Lub Tuam Rooj Sab Laj
Kev Nrhiav Tau Chaw Tiv Thaiv Thaum Muaj Nag Xob Nag Cua hauv lub Neej No
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2020 lub tuam rooj sab laj


Kev Nrhiav Tau Chaw Tiv Thaiv Thaum Muaj Nag Xob Nag Cua hauv lub Neej No

Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj yog qhov chaw tiv thaiv uas peb xav tau, tsis hais peb raug nag xob nag cua hlob li cas hauv peb lub neej.

Thaum kuv kawm ntawv qib siab, kuv yog ib tug hauv Pawg thib Plaub ntawm Pab Tua Hluav Taws hauv lub nroog Santiago lub teb chaws Chile. Thaum kuv ua hauj lwm, kuv tau nyob hauv chaw npaj tua hluav taws thaum peb zov yav tsaus ntuj. Thaum txog xyoo kawg, lawv qhia kuv tias kuv yuav tsum nyob thaum Hmo Ua Ntej Xyoo Tshiab vim hnub ntawd yeej muaj xwm txheej ceev heev. Kuv xav tsis thoob, es kuv teb tias, “Tiag tiag los?”

Es kuv nco qab tias kuv tseem tos nrog cov neeg ua hauj lwm thaum, txog ib tag hmo, foob pob hluav taws pib tawg nyob hauv lub nroog Santiago. Peb ib leeg khawm ib leeg thiab hais nyob zoo xyoo tshiab. Ua ciav cov tswb hauv chaw npaj tua hluav taws pib nrov, qhia peb tias muaj xwm txheej ceev. Peb twb khaws peb cov khoom thiab nce mus hauv lub tsheb tua hluav taws. Thaum peb tab tom mus txog qhov chaw uas muaj xwm txheej ceev, peb twb dhau neeg coob uas ua koob tsheej txog xyoo tshiab, es kuv pom tias lawv tsis txhawj dab tsi hlo li. Lawv nyob kaj siab thiab zoo siab nyob hmo ntawd hauv lub caij sov. Tiam sis nyob hauv ib qho chaw nyob ze, muaj ib co neeg uas raug teeb meem loj heev.

Zaj no tau pab kuv kawm tias txawm tej lub sij hawm peb lub neej tsis muaj teeb meem li, tiam sis yuav txog sij hawm rau peb txhua tus thaum peb yuav raug tej kev cov nyom thiab tej kob nag xob nag cua uas yuav ua nyuaj rau peb nyiaj kom dhau. Tej teeb meem ntawm sab cev nqaij daim tawv, lub siab, tsev neeg, thiab kev ua hauj lwm; tej xwm txheej hauv roob hav; thiab lwm yam uas ua rau yus ntshai tuag yog tej kob nag xob nag cua uas peb yuav raug hauv lub neej no.

Thaum peb raug tej kob nag xob nag cua no, peb yeej yuav xav poob siab los sis ntshai. Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson hais tias, “Kev ntseeg yog kev tawm tsam kev ntshai”—yog kev ntseeg peb tus Tswv Yexus Khetos. (“Cia Lwm Tus Saib Nej txoj Kev Ntseeg,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2014, 29). Thaum kuv pom tej kob nag xob nag cua hloov tib neeg lub neej, kuv tau kawm tias txawm yog peb raug dab tsi los—tsis hais muaj kev kho teeb meem ntawd los sis tsis pom kev kho hlo li los—yeej muaj ib tug uas txawj tiv thaiv, thiab yog tib tug uas pab tiv thaiv thaum muaj txhua yam nag xob nag cua. Tus tiv thaiv uas peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau xa tuaj yog peb tus Tswv Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj.

Peb txhua tus yuav tsis dim tej kob nag xob nag cua no. Hilamas, ib tug yaj saub hauv Phau Ntawv Maumoos, tau qhia peb tias: “Nco ntsoov tias twb yog nyob rau saum lub pob zeb uas yog peb tus Txhiv Dim, tus uas yog Khetos, Vajtswv Leej Tub, uas neb yuav tsum cog neb lub hauv paus; xwv kom thaum tus dab phem yuav xa nws tej cua muaj zog, muaj tseeb tiag, nws tej xub nyob hauv tej khaub zig cua, muaj tseeb tiag, thaum tag nrho nws tej lawg thiab nws tej cua daj cua dub uas muaj zog yuav los raug neb, tej ntawd yuav tsis muaj hwj chim kov yeej neb kom cab tau neb mus rau hauv tus kwj tob tob ntawm kev nyuaj siab thiab kev txom nyem uas tsis muaj qhov kawg, vim yog lub pob zeb uas neb tau cog rau saud, uas yog lub hauv paus ruaj nrees, ib lub hauv paus uas yog neeg cog rau saud lawv yuav tsis vau” (Hilamas 5:12).

