Kom och följ mig
Kristi ljus
”Detta är Kristi ljus. På samma sätt är han också i solen och är solens ljus, och dess kraft varigenom den skapades” (L&F 88:7).
Mitten: bild av Cary Henrie
Läran och förbunden 88:7–10 handlar om hur sanningen ”lyser” och är Kristi ljus. Det står att han är i eller är solens, månens och stjärnornas ljus och kraften varigenom de och jorden skapades.
Ljuset är ett av naturens mest outgrundliga och oumbärliga väsen. Det transporterar energi, värme och information tvärs över rymdens kalla tomhet på ett sätt som vetenskapen fortfarande försöker förstå. Vi känner bara till två saker som det möjligen kan vara: en ström av partiklar som kallas ”fotoner” eller en elektrisk våg i ett kontinuerligt ”fält” som korsar rymden. Trots betydande ansträngningar under flera hundra år, kan vi fortfarande inte säga vilket av dessa det är, för det tycks vara båda samtidigt.
Vår brist på förståelse hindrar oss förstås inte från att dra nytta av ljus. Ljuset från solen värmer och ger energi till jorden vilket gör livet möjligt. Vi kan bara leva våra dagliga liv för att vi kan se och vi kan bara se för att ljuset flödar in i rymdens oändlighet från allt som glöder eller är reflekterande. Ljuset låter oss veta och lära när det når våra ögon. Tack vare ljuset kan vi handla, utvecklas och växa. Om vi tar bort ljuset skulle allt vara en iskall, ouppbygglig ödslighet. Människor på platser utan ljus kan bara snubbla omkring i mörker.
Då är det inte att undra på att sanning som lyser jämställs med Kristi ljus. Sanning och med den kärlek, frid, rättfärdighet och alla goda ting flödar från Frälsaren till oss. Precis som fysiskt ljus ger oss kunskap om fysiska ting när det når våra ögon ger Kristi ljus oss kunskap om andliga ting när det rör vid våra hjärtan. Eftersom universum är fyllt med Kristi ljus kan vi lära, utvecklas och tillväxa andligen. Om vi tar bort Kristi ljus skulle allt vara en meningslös, ouppbygglig ödslighet. Människor utan ljus snubblar omkring i misstagens iskalla mörker utan någon vägledning.
Dessa skriftställen säger att Kristus är ljus och den kraft varigenom himlakropparna skapades. Astronomer säger att krafter från gravitationen, värme och atomära samspel skapade stjärnorna, solen, jorden och månen och gav dem deras karaktär. Det är sant, men för att förenkla nobelpristagaren Richard Feynmans ord så beskriver vi inom vetenskapen hur dessa kreativa krafter verkar utan att egentligen veta varför de är det de är. Att ställa frågan varför är att fråga vad syftet med krafter egentligen är. Dessa skriftställen säger oss att Kristus, och med honom Guds verk och härlighet i det att han åstadkom odödlighet och evigt liv för människan (se Mose 1:39) finns i själva syftet och orsaken till att överhuvudtaget ha ett fysiskt universum.
Fysiskt ljus tjänar som symbol för Kristi andliga ljus. Vi lär oss i Läran och förbunden 88:11 att det kan finnas en djupare koppling än bara en metafor. I det här skriftstället står det: ”Och det ljus som lyser, som ger er ljus, är genom honom som upplyser era ögon, vilket är samma ljus som upplivar ert förstånd.” Det här verkar tala för att fysiskt ljus och andligt ljus är olika manifestationer av samma sak. Kanske ljusets väsen är svårt för vetenskapen att förstå eftersom enbart vetenskaplig forskning inte ger en fullständig bild. Det kan vara så att en förståelse av ljus måste omfatta Jesu Kristi innersta natur för att kunna vara fullständig. När vi slutligen förstår de processer varigenom Gud upplyser oss är det då – och bara då – som vi också förstår det fysiska ljusets beskaffenhet och med den hans universums natur.