau piav ntxiv hais tias: “Vajtswv yuav ua li cas thiaj cawm tau tiam neeg no? Nws yuav xa tus yaj saub Eliyas los. … Eliyas yuav qhia txog tej kev khi lus uas khi tau cov txiv lub siab mus rau lawv cov me tub me nyuam thiab cov me nyuam mus rau lawv cov txiv.”10

Eliyas tshwm sim nrog Mauxes nyob saum lub Roob Hloov Hlo thiab muab txoj cai no rau Petus, Yakaunpaus, thiab Yauhas.11 Eliyas rov qab tshwm sim dua nrog Mauxes thiab lwm tus thaum lub Plaub Hlis Ntuj hnub tim 3, xyoo 1836, nyob hauv lub Tuam Tsev Kirtland thiab muab cov yawm sij ntawd rau Joseph Smith thiab Oliver Cowdery.12

Yuav tsum muaj qhov uas Eliyas muab txoj cai muab khi ua ke txum tim rov qab los thaum xyoo 1836 kom npaj lub ntiaj teb rau tus Cawm Seej txoj Kev Los Zaum Ob thiab qhib ib qho kev kub siab lug xav nrhiav tsev neeg zaj keeb kwm.

Muab tej Siab Hloov, Tig, thiab Ua Dawb Huv

Lo lus lub siab los hais 1,000 tawm zaus hauv cov txhooj vaj lug kub. Lo lus yooj yim thiab tseem ceeb no pheej hais txog ib tug neeg tej kev xav hauv nws lub siab. Peb lub siab—uas yog peb tej kev xav, kev hlub, tswv yim, hom phiaj, thiab cwj pwm—qhia hais tias peb yog leej twg thiab peb yuav ua neeg zoo li cas. Thiab lub ntsiab ntawm tus Tswv txoj hauj lwm yog kom tib neeg lub siab hloov, tig, thiab ua dawb huv los ntawm txoj moo zoo tej kev khi lus thiab cov kab ke pov thawj hwj.

Peb tsis ua thiab mus hauv tej lub tuam tsev dawb huv tsuas yog vim peb xav nco txog ib lub sij hawm tseem ceeb rau peb los sis peb tsev neeg. Tiam sis, tej kev khi lus thiab cov kab ke uas ua hauv lub tuam tsev los yeej tseem ceeb rau peb kom muab peb lub siab hloov ua dawb huv thiab thaum kawg yuav muab Vajtswv cov tub thiab cov ntxhais tsa nto.

Kev muab tej lus cog tseg uas tau muab cog rau cov txiv yawg lawm coj los cog rau hauv cov me nyuam lub siab—uas yog Anplaham, Ixaj, thiab Yakhauj—tig cov me nyuam lub siab mus rau lawv tej txiv yawg, kev tshawb fawb nrhiav tsev neeg zaj keeb kwm, thiab sawv cev ua kab ke hauv lub tuam tsev yeej yog tej hauj lwm uas foom koob hmoov rau tib neeg nyob ob sab ntawm daim ntaub thaiv. Thaum peb mob siab ua hauj lwm dawb ceev no, peb ua raws li Vajtswv cov lus txib kom hlub thiab ua hauj lwm rau Vajtswv thiab peb cov neeg zej zog.13 Thiab tej kev ua siab dawb pab lwm tus yeej yuav pab peb “Mloog Nws hais!”14 thiab los cuag tus Cawm Seej.15

Tej kev khi lus thiab cov kab ke pov thawj hwj dawb ceev tshaj plaws los muaj hauv ib lub tuam tsev xwb—tus Tswv lub tsev. Txhua yam uas peb kawm thiab txhua yam uas peb ua hauv lub tuam tsev qhia tias Yexus Khetos tau los saum ntuj los thiab qhia txog Nws txoj hauj lwm hauv Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev zoo siab.