Txwj Laug Robert D. Hales, ib tug uas twb paub nyiaj tej nag xob nag cua, hais tias, “Txhua leej txhua tus yuav raug txom nyem; qhov uas peb ua li cas thaum peb raug txom nyem los yeej nyob ntawm yus ib leeg. Kev raug txom nyem yuav ua rau peb yuav tsum xaiv ib txoj kev. Ib txoj kev yog kev ntseeg uas yuav ua rau nej hloov kom muaj zog thiab ua neeg dawb huv, los sis ib txoj kev yuav ua rau peb puas tsuaj yog tias peb tsis ntseeg tus Tswv txoj kev txi theej txhoj” (“Your Sorrow Shall Be Turned to Joy,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1983, 66).

Yog peb yuav tau muaj kev tiv thaiv uas Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj muab rau peb, peb yuav tsum ntseeg Nws—yuav tsum ntseeg txaus kom nyiaj dhau tej kev mob uas muaj los ntawm lub ntiaj teb no. Nws tau cog lus tias Nws yuav ua rau peb tej nra sib yog peb los cuag Nws thaum peb ua txhua yam.

Nws tau hais tias “Nej cov uas sab sab vim nej ris nra hnyav, nej cia li los cuag kuv, kuv yuav cia nej so.

“Kuv yog tus muaj lub siab dawb siab zoo, nej cia li los kwv kuv tus quab thiab kawm tej uas kuv qhia, nej thiaj yuav tau so.

“Tus quab uas kuv muab rau nej kwv yooj yim kwv, thiab lub nra uas kuv muab rau nej ris, lub ntawd tsis hnyav” (Mathais 11:28–30; kuj saib Mauxiyas 24:14–15).

Ib tug tau hais tias “tus uas muaj kev ntseeg los tsis tas piav dab tsi rau tus ntawd. Tus uas tsis muaj kev ntseeg los piav tsis taus dab tsi rau nws.” (Neeg xav tias cov lus no yog los ntawm Thomas Aquinas tiam sis nyaj yog ib yam uas muaj ntsis zoo li nws tau qhia xwb.) Tiam sis, peb tsis paub tag nrho txog tej xwm txheej uas peb raug hauv lub ntiaj teb no thiab feem ntau peb tsis paub vim li cas. Vim li cas muaj li no? Vim li cas muaj li no rau kuv? Kuv yuav tsum kawm dab tsi? Thaum twg peb tsis paub teb, ces thaum ntawd tej lus uas peb tus Cawm Seej hais rau tus Yaj Saub Joseph Smith nyob hauv lub Tsev Kaw Liberty yuav pab:

“Kuv tus tub, koj cia li nyob kaj siab lug; koj tej kev nyuaj siab thiab koj tej kev txom nyem yuav muaj nyob ib nyuag ntus xwb;

“Thiab tom qab ntawd, yog koj ua tib zoo nyiaj mus, Vajtswv yuav tsa koj mus nto ntuj” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:7–8).

Txawm yog neeg coob ntseeg tias muaj Yexus Khetos, qhov tseem ceeb uas yuav tsum nug yog seb peb puas ntseeg Nws thiab peb puas ntseeg tej yam uas Nws qhia peb thiab hais kom peb ua. Tej zaum ib tug neeg yuav xav tias, “Yexus Khetos paub dab tsi txog tej yam uas kuv raug no? Ua li cas Nws ho paub tej yam uas yuav ua rau kuv zoo siab?” Muaj tseeb tiag, yog peb tus Txhiv Dim thiab tus nyob Nruab Nrab uas tus yaj saub Yaxayas hais txog thaum nws hais tias:

“Tib neeg saib tsis taus thiab muab nws tso tseg; nws yog ib tug neeg muaj kev nyuaj siab, thiab paub kev tu siab. …

“Twb yog nws ris peb tej kev nyuaj siab, thiab nqa peb tej kev tu siab mus. …

“Tiam sis nws raug mob rau peb tej kev ua txhaum, nws doog ntshav rau peb tej kev ua phem; qhov uas nws raug txim yog kom peb tau nyob kaj siab lug; thiab nws tej tawv nqaij siav yog kho kom peb zoo” (Yaxayas 53:3–5).

Tus Thwj Tim Petus kuj qhia peb txog tus Cawm Seej hais tias, “Yexus Khetos yog tus uas ris peb lub txim saum tus ntoo khaub lig, kom txoj kev txhaum tsis muaj hwj chim kav peb, peb thiaj ua tau neeg ncaj ncees. Yexus tej qhov txhab uas luag nplawm twb kho nej tej mob zoo tas lawm” (1 Petus 2:24).

Txawm twb yuav txog lub sij hawm uas lawv muab Petus tua tuag, nws tej lus tsis muaj kev ntshai los sis kev txhawj xeeb; tiam sis, nws tau qhia Haiv Neeg Ntseeg kom lawv “zoo siab,” txawm yog lawv “yeej yuav raug kev txom nyem nyuaj siab.” Petus tau hais kom peb nco ntsoov tias kev “sim siab [seb peb] muab siab rau ntseeg npaum li cas, … txawm yog [los ntawm hluav taws] kub los,” es “thaum txog hnub uas Yexus Khetos los Vajtswv yuav qhuas [peb] thiab [peb] yuav tau ntsej muag” thiab “[peb] tus ntsuj plig yuav tau txoj kev dim” (1 Petus 1:6–7, 9).

