Kapitel 13

Undervisa om evangeliet i hemmet

Hur kan föräldrar göra sitt hem till en helig plats och en förberedelseplats för evigt liv?

Inledning

President Harold B Lee sade följande om betydelsen av att undervisa om evangeliet i hemmet:

“När vi läser från de forna profeternas skrifter upptäcker vi vad som tycks vara det underliggande fördärv som åstadkom det onda som fick Gud, som skapat människosläktet, att gråta. I en uppenbarelse till sin trofaste profet Enok förkunnade Gud att återstoden av hans barn var kärlekslösa, att de till och med hatade sitt eget blod, varmed troligen avses deras barn.

Som svar på Enoks fråga om varför han grät svarade Gud att ‘… bland alla mina händers verk har det icke funnits så stor ogud-aktighet som bland dina bröder.’

Därefter tilläde han: ‘… se, deras synder skola vara på deras fäders huvuden …’ (Moses 7:36-37.) Uppenbarligen hade föräldrarna i denna generation begått den allvarliga synden att inte ge akt på den befallning som getts till samtliga föräldrar från Adams tid fram till vår egen tid. De hade underlåtit att undervisa sina barn om frälsningens lärdomar.

Herren har varnat oss för att det vid Människosonens tillkom- melse ska vara som på Noas tid. Må Gud öppna en väg för detta folk att ge akt på våra profetledares kallelser och undervisa sina barn såsom Herren befallt och därigenom undgå den Allsmäktige Gudens tuktande hand.”¹

Det här kapitlet handlar om föräldrarnas stora ansvar att undervisa sina barn om evangeliet och att förbereda dem för att leva rättfärdiga liv.

Harold B Lees lärdomar

Varför är hemmet den viktigaste platsen för att undervisa om evangeliet?

Våra hem ska inte endast vara tillflyktsorter utan också platser där vi kan förbereda våra ungdomar att med stärkt självförtroende gå ut som ledare och möta en orolig värld. Vi vet alla att det som lärs ut i hemmet har en häpnadsväckande beständighet. Det som våra ungdomar ser och erfar i hemmet antingen hjälper eller hemsöker dem i många år framöver. Våra hem kan vara förebilder för alla människor, men vi måste ta kyrkans ledares råd om detta ämne på större allvar än vi har gjort tidigare. Detta har alltid varit en särskild utmaning, men den har blivit större i vår tid som en följd av hemmets allmänna förfall. Barn kan “känna och se” hur evangeliet praktiseras i hemmet. De kan direkt se dess riktighet och kraft. De kan se hur det tillgodoser den enskildes behov.²

Om och om igen har påståendet upprepats att hemmet utgör grunden för ett rättfärdigt liv … Både Guds uppenbarelser och människors visdom lär oss hur viktigt hemmet är för den enskilda individens totala livserfarenhet.³

Det framgår allt tydligare att hemmet och familjen är nyckeln till kyrkans framtid. Ett barn som inte fått kärlek, ett barn som inte lärt sig disciplin, att arbeta eller ta ansvar, kommer ofta att vända sig till Satans ersättningar för lycka - droger, sexuella experiment och upproriskhet…

Hemmet är den bästa platsen att undervisa och lära sig om äktenskap, kärlek och samliv så att dessa på rätt sätt kan kombineras i det heliga tempeläktenskapet. Det finns ingen bättre plats att behandla våra ungdomars tvivel på än den plats där det finns kärlek - i hemmet. Kärleken kan frigöra våra ungdomar så att de lyssnar till dem som de vet att de kan lita på …

Kan ett barn älska sin nästa utan att själv ha blivit älskad? Kan en ung människa, som aldrig någon annan har litat på, lära sig att känna tillit? Kan en pojke som aldrig lärt sig arbeta eller känna ansvar se hur dessa fundamentala principer behövs för att hålla samman hela vårt samhälle? Kan en flicka som aldrig tagit del av en uppriktig diskussion i hemmet om evangeliets principer stå emot världens kritik och de så kallade intellektuellas anslag mot hennes religion? … När man inte ser en evangelieprincip i handling är det mycket svårare att tro på den …