Sab Haud Ua Ntej

Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson piav txog ib tug txheej txheem tseem ceeb uas tus Txhiv Dim siv “kom tib neeg tsis txawj tuag thiab tau txoj sia nyob mus ib txhis.”16 Nws hais tias: “Tus Tswv ua hauj lwm ntawm sab haud ua ntej. Neeg ntiaj teb ua hauj lwm ntawm sab nraud ua ntej. Neeg ntiaj teb xav tshem cov neeg tawm ntawm tej chaw qias. Khetos tshem tej yam qias tawm ntawm neeg, ces lawv mus lawv tus kheej tawm hauv tej chaw qias. Neeg ntiaj teb xav kom neeg hloov vim lawv hloov lawv chaw nyob. Khetos hloov neeg lub siab, ces lawv hloov lawv chaw nyob. Neeg ntiaj teb xav hloov tej yam uas tib neeg ua, tiam sis Khetos txawj hloov tib neeg lub siab lub ntsws.”17

Cov kab ke pov thawj hwj thiab kev khi lus yog tej yam tseem ceeb rau peb txoj kev yug dua tshiab ntawm sab ntsuj plig; tej no kuj yog tej uas tus Tswv ua hauj lwm pab pab hloov sab haud ua ntej. Yog peb ua raws li peb tej kev khi lus thiab nco ntsoov tej kev khi lus ntawd, uas “Vajtswv tus uas muaj sia nyob tus Ntsuj Plig sau rau hauv neeg lub siab”18 ces yuav ua rau peb nco txog peb lub hom phiaj thiab txais tau cov koob hmoov hauv lub neej no thiab lub neej nyob mus ib txhis. Cov kab ke uas peb tsim nyog txais thiab nco ntsoov tas mus li qhib lub rooj ntug kom peb txais tau Vajtswb lub hwj chim hauv peb lub neej.

Peb tsis mus hauv lub tuam tsev kom nkaum los sis dim tej kev phem hauv lub ntiaj teb. Tiam sis, peb mus hauv lub tuam tsev kom kov yeej tau kev phem. Thaum peb thov kom muaj “lub hwj chim ua li Vajtswv”19 hauv peb lub neej thaum peb txais cov kab ke pov thawj hwj thiab ua raws li peb tej kev khi lus dawb ceev, ces peb tau koob hmoov tau dag zog tshaj peb tus kheej20 kom kov yeej tej kev ntxias thiab tej teeb meem hauv lub neej no thiab ua zoo thiab hloov los ua neeg zoo.

Lub Suab Npe ntawm lub Tsev No Yuav Nthuav Mus

Thawj thawj lub tuam tsev hauv lub caij nyoog tso txoj cai no yog lub uas lawv ua hauv Kirtland, Ohio thiab tau muab fij tseg thaum lub Peb Hlis Ntuj hnub tim 27, 1836.

Nyob hauv kev tshwm sim rau tus Yaj Saub Joseph Smith ib lub lim tiam tom qab kev muab fij tseg, tus Tswv hais tias:

“Cia tag nrho kuv cov neeg lub siab cia li xyiv fab, cov tau los txhim tsa lub tsev no nrog lawv lub zog rau kuv lub npe. …

“Muaj tseeb tiag lub siab ntawm ntau txhiab thiab kaum kaum txhiab leej yuav xyiv fab hlo vim tej koob hmoov uas yuav muab foom los, thiab vaj txiaj ntsim uas kuv cov tub qhe tau txais nyob hauv lub tsev no.

“Thiab lub suab npe ntawm lub tsev no yuav nthuav mus rau pej kum teb chaws; thiab qhov no yog qhov pib ntawm txoj koob hmoov uas yuav muab nplua mias foom rau saum kuv cov neeg taub hau.”21

Thov xav txog tej lus no lub siab ntawm ntau txhiab thiab kaum kaum txhiab leej yuav xyiv fab hlo, thiab lub suab npe ntawm lub tsev no yuav nthuav mus rau pej kum teb chaws. Tej lus no yeej yog tej lus uas ua rau neeg xav tsis thoob thaum lub Plaub Hlis Ntuj xyoo 1836 es lub Koom Txoos muaj mej zeej tsawg thiab ib lub tuam tsev xwb.

