21.

Stödverksamheten

21.0

Introduktion

Stödverksamheten bygger på att tjäna andra så som Frälsaren gjorde (se Matteus 20:26–28). Han älskade, undervisade, bad för, tröstade och välsignade dem han mötte (se Apostlagärningarna 10:38). Som Jesu Kristi lärjungar vill vi tjäna Guds barn.

Herren vill att alla medlemmar i hans kyrka ska tas om hand på det sättet. Därför får prästadömsbärare i uppdrag att vara stödbröder för varje medlemshushåll. Varje vuxen syster får stödsystrar. Dessa uppdrag bidrar till att kyrkans medlemmar blir ihågkomna och omhändertagna (se Moroni 6:4).

Stödverksamheten är ett viktigt sätt för oss att hålla budet att älska Gud och att älska vår nästa (se Matteus 22:36–40). Den är också en nödvändig del av att utföra Guds frälsnings- och upphöjelseverk.

Äldstekvorumets och Hjälpföreningens presidentskap hjälper stödbröder och stödsystrar att lära sig hur de kan tjäna andra. De ger också inspiration, vägledning och stöd. De kan göra detta under stödverksamhetsintervjuer (se 21.3), under söndagens möten och under personliga samtal. De hämtar inspiration från skrifterna, detta kapitel och Stödverksamheten.JesuKristiKyrka.org.

21.1

Stödsystrars och stödbröders ansvar

Stödsystrarna och stödbröderna representerar Herren. De hjälper också medlemmarna att känna biskopens och Hjälpföreningens eller kvorumets ledares kärlek och stöd. De ska ”vaka över” kyrkans medlemmar och ”vara med och styrka dem” (Läran och förbunden 20:53).

Stödsystrarna och stödbröderna har följande ansvar för de personer och familjer som de har tilldelats:

• De hjälper dem att stärka sin tro på sin himmelske Fader och Jesus Kristus.

• De hjälper dem att förbereda sig för att ingå och hålla heliga förbund med Gud när de tar emot förrättningar. Vid behov hjälper de föräldrarna att förbereda sina barn för att ta emot förrättningar och hålla förbund.

• De ser behov och ger kristuslik kärlek, omsorg och tjänande. De erbjuder hjälp och tröst vid andliga eller timliga behov. De tar upp behoven under stödverksamhetsintervjuer och vid andra tillfällen.

• De hjälper dem bli andligt och timligt oberoende.

För mer information om stödsystrarnas och stödbrödernas ansvar, se Jakobs brev 1:27, Mosiah 23:18 och Läran och förbunden 20:47, 59.

Stödsystrarna och stödbröderna söker i bön Andens vägledning. De rådgör också med dem som de betjänar för att förstå hur de bäst kan hjälpa dem att möta sina behov.

Stödsystrarna och stödbröderna anpassar sina insatser till behoven och omständigheterna hos dem de tjänar. Personliga besök uppmuntras, men hänsyn tas till faktorer som säkerhet, avstånd och kultur. Stödsystrarna och stödbröderna kan också nå ut på andra sätt. Det kan handla om telefonsamtal, videosamtal, sms, e-post, brev, sociala medier, kontakter under kyrkans möten och tjänande.

Det kan finnas behov som stödbröderna eller stödsystrarna inte kan möta på egen hand. I sådana fall rådgör de med någon i Hjälpföreningens eller äldstekvorumets presidentskap.

21.2

Organisera stödverksamheten

Frälsaren gav sina lärjungar betydelsefulla uppdrag (se Lukas 10:1–17; se även 4.2.6 i den här handboken). På samma sätt får vi uppdrag att stödja specifika individer och familjer. Ett organiserat tillvägagångssätt för att stödja ger varje person möjlighet att känna Frälsarens kärlek.