I en tid, som i enlighet med vad som omtalats för oss, mycket liknar Noas dagar, måste vi hjälpa våra unga att lära sig göra de rätta valen, att tillväxa i berättigad självaktning, speciellt när de kan vara under hemmets direkta inflytande där familjekärleken kan göra omvändelsen både möjlig och meningsfull. Våra ungdomars miljö utanför hemmet och kyrkan är ofta antingen tom, så långt det berör de sanna värdena, eller också förespråkas idéer som strider mot evangeliets principer.⁴

På föräldrarna i hemmet och på kyrkan vilar det stora ansvaret att undervisa om evangeliets sanningar på ett sådant sätt att varje själ förses med ett ankare. Utan ett sådant ankare drivs människan omkring av havets vågor och vindar. Hon drivs omkring av varje lärovind av okänt ursprung som fördunklar sinnet om vad som är rätt och fel i Guds ögon [se Ef 4:14; Jak 1:6]. Om vi ger akt på Herrens befallningar bör vi vara det mest välutbildade folket på hela jorden.

Om våra ungdomar stärks på detta sätt så kommer inte deras religiösa tro att rubbas när de kommer i kontakt med falska uppfattningar i sin utbildning som strider mot evangeliets sanningar. De är rustade mot förtalets och hyckleriets giftiga pilar.

Unga män …, som i sitt tänkande vägleds av grundläggande sanning, kommer inte att i ett obevakat ögonblick ge efter för en frestelse som moraliskt skulle undergräva hela deras liv …

Om de unga par som närmar sig äktenskapet är vägledda av tankar på evangeliets sanningar så helgar de sig själva genom att hålla det celestiala äktenskapets lag för att därigenom uppnå evig lyka.⁵

Herren sade att Satan inte fått kraften att fresta små barn “förrän de börja bliva ansvariga inför mig” (L&F 29:47). Därpå följer denna mycket betydelsefulla anmärkning: “På det att stora ting må krävas av deras fäders händer” (L&F 29:48). Härmed avses föräldrarna. Hur kommer det sig att Herren inte tillåter Satan att fresta små barn förrän de nått ansvarig ålder? Anledningen är att föräldrarna ska få det gyllene tillfället att i sina små barns hjärtan inplantera de livsviktiga ting som, när ansvarig ålder uppnåtts, kan vara för sent att inympa.⁶

Vi, fäderna, lärarna, mödrarna, har en stor uppgift när det gäller att bygga upp mänskliga själar. Det är sant att Satan inte kan fresta små barn förrän de nått ansvarig ålder, men Satan får in sina stötar genom att försöka få dem av oss som fått uppdraget att ta hand om och uppfostra dessa små att vara försumliga och vårdslösa, och låta barnen utveckla små tendenser som kommer att leda dem vilse och göra dem olämpliga för den stora uppgift de har att stå emot Satans angrepp, och få dem att misslyckas med att ta på sig Guds vapenrustning när de har nått ansvarig ålder.⁷

Vi måste betona för varje far att han är ansvarig för sin familjs eviga välfärd. Det betyder att han ska komma till kyrkan med sin familj. Det betyder att han ska komma till sakramentsmötena med sin familj. Det betyder att han ska hålla hemafton med sin familj för att hålla familjen intakt. Det betyder att han ska göra sig redo att ta med dem till templet, så att man där kan ta de steg som krävs för ett evigt familjehem.⁸

Fäder och mödrar, jag vädjar om en återgång till en känsla av det totala ansvar som det innebär att ta hand om dessa ovärderliga själar. Om ni inte förbereder er för den dag som ska komma, vem ska då göra det? Har ni förberett dem för att kunna befinna sig i Herrens närhet den dag då han ska komma som en tjuv om natten? När de befinner sig där ute på slagfältet, när de möter faror och ställs inför frestelser, kommer då er moderliga kärlek att nå ut dessa hundratals mil och hjälpa denna son eller dotter att vara trofast?⁹

Vilka evangelieprinciper bör vi undervisa barnen om?