Hnub no thaum xyoo 2020, peb muaj 168 lub tuam tsev uas qhib tam sim no. Plaub caug cuaj lub tuam tsev ntxiv los twb tshaj tawm yuav ua los sis tab tom ua. Peb ua tus Tswv tej lub Tsev nyob hauv “tej koog pov txwv”22 thiab nyob hauv tej lub teb chaws thiab tej qhov chaw uas neeg coob xav tias yuav tsis tsim nyog ua ib lub tuam tsev nyob ntawd.

Txoj kab ke ua vaj txiaj ntsim los tam sim no twb txhais ua 88 yam lus thiab yuav ua tej yam lus ntxiv thaum peb ua tej lub tuam tsev ntxiv kom foob hmoov rau Vajtswv cov me nyuam ntxiv. Nyob hauv 15 xyoos, tej yam lus uas yuav hais hauv lub tuam tsev cov kab ke los yuav muaj ob npaug.

Xyoo no peb yuav pib dig av thiab pib ua 18 lub tuam tsev tshiab. Twb siv 150 xyoo kom ua thawj 18 lub tuam tsev, txij thaum tau txhim tsa lub Koom Txoos hauv xyoo 1830 mus txog thaum Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball muab lub Tuam Tsev Tokyo Japan fij tseg hauv xyoo 1980.

Daim Duab
Rau lub tuam tsev

Cia li xav txog kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev ntxiv uas pib hauv Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson lub neej. Thawj Tswj Hwm Nelson yug los thaum lub Cuaj Hlis Ntuj hnub tim 9, xyoo 1924, thaum ntawd lub Koom Txoos tsuas muaj rau lub tuam tsev.

Daim Duab
26 lub tuam tsev

Thaum uas muab nws tsa ua ib tug Tim Thawj thaum lub Plaub Hlis Ntuj hnub tim 7, xyoo 1984, 60 xyoo tom qab ntawd, twb muaj 26 lub tuam tsev, es muaj 20 lub tuam tsev ntxiv hauv 60 xyoo.

Daim Duab
159 lub tuam tsev

Thaum muab Thawj Tswj Hwm Nelson tsa ua tus Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos, twb muaj 159 lub tuam tsev, muaj 133 lub tuam tsev ntxiv hauv 34 xyoo uas nws yog ib tug hauv Pawg Kaum Ob tug Tim Thawj.

Daim Duab
Cov tuam tsev uas qhib thiab tau tshaj tawm

Txij thaum nws tau los ua lub Koom Txoos tus Thawj Tswj Hwm thaum lub Ib Hlis Ntuj hnub tim 14, xyoo 2018, Thawj Tswj Hwm Nelson tau tshaj tawm txog 35 lub tuam tsev tshiab.

Tej lub tuam tsev cuaj caum rau feem pua los twb tau muab fij tseg txij thaum Thawj Tswj Hwm Nelson yug los; 84 feem pua los twb tau muab fij tseg txij thaum nws los ua ib tug Tim Thawj los.

Tsom Ntsoov rau tej Yam uas Tseem Ceeb Tshaj Plaws

Peb cov mej zeej ntawm tus Tswv lub Koom Txoos, peb yeej xav tsis thoob vim Nws ua Nws txoj hauj lwm haj yam sai sai hauv hnub nyoog kawg. Thiab yuav muaj tej lub tuam tsev ntxiv.