Petus tau hais ntxiv hais tias:

“Cov kwv tij uas kuv hlub, nej tsis txhob poob siab thaum nej raug kev tsim txom, tej uas nej raug ntawd twb yog sim nej siab, nej tsis txhob xav hais tias tej kev tsim txom ntawd tsis zoo li tej uas sawv daws ib txwm raug:

“Tiam sis nej yuav tsum zoo siab, rau qhov uas nej raug kev tsim txom ib yam li Yexus Khetos twb raug los lawm. Thaum sawv daws pom nws lub tshwj chim uas ci ntsa iab, nej yuav zoo siab kawg nkaus li” (1 Petus 4:12–13).

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhia tias “Cov neeg ntseeg zoo siab txawm lawv raug dab tsi los xij. … Thaum peb tsom ntsoov rau Vajtswv txoj kev cawm seej … thiab Yexus Khetos thiab Nws txoj moo zoo, peb yuav muaj kev xyiv fab txawm peb raug dab tsi los xij nyob hauv peb lub neej. Kev xyiv fab yeej los ntawm Nws thiab muaj kev xyiv fab vim muaj Nws. Nws yog lub hauv paus ntawm tag nrho kev xyiv fab” (“Kev Xyiv Fab thiab Kev Nyiaj Kom Dhau ntawm Sab Ntsuj Plig,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2016, 82).

Muaj tseeb tiag, yeej yooj yim hais li ntawd thaum peb tsis nyob hauv nag xob nag cua thiab nyuaj heev ua raws li tej lus ntawd thaum nag xob nag cua nplawm peb. Tiam sis, vim kuv yog nej tus tij laug thiab tus nus, kuv cia siab nej yuav paub tias kuv xav qhia nej qhov uas yus paub Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj yog qhov chaw tiv thaiv uas peb xav tau yog ib qho uas muaj nqis heev, tsis hais peb raug nag xob nag cua hlob li cas hauv peb lub neej.

Kuv paub tias peb txhua tus yog Vajtswv cov me nyuam, Nws hlub peb, thiab peb tsis nyob peb ib leeg xwb. Kuv caw nej los thiab saib hais tias Nws muaj peev xwm nqa nej tej nra thiab yog tus uas tiv thaiv tau nej. Los thiab pab lwm tus nrhiav chaw tiv thaiv uas lawv xav tau. Los thiab koom nrog peb hauv chaw tiv thaiv no, uas yuav pab nej tiv taus tej nag xob nag cua ntawm lub neej no. Kuv paub tiag tiag hais tias yog nej los, nej yuav saib, nej yuav pab, thiab nej yuav nyob.

Tus yaj saub Amas ua tim khawv li no rau nws tus tub Hilamas: “Kuv paub tias txhua tus uas yuav tso siab rau Vajtswv yuav tau txais kev pab thaum lawv muaj kev sim siab, thiab thaum lawv muaj teeb meem, thiab thaum lawv raug txom nyem, thiab Vajtswv yuav muab lawv tsa sawv thaum txog hnub kawg” (Amas 36:3).

Tus Cawm Seej tau hais tias:

“Nej cia li txais kev nplij siab … ; vim txhua tus tib neeg twb nyob hauv kuv txhais tes; cia li ua siab tus thiab paub hais tias kuv yog Vajtswv. …

“Yog li ntawd, tsis txhob ntshai txawm yog kom txog thaum tuag; vim nyob hauv sim neej no nej txoj kev xyiv fab tsis puv npo, tiam sis nrog kuv nej txoj kev xyiv fab twb puv npo” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 101:16, 36).

Zaj nkauj “Cia Li Ua Siab Tus,” uas tau tshoov kuv lub siab ntau zaus, muaj ib zaj uas yuav nplij peb lub siab. Cov lus hais li no:

Ua siab tus yees: Tshuav tsis ntev txog sij hawm

Thaum peb yuav nrog tus Tswv mus ib txhis li,

Kev ntshai, kev poob siab thiab tu siab ploj lawm,

Tsis nco nyuaj siab, tsuas nco kev hlub tas li.

Ua siab tus yees: Thaum tsis los kua muag ntxiv,

Nrog kev kaj siab peb txhua tus yuav sib ntsib. (Hymns, zaj 124)

Thaum peb raug nag xob nag cua ntawm lub neej no, kuv paub tias yog peb sim ua zoo thiab cia siab rau Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj kom tiv thaiv peb, ces peb yuav tau koob hmoov kom muaj kev nplij siab, lub zog, kev paub tswj tus kheej, thiab kev kaj siab lug uas peb xav tau, thiab paub hauv peb lub siab tias thaum txog lub sij hawm uas peb yuav tso lub ntiaj teb no tseg, peb yuav hnov tus Xib Hwb hais tej lus no tias: “Zoo heev, koj yog tus tub qhe uas zoo thiab ncaj ncees: Koj cia li los nrog kuv nyob kaj siab lug” (Mathais 25:21). Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Luam