21.2.1

Fördela uppdrag

Äldstekvorumets och Hjälpföreningens presidentskap fördelar med bönens hjälp uppdrag åt stödbröder och stödsystrar. De tar hänsyn till medlemmarnas styrkor och behov. De tar också hänsyn till behoven hos barnen i familjen. De ger vanligtvis två bröder eller två systrar i uppdrag att verka tillsammans. De inhämtar biskopens godkännande av stödpar och stöduppdrag.

När ledarna fattar dessa beslut tar de hänsyn till följande:

• Hängivna stödbröder och stödsystrar bör ges till medlemmarna som har störst behov. Det kan handla om nya medlemmar, ensamstående föräldrar, änkor, änklingar och mindre aktiva medlemmar.

• Ungdomar kan vara kamrater med vuxna enligt riktlinjerna i 21.2.2.

• Ett gift par kan få i uppdrag att tillsammans stödja en person eller en familj.

• Stavspresidentskap och biskopsråd har omsorg om alla medlemmar i staven eller församlingen. På grund av detta får de i allmänhet inte i uppdrag att verka som stödbröder. Stavspresidenten avgör om högrådsmedlemmar och aktiva patriarker ska ges uppdrag.

Efter biskopens godkännande delar en medlem i äldstekvorumets presidentskap ut uppdrag till stödbröderna, däribland unga män. En medlem i Hjälpföreningens presidentskap delar ut uppdrag till stödsystrarna, däribland unga kvinnor.

Dessa ledare rådgör med stödbröderna och stödsystrarna om styrkor, behov och utmaningar hos dem som de ska stödja. Ledarna uppmuntrar stödbröderna och stödsystrarna att ta reda på behoven hos dem som de tilldelas och att sedan söka inspiration om hur de på bästa sätt kan stödja dem.

Stödbröder och stödsystrar varken kallas, inröstas eller avskiljs. Deras tjänande är en del av det förbund som de ingick vid dopet (se Mosiah 18:8–11).

21.2.2

Stöduppdrag för ungdomar

Redan innan de får stöduppdrag stöder ungdomar andra genom att tjäna dem på kristuslika sätt. En ungdoms tjänande som stödsyster eller stödbroder kan vara en viktig del av att utföra Guds frälsnings- och upphöjelseverk.

En ung kvinna kan tjäna som stödkamrat till en syster i Hjälpföreningen när den unga kvinnan är villig och kapabel till det. Hon kan få det i uppgift från och med det år hon fyller 14. Hjälpföreningens presidentskap rådgör med den unga kvinnan, hennes föräldrar och Unga kvinnors presidentskap när de överväger stöduppdrag.

Det är ofta en välsignelse för en syster att ha en ung kvinna som stöd. Det kan också vara en välsignelse för den unga kvinnan.

En ung man tjänar som kamrat till en man som bär melkisedekska prästadömet när han ordineras till lärare eller präst. Biskopen avgör om den unge mannen är värdig och redo att ordineras. (Se 10.1.3.2.) Äldstekvorumets presidentskap rådgör med den unge mannen, hans föräldrar och biskopsrådet när de överväger stöduppdrag.

I vissa fall kan ungdomar få i uppdrag att vara en tredje medlem i ett stödpar. Ledarna kan ge ungdomarna i uppdrag att stödja några eller alla personer och familjer som är tilldelade stödparet.

Ungdomar ges inte stödbröder eller stödsystrar. De får stöd av familjens stödbröder. Deras klass- eller kvorumpresidentskap och vuxna ledare ger dem också stöd. Om deras föräldrar inte är medlemmar i kyrkan men är öppna för att ta emot stöd, kan äldstekvorumets presidentskap ge familjen stödbröder. På samma sätt kan Hjälpföreningens presidentskap ge stödsystrar till modern.

Kyrkans riktlinje om att det ska finnas två ansvarsfulla vuxna tillsammans med ungdomar gäller inte stödpar. Men ledarna använder visdom och söker inspiration när de ger ungdomar i uppdrag att vara kamrater tillsammans med vuxna. De söker också biskopens vägledning. När en ungdom får en kamrat som inte är hans eller hennes förälder ska ledarna kontrollera att föräldrarna inte motsätter sig uppdraget.