Profeten Enos skrev om sin fars lärdomar. Han sade: “Jag, Enos, vet, att min fader var en rättfärdig man - ty han [undervisade] mig … i Herrens tukt och förmaning. Välsignat vare fördenskull Guds namn” (se Enos 1:1). Jag har funderat över detta uttalande: “Min far undervisade mig i Herrens tukt och förmaning.” Vad innebär det? Det innebär moralisk undervisning och disciplin. Det innebär vänliga tillrättavisningar, förmaningar eller påminnelser. Välsignat vare Guds namn för den far eller mor som undervisar i Herrens tukt och förmaning!¹⁰

Herren själv har klart och tydligt uttalat sig om hur ungdomarna ska beskyddas från de fallgropar som kan förgöra dem. Han har ålagt hemmen i detta land en allvarlig uppgift. Så här lyder hans ord:

“Åter, om det i Sion eller någon av dess organiserade stavar finnas föräldrar, som hava barn och icke lära dessa att vid åtta års ålder förstå läran om omvändelse, tro på Kristus, den levande Gudens Son, dopet och den Helige Andens gåva genom händers p åläggning, så skall synden vila på föräldrarnas huvuden …

De skola även lära sina barn att bedja och att vandra uppriktigt för Herren.” (L&F 68:25, 28.)¹¹

Det mäktigaste vapnet vi har emot det onda i världen idag, oavsett vad det är, är ett orubbligt vittnesbörd om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Undervisa era små barn medan ni har dem i knät. Då kommer de att växa upp och bli stabila och trofasta. De kanske går vilse, men er kärlek och er tro kommer att föra dem tillbaka.¹²

Föräldrar bör i all trofasthet sköta sina uppgifter. De bör se till att det inte finns några som är sysslolösa, att barnen inte växer upp i ogudaktighet, utan att de blir undervisade om att i all uppriktighet söka evighetens rikedomar så att deras ögon inte är fulla av girighet (se L&F 68:30-31). Detta är en fars och en mors ansvar. Herren ger föräldrarna det primära ansvaret för familjens undervisning.¹³

Varje barn måste undervisas om att han eller hon är gudomlig avkomma till gudomliga föräldrar och att det är varje barns uppgift att lära sig handla som en Guds son eller dotter så att de kan be och vara berättigade till att få ett trofast barns förmåner när de behöver det.

Varje barn måste undervisas om att kroppen är ett Guds tempel och att Gud kommer att förgöra den som befläckar ett Guds tempel [se 1 Kor 3:16-17].

Varje barn måste lära sig att den tro som är nödvändig för full- komning endast kan utvecklas genom uppoffringar, och om man inte lär sig att ge avkall på sina begär och köttsliga önskningar till förmån för evangeliets lagar kan man inte bli helgad inför Herren.

Varje barn måste undervisas om att vara vördnadsfull inför symbolerna för heliga ting och att vara respektfull mot auktoriteter i hemmet, i kyrkan och i samhället.

Varje barn måste få fullgod undervisning i hur man använder sina händer och sitt huvud och lära sig att förstå att alla passioner är gudagivna och att de tjänar ett gudagivet syfte om de hålls under kontroll.

Varje barn måste undervisas om att använda sin fritid på ett klokt sätt och att lek inte är något mål i sig. Den är bara en repetition inför den roll som han eller hon ska spela i det vuxna livet.

Varje barn måste få tillräckligt med erfarenheter för att lära sig att osjälviskt tjänande för med sig glädje och att det arbete man gör utan att få betalt är det som för med sig störst lycka.¹⁴

Våra barn bör få lyssna på sina föräldrars vittnesbörd i hemmets avskildhet. Hur klok är inte den far eller farfar som tar tillfället i akt att bära sitt personliga vittnesbörd enskilt för vart och ett av sina barn!¹⁵

Hur kan familjens hemaftnar hjälpa föräldrarna i deras skyldighet att undervisa om evangeliet?