Brigham Young tau qhia tias, “Xwv kom ua tau txoj hauj lwm no ces tsis yog peb yuav tsum muaj ib lub tuam tsev xwb tiam sis peb yuav muaj ntau txhiab lub tuam tsev, thiab cov txiv neej thiab cov poj niam coob kawg yuav mus rau hauv tej lub tuam tsev ntawd thiab ua kab ke sawv cev rau txhua tus neeg uas twb ua neej nyob txij thaum tus Tswv yuav qhia.”23

Peb yeej to taub tias kev tshaj tawm txog ib lub tuam tsev tshiab ua rau tib neeg xyiv fab heev thiab xav ua tus Tswv tsaug. Tiam sis, peb yuav tsum tsom ntsoov rau tej kev khi lus thiab cov kab ke uas yuav hloov peb lub siab thiab ua rau peb tso siab rau tus Cawm Seej ntxiv thiab tsis txhob zoo siab vim muaj ib lub tuam tsev zoo nkauj hauv ib qho chaw xwb.

Peb cov mej zeej ntawm tus Tswv lub Koom Txoos tej kev lav ris tseem ceeb tshaj plaws yog kom (1) “Mloog Nws hais!”24 thiab hloov siab los ntawm peb tej kev khi lus thiab cov kab ke thiab (2) muaj kev xyiv fab ua raws li peb tej kev lav ris kom foom lub tuam tsev cov koob hmoov rau txhua tus neeg nyob ob sab ntawm daim ntaub thaiv. Nrog tus Tswv txoj kev coj thiab kev pab, peb yeej yuav ua tej dej num dawb ceev no.

Kev Txhim Tsa Xi-oos

Tus Yaj Saub Yauxej Xamiv hais tias:

“Txoj kev txhim tsa Xi-oos yog qhov uas Vajtswv haiv neeg hauv txhua lub caij nyoog tau sim ua; yog ib yam uas cov yaj saub, cov pov thawj thiab cov vaj ntxwv tau hais lus qhuab qhia txog ntau heev; lawv tau cia siab ntsoov rau lub caij nyoog uas peb nyob hauv; thiab lawv tau txais kev tshoov siab los saum ntuj ceeb tsheej los lawv thiaj tau hu nkauj thiab sau ntawv thiab kev qhia tshwm sim txog peb lub caij nyoog no; tiam sis lawv tau tso lub neej no tseg ua ntej lawv tau pom; … twb tseg rau peb tau pom, tau sib koom ua thiab pab xa lub yeeb koob rau lub Caij Nyoog Kawg tawm mus.”25

Lub Pov Thawj Hwj saum ntuj ceeb tsheej yuav koom nrog lub pov thawj hwj hauv lub ntiaj teb, kom muaj raws li tej hom phiaj no; … ib txoj hauj lwm uas Vajtswv thiab cov tim tswv zoo siab xav txog tau ntau tiam neeg dhau los; txoj hauj lwm uas tau tshoov cov yawg suab thiab cov yaj saub thaum ub lub siab; ib txoj hauj lwm uas yuav ua rau tej hwj chim tsaus ntuj raug puas tsuaj, ua rau lub ntiaj teb rov ua zoo, ua rau Vajtswv muaj yeeb koob, thiab cawm txhua tus neeg dim.”26

Kuv ua tim khawv tias Leej Txiv thiab Leej Tub tau tshwm sim rau Joseph Smith, thiab Eliyas tau muab txoj cai ua kev cai khi txum tim rov qab los. Tej kev khi lus thiab cov kab ke dawb ceev hauv lub tuam tsev yuav txhawb peb lub zog thiab ua rau peb muaj lub siab dawb huv thaum peb “Mloog Nws hais!”27 thiab txais lub hwj chim ua neeg zoo li Vajtswv nyob hauv peb lub neej. Thiab kuv ua tim khawv tias txoj hauj lwm uas peb ua hauv hnub nyoog kawg no yuav ua rau lub hwj chim tsaus ntuj raug puas tsuaj tas thiab cawm txhua tus neeg dim. Kuv ua tim khawv txog tej yam tseeb no los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Luam