Vuxna stödkamrater ska undvika situationer som kan missförstås. De visar försiktighet när de är ensamma med ungdomar. De hjälper ungdomarna att få en trygg och givande upplevelse av stödverksamheten.

21.2.3

Heltidsmissionärer

Om missionspresidenten godkänner det kan heltidsmissionärer hjälpa till med stödverksamheten. Församlingsledare kan söka hans godkännande via stavspresidenten. Heltidsmissionärerna får vanligtvis i uppdrag att stödja nya medlemmar, familjer där inte alla tillhör kyrkan och mindre aktiva medlemmar.

21.3

Stödverksamhetsintervjuer

Frälsaren höll en enkel men djup intervju med Petrus om att föra hans får på bete (se Johannes 21:15–17). Stödverksamhetsintervjuer kan vara liknande tillfällen. De ger också ledare möjlighet att vara ett föredöme i att stödja.

Äldstekvorumets president och hans rådgivare intervjuar stödbröder. Hjälpföreningens president och hennes rådgivare intervjuar stödsystrar. Ett gift par som fått i uppdrag att vara stödpersoner tillsammans kan sammanträffa med äldstekvorumets eller Hjälpföreningens ledare, eller båda två.

Dessa intervjuer hålls minst en gång per kvartal. De kan hållas när som helst under kvartalet. Helst hålls intervjuerna ansikte mot ansikte och med båda medlemmarna i stödparet. Ungdomar med stöduppdrag bör om möjligt vara med.

Stödverksamhetsintervjuer behöver inte vara långa för att vara effektiva. Syftet med dem är att

• rådgöra om tilldelade personers och familjers styrkor, behov och utmaningar

• samtala om hur man vid behov kan hjälpa personer att förbereda sig för att ta emot förrättningar

• se hur äldstekvorumet, Hjälpföreningen, församlingsrådet och andra kan vara till stöd

• tjäna stödbröder och stödsystrar, visa kärlek och uppskattning, undervisa och uppmuntra dem och hjälpa dem växa i sin förmåga att ta emot och agera på uppenbarelse i sitt tjänande.

Mellan intervjuerna kommunicerar stödbröderna och stödsystrarna med ledarna vid behov. De kan dela konfidentiell information direkt med biskopen.

Ledarna använder Resurser för ledare och kamrerer för att rapportera om stödverksamhetsintervjuer.

21.4

Samordning av stödverksamheten

Hjälpföreningen och äldstekvorumet utför stödverksamheten tillsammans. De gör detta i enighet.

Hjälpföreningens och äldstekvorumets presidentskap har möte tillsammans minst en gång i kvartalet. De går igenom vad de har lärt sig under stödverksamhetsintervjuer (se 21.3). De samordnar också stödverksamhetsuppdrag. De två presidenterna delar ansvaret att organisera och leda mötet.

I enheter med få aktiva medlemmar kan Hjälpföreningens och äldstekvorumets presidentskap besluta att inte ge en del medlemmar både stödsystrar och stödbröder. Ledarna fattar detta beslut tillsammans och söker biskopens godkännande. Om en syster får stödsystrar men inte stödbröder ser ledarna till att hon har någon hon kan be om en prästadömsvälsignelse.

Hjälpföreningens och äldstekvorumets presidenter träffar biskopen minst en gång i kvartalet. De går igenom församlingsmedlemmarnas behov. De talar också om eventuella förändringar i stöduppdrag.

Vid behov samtalar Hjälpföreningens och äldstekvorumets presidenter med församlingsrådet om information som delats av stödsystrar och stödbröder. När detta sker respekterar de medlemmarnas begäran om diskretion. Under biskopens samordning tar församlingsrådet fram en plan för att tjäna och välsigna församlingsmedlemmar. Församlingens ungdomsråd tar också upp stödverksamheten (se 29.2.6).