Större betoning på föräldrarnas undervisning av barnen i hemmet lades fram i det som vi kallar för familjens hemaftonsprogram. Detta var inte något nytt… I det sista brevet som skrevs till kyrkan av president Brigham Young och hans rådgivare, uppmanade man föräldrarna att samla sina barn tillsammans och att ofta undervisa dem om evangeliet i hemmet. Följaktligen har man uppmuntrat till familjens hemafton ända sedan kyrkan upprättades i denna tidsutdelning.¹⁶

Om vi försummar våra familjer här när det gäller att ha familjens hemafton, och vi misslyckas i vårt ansvar, hur skulle då himlen bli för oss, om vi förlorade några av dessa genom vår försummelse? Himlen kommer inte att vara en himmel förrän vi har gjort allt vi kan för att frälsa dem som Herren har sänt genom vår släktlinje. Så era hjärtan, fäder och mödrar, måste vändas till era barn just nu om ni har Elia sanna anda. Tro inte att det enbart gäller dem som är på andra sidan slöjan. Vänd era hjärtan till era barn och undervisa era barn. Men ni måste göra det när de är tillräckligt unga för att lära sig på vederbörligt sätt. Och om ni försummar familjens hemafton så försummar ni början av Elia mission i lika hög grad som om ni försummade er släktforskning.¹⁷

Arbetar vi ständigt inom vårt eget hems väggar med våra barn och barnbarn? Söker vi upp våra egna får som löper risk att vandra bort från herden eller hjorden? Undervisar vi våra familjer på familjens hemafton? Har vi hemaftnar själva, eller säger vi: “Tja, det gäller inte oss, mamma och jag är helt ensamma och detta är bara till för dem som har små barn”?¹⁸

Låt mig nu få ställa en fråga till er. Om ni visste att ni led av en obotlig sjukdom och att er tid på jorden var begränsad och ni hade en familj med små barn som var beroende av er för att få råd, vägledning, ledarskap, vad skulle ni då göra för att förbereda dem för er bortgång? Har ni någonsin stannat till och ställt er en sådan allvarlig fråga?

Låt mig få läsa för er … från [en mors] brev: “När jag först blev medlem i kyrkan brukade jag begrunda vilket slags hem jag hoppades att få en dag. Jag försökte i mina tankar föreställa mig den vackraste, mest tillfredsställande situation jag kunde komma på. Min make och jag framkallar denna mentala bild när vi samlar våra barn tillsammans och undervisar dem om evangeliet … En sak som både har förvånat oss och gjort oss förtjusta är det faktum att våra barn utan undantag har lärt sig att älska våra hemaftnar … Jag har mer och mer börjat inse hur snabbt våra barn växer upp och hur kort tid vi som föräldrar har att undervisa dem på …

Förra hösten var jag allvarlig sjuk. Jag hoppas att detta inte ska låta fåfängt, men för första gången insåg jag hur jag viktig jag var för mina egna barn … När jag låg där hjälplös och oförmögen att ta hand om något av deras behov, med kunskap om att om inte vår himmelske Fader ingrep så skulle mitt inflytande över dem upphöra i detta liv, hur önskvärda och dyrbara tycktes då inte de timmar, veckor, månader och år som låg framför mig.

Jag bestämde mig då för hur jag skulle använda denna tid om jag blev beviljad den. Bland annat skulle jag skapa en liten bit av himlen på jorden. Varje kväll skulle jag läsa för och samtala med barnen … Förutom allt det andra som de varit intresserade av har jag läst större delen av Mormons bok för dem i “Berättelser ur Mormons bok”. Jag tvivlar inte på att det är meningsfullt för dem när jag hör min åttaåring uttrycka tacksamhet i sina böner för de profeter som bevarade uppteckningarna, eller när min femåring är tacksam för att Nephi klarade sig i ödemarken tillsammans med de trