5.

General- och områdesledarskap

5.0

Introduktion

Jesus Kristus är ”hörnstenen” i sin kyrka (Efesierbrevet 2:20). Han innehar alla prästadömets nycklar. Han kallar apostlar och profeter att bistå honom i Guds frälsnings- och upphöjelseverk. Han förlänar dessa utvalda tjänare alla de nycklar som för närvarande tillhör Guds rike på jorden. (Se Läran och förbunden 27:12–13; se även 3.4.1 i den här handboken.)

Genom profeter och apostlar kallar Herren män till de sjuttios ämbete till att bistå i hans verk i hela världen (se Läran och förbunden 107:38). Dessutom ges presiderande biskopsrådet, generalämbetsmän och andra manliga och kvinnliga ledare viktiga ansvar att bistå i verket.

Det här kapitlet beskriver general- och områdesledarnas roller i kyrkan.

5.1

Kyrkans generalledarskap

Kyrkans generalledarskap omfattar alla generalauktoriteter och generalämbetsmän. Ordet general- syftar på att myndigheten och ansvaren som är förknippade med ämbetena inte är begränsade av geografiska gränser. De som innehar dessa ämbeten leder, undervisar och tjänar kyrkans medlemmar över hela världen.

Det här avsnittet sammanfattar rollerna som generalauktoriteter och generalämbetsmän har, samt de råd och kommittéer som de verkar i.

5.1.1

Generalauktoriteter

5.1.1.1

Första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum

Kyrkans president. Sedan forna dagar har Herren lett sitt folk genom profeter (se Amos 3:7; Efesierbrevet 4:11–13). Kyrkans president är profet, siare och uppenbarare. Han är även seniorapostel. Under Herrens ledning presiderar han över kyrkan och är den enda personen på jorden som har myndighet att utöva alla prästadömets nycklar (se Matteus 16:16–19; se även 3.4.1.1 i den här handboken). Han har myndighet att ta emot uppenbarelse och förkunna Guds vilja för hela kyrkan. (Se Läran och förbunden 43:2–3; 107:91–92; 128:11.)

Första presidentskapet. Genom kyrkans president kallar Herren rådgivare till att bistå i verket. Presidenten och hans rådgivare är ”tre presiderande högpräster … [som] bildar kyrkans presidentskaps kvorum” (Läran och förbunden 107:22). Detta kvorum kallas första presidentskapet. Medlemmarna i första presidentskapet är apostlar och är som sådana ”särskilda vittnen” om Jesu Kristi namn (Läran och förbunden 107:23). Första presidentskapet presiderar över och leder alla kyrkans angelägenheter.

Petrus, Jakob och Johannes fullgjorde denna roll i den forntida kyrkan. De var med Frälsaren vid flera heliga tillfällen och erhöll rikets nycklar. (Se Matteus 16:18–19; 17:1–5; Markus 14:32–42; Läran och förbunden 27:12–13; 81:1–2.)

När kyrkans president dör, upplöses första presidentskapet. Rådgivarna återvänder till sina platser enligt anciennitetsordningen i de tolv apostlarnas kvorum. Under ledning av senioraposteln, leder de tolvs kvorum kyrkan. Som kvorum överväger de när första presidentskapet ska omorganiseras. Efter enhälligt beslut ordineras senioraposteln till kyrkans nye president och han kallar sina rådgivare.

De tolv apostlarnas kvorum. I forna dagar kallade Jesus Kristus tolv apostlar att hjälpa till att leda hans kyrka (se Lukas 6:12–13; Efesierbrevet 4:11–13; 1 Nephi 13:40). I vår tid kallar Herren män genom kyrkans president att ordineras till apostlar och tjäna i de tolv apostlarnas kvorum (se Läran och förbunden 18:26–28). Detta kvorum verkar under ledning av första presidentskapet för att bygga upp och leda kyrkan i alla nationer (se Läran och förbunden 107:33). Medlemmarna i de tolvs kvorum förkunnar evangeliet i hela världen (se Matteus 28:19–20; Läran och förbunden 107:35).

Varje apostel innehar alla rikets nycklar och utövar dessa nycklar under ledning av kyrkans president (se Läran och förbunden 112:30–32). De tolv apostlarna är ”särskilda vittnen” om Jesu Kristi namn (Läran och förbunden 107:23; se även 27:12). De vittnar för hela världen om hans gudomlighet och att hans uppståndelse är verklig (se Apostlagärningarna 1:8, 22; 4:33; Läran och förbunden 76:22–24).

Apostlar tjänar på heltid i kyrkan under resten av livet (se Matteus 4:18–22).

Första presidentskapets och de tolv apostlarnas kvorums råd. Alla medlemmar i första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum är profeter, siare och uppenbarare. Tillsammans bildar de första presidentskapets och de tolv apostlarnas kvorums råd. Under Herrens ledning och efter enhällig röst har detta råd myndighet att förkunna och tolka läran och upprätta riktlinjer för kyrkan (se Läran och förbunden 1:38; 107:27–31).

5.1.1.2

De sjuttio

De sjuttios ämbete inom melkisedekska prästadömet nämns i både Gamla och Nya testamentet (se 2 Moseboken 24:1, 9–10; 4 Moseboken 11:16–17, 24–25; Lukas 10:1, 17). I dag finns det generalauktoritetssjuttio och områdessjuttio (se 5.2.2). De verkar under de tolv apostlarnas kvorums nycklar och ledning. De hjälper de tolv att bygga upp och leda kyrkan i alla nationer (se Läran och förbunden 107:34–35, 38).

De sjuttios presidentskap. Sju medlemmar i de sjuttios kvorum kallas som presidenter att presidera över alla medlemmar i de sjuttios kvorum. En av de sju presidenterna utses att presidera över de andra sex. De utgör de sjuttios presidentskap. (Se Apostlagärningarna 6:2–6; Läran och förbunden 107:93–94; 124:138.)

Generalauktoritetssjuttio. Generalauktoritetssjuttio kallas av första presidentskapet att vara särskilda vittnen som bär vittne om Jesu Kristi namn och undervisar om evangeliet i hela världen (se Läran och förbunden 107:25; 124:139).

Generalauktoritetssjuttio verkar på heltid i kyrkan. De blir vanligtvis avlösta det år de fyller 70 och ges emeritusstatus. Även om de behåller de sjuttios ämbete, presiderar de inte längre på möten.

De sjuttios kvorum. Medlemmarna i de sjuttios kvorum, inklusive områdessjuttio, är organiserade i kvorum. De sjuttios presidentskap presiderar över dessa kvorum. Antalet medlemmar i de sjuttios kvorum och antalet kvorum för de sjuttio kan öka i och med kyrkans tillväxt. (Se Läran och förbunden 107:95–96; 124:138–139).

5.1.1.3

Presiderande biskopsrådet

Presiderande biskopsrådet består av den presiderande biskopen och hans två rådgivare. Varje medlem i presiderande biskopsrådet är en generalauktoritet och innehar biskopens ämbete. De kallas av första presidentskapet och arbetar under deras ledning.

Presiderande biskopsrådet handhar timliga angelägenheter, såsom välfärd, ekonomi, fastigheter och humanitära insatser, för hela kyrkan (se Läran och förbunden 107:68). De undervisar också om evangeliet och bygger upp Guds rike över hela världen.

5.1.2

Generalämbetsmän

Första presidentskapet kallar kvinnor och män att bilda generalpresidentskap för följande organisationer i kyrkan:

• Hjälpföreningen

• Unga män

• Unga kvinnor

• Primär

• Söndagsskolan

Dessa generalämbetsmän verkar under ledning av första presidentskapet, de tolv apostlarnas kvorum och tilldelade generalauktoritetssjuttio. De verkar normalt sett i fem år.

Generalämbetsmännen kan ha följande ansvar:

• undervisa och vittna om Jesus Kristus och hans evangelium

• verka som medlemmar i kyrkans råd och kommittéer på generalnivå enligt uppdrag

• utföra uppdrag runt om i världen för att betjäna medlemmar

• ge vägledning om kursplaner, program och resurser för sina organisationer

• ge vägledning till sina organisationers råd på generalnivå (se nästa stycke)

• instruera och stödja områdesrådgivande för organisationer, som verkar under ledning av områdespresidentskapen (se 5.2.5.1).

Varje organisation på generalnivå i kyrkan kan ha ett råd som bistår presidentskapet.

5.2

Områdesledarskap

Kyrkan är organiserad i geografiska områden som täcker hela världen. Det här avsnittet sammanfattar kyrkans ledarskap i dessa områden.

5.2.1

Områdespresidentskapet

I varje område får en generalauktoritetssjuttio i uppdrag av första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum att verka som områdespresident. Två rådgivare, som är generalauktoritetssjuttio eller områdessjuttio, får i uppdrag att bistå presidenten.

Områdespresidentskapet presiderar över och rådgör med stavs- och missionspresidenterna i området. De stöder också tempelpresidenter och tempelvärdinnor. I samråd med medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum och de sjuttios presidentskap som de rapporterar till, avgör de hur kyrkans riktlinjer och föreskrifter ska tillämpas för att möta behoven i sitt område.

Medlemmar i områdespresidentskapet reser inom det tilldelade området för att stödja, undervisa och uppmuntra lokala ledare, missionärer och medlemmar i kyrkan. De får i uppdrag av de tolv apostlarnas kvorum att presidera vid stavskonferenser och andra möten.

5.2.2

Områdessjuttio

Områdessjuttio kallas av första presidentskapet att vara särskilda vittnen som bär vittne om Jesu Kristi namn och undervisar om evangeliet inom sina tilldelade områden (se Läran och förbunden 107:25; 124:139). Under ledning av områdespresidentskapet bistår dessa de tolv med att bygga upp och leda kyrkan i sitt område.

Områdessjuttio kallas inte till heltidstjänst. De verkar normalt sett i fem år. De får vanligtvis i uppdrag att verka i det geografiska område där de bor (se Läran och förbunden 107:38, 98). Områdessjuttio inröstas under generalkonferensen.

Varje områdessjuttio tillhör ett sjuttios kvorum. De här kvorumen är organiserade geografiskt. De sjuttios presidentskap presiderar över områdessjuttio i dessa kvorum.

Områdessjuttio arbetar och rådgör tillsammans med lokala ledare i kyrkan för att hjälpa dem fullgöra sina ansvar. Områdessjuttio kan få i uppdrag att

• verka i områdesrådet (se 5.2.3)

• presidera vid samordnande rådets möten (se 5.2.4)

• presidera vid stavskonferenser och undervisa stavsledare

• bilda eller omorganisera stavar, avskilja nya stavspresidentskap och förläna stavspresidenten nycklar

• samordna ansvar som rör hela området, bland annat aktiviteter (se 20.3.3), JustServe.org (där den är tillgänglig), katastrofhjälp eller andra uppdrag

• göra rundresor i missioner och undervisa missionsledare och missionärer

• verka som rådgivare i tempelpresidentskapet.

Områdessjuttio presiderar vid alla kyrkans möten de närvarar vid inom sitt område såvida inte en generalauktoritet är närvarande. Men de presiderar inte över det dagliga arbetet som utförs av tempel-, missions- eller stavspresidenter. Dessa presidenter verkar under områdespresidentskapets ledning.

5.2.3

Områdesråd

I varje område har ett områdesråd möten efter behov (vanligtvis kvartalsvis) för att samordna Guds frälsnings- och upphöjelseverk i området. Områdespresidentskapet presiderar över områdesrådet. Det här rådet består av områdespresidentskapet och de områdessjuttio som verkar i området. Andra kan närvara vid en del av eller alla rådets möten vid behov och på inbjudan av områdespresidentskapet.

5.2.4

Samordnande rådet

Områdespresidentskapet bildar samordnande råd. Varje råd omfattar specifika stavar och missioner i ett område. Områdespresidentskapet ger en områdessjuttio i uppdrag att leda varje råd.

Stavs- och missionspresidenterna närvarar vid samordnande rådets möten. Tempelpresidenter vars tempeldistrikt ligger inom samordnande rådets gränser inbjuds att närvara när så är praktiskt möjligt.

Andra kan närvara vid en del av eller alla möten när så behövs och på inbjudan av områdessjuttion. Områdessjuttio tar hänsyn till avstånd, familjeomständigheter och resor när de gör dessa inbjudningar.

Syftet med samordnande rådets möten är att hjälpa stavs-, missions- och tempelpresidenter att utöva prästadömsnycklar i enighet. Tillsammans rådgör de om och samordnar arbetet med att hjälpa medlemmarna i deras ansvar att delta i Guds frälsnings- och upphöjelseverk.

Områdessjuttion sammankallar till ett möte med samordnande rådet kort efter varje kvartalsmöte för områdesrådet (se 29.4). Ytterligare möten kan hållas vid behov.

5.2.5

Ämbeten i området

Områdespresidentskapet kan kalla medlemmar att verka i områdesämbeten för att bistå områdespresidentskapet i deras ansvar. De som verkar i dessa positioner kallas och avskiljs av en medlem i områdespresidentskapet eller en därtill utsedd områdessjuttio. De inröstas inte.

Exempel på områdesämbeten kan vara områdets verkställande sekreterare, områdesrevisor, områdets kommunikationschef, områdets tempel- och släktforskningsrådgivande samt områdesrådgivande för organisationer.

5.2.5.1

Områdesrådgivande för organisationer

Utanför USA och Kanada kan områdespresidentskap kalla kvinnor att verka som områdesrådgivande för organisationer. Dessa rådgivande kan hjälpa till att orientera och undervisa nya presidentskap för Hjälpföreningen, Unga kvinnor och Primär på stavsnivå, under ledning av dessa ledares stavspresidentskap (se 6.2.1.6). En medlem i stavspresidentskapet eller en därtill utsedd högrådsmedlem deltar i orienteringen.

Områdesrådgivande verkar under ledning av områdespresidentskapet. De får också regelbunden undervisning av organisationernas generalpresidentskap. De verkar vanligtvis i tre år.