Sara och Isak, av Scott Snow

14–20 februari

1 Moseboken18–23

”Skulle något vara omöjligt för HERREN?”

När du förbereder dig för att undervisa, tänk då på att många i klassen kan ha haft meningsfulla upplevelser på egen hand när de läste 1 Moseboken 18–23. Vad kan du göra för att uppmuntra dem att dela med sig av de här upplevelserna och insikterna? Låt förslagsvis de här insikterna få inflytande på klassdiskussionen.

Skriv ner dina intryck

Uppmuntra till delaktighet

Våra prövningar och svårigheter blir till avgörande ögonblick i våra liv. 1 Moseboken 18–23 beskriver flera sådana tillfällen i Abrahams och Lots liv. Klassdeltagarna kan kanske återge en vers de hittade under sina personliga studier under veckan som beskriver ett ögonblick som kan ha varit avgörande för Abraham. Sedan kan de berätta vad de lärde sig av det.

Undervisa om läran

1 Moseboken 18:9–14; 21:1–7

Herren uppfyller sina löften i sin egen tid.

• Berättelsen i de här verserna kan vara inspirerande för klassdeltagare som undrar om Guds löften till dem kommer att uppfyllas. För att inleda en diskussion kan det vara bra att be klassdeltagarna att tillsammans med någon annan repetera redogörelsen om Guds löften till Abraham och Sara i 1 Moseboken 17:4, 15–22; 18:9–14 och uppfyllelsen av de här löftena i 1 Moseboken 21:1–7. Vad i de här verserna tycker klassdeltagarna verkar viktigast? Vilka sanningar kan vi lära av Abraham och Saras upplevelse som vi kan dela med en vän som håller på att tappa hoppet om att Gud kommer att uppfylla sina löften? Vilka andra skriftställen eller personliga upplevelser kan vi dela? (Se till exempel Rom. 8:28; Hebr. 11; Morm. 9:19–21; L&F 88:64.) Vilka upplevelser kan klassdeltagarna berätta om där Guds löften uppfylldes i deras liv? Hur kan vi upprätthålla vår tro när utlovade välsignelser kanske inte ges i det här livet? (Se Hebr. 11:8–13.)

1 Moseboken 19:15–26

Som lärjungar till Jesus Kristus borde vi fly ondskan och inte se tillbaka.

• Vilka lärdomar känner du att klassdeltagarna skulle kunna dra från berättelsen om Lots familjs flykt från Sodom och Gomorra? Ett exempel på en lärdom föreslås i äldste Jeffrey R. Hollands citat i ”Övriga resurser”. Du kanske skulle kunna dela citatet med klassen efter att ha sammanfattat händelserna som beskrivs i 1 Moseboken 19:15–26. På vilka sätt eller i vilka situationer ser vi oss ibland tillbaka (se v. 26) när vi borde se framåt med tro på Frälsaren? Klassdeltagarna kan kanske dela erfarenheter som illustrerar vikten av att inte se tillbaka. Vad kan Lukas 9:62 tillföra till vår insikt om den här principen?

  

  Flykten från Sodom och Gomorra, av Julius Schnorr von Carolsfeld

1 Moseboken 22:1–14

Abrahams villighet att offra Isak är en sinnebild för Gud och hans Son.

• Berättelsen om när Abraham skulle ge upp sin son som ett offer kan lära oss om vår himmelske Faders offer av sin Son. Ett sätt att utforska den här berättelsen kan vara att be halva klassen begrunda 1 Moseboken 22:1–14 ur Abrahams och Gud Faderns perspektiv, medan andra halvan kan begrunda den här berättelsen ur Isaks och Jesu Kristi perspektiv. Be klassdeltagarna berätta vilka insikter de får. Vad lär de sig som framför allt fördjupar deras tacksamhet för vår himmelske Fader och Jesus Kristus? Som en del av den här diskussionen kan du visa bilden ”Abraham på väg att offra Isak” (Evangeliebilder, nr 9) eller visa videon ”Akedah (The Binding)” [Akedah (Abrahams offer)] (ChurchofJesusChrist.org).

Övriga resurser

”Tro … pekar [alltid] mot framtiden.”

Äldste Jeffrey R. Holland lärde:

”Det är möjligt att Lots hustru såg sig om med bitterhet mot Herren för det han hade bett henne lämna bakom sig. … Så det är inte bara det att hon såg tillbaka. Hon såg tillbaka längtansfullt. Kort sagt vägde hennes tillgivenhet till det förflutna tyngre än hennes tillit till framtiden. …

Jag vädjar till dig att inte i tanken dröja dig kvar vid de dagar som har gått eller fåfängt längta efter gårdagen, hur bra den än var. Det förflutna ska vi lära oss av men inte leva i. Vi ser tillbaka för att göra anspråk på glöden från lysande upplevelser, inte på askan. Och när vi har lärt oss det vi behöver lära oss och har tagit med oss det bästa av det vi upplevt, ska vi se framåt och tänka på att tro alltid pekar mot framtiden. …

Lots hustru hade inte tro. Hon tvivlade på Herrens förmåga att ge henne något bättre än det hon redan hade. Uppenbarligen trodde hon att det som låg i framtiden omöjligen kunde vara lika bra som det hon lämnade bakom sig. …

Att … uppehålla sig vid det förflutna, och tidigare misstag, är bara inte rätt! Det är emot Jesu Kristi evangelium” (se ”Det bästa ligger framför oss”, Liahona, jan. 2010, s. 17–18, 20).

Förbättra vår undervisning

Utlova välsignelser. När du uppmuntrar dem du undervisar att agera enligt vad de lär sig, vittna då även om de välsignelser Gud har lovat dem som gör så. (Se även Undervisa på Frälsarens sätt, s. 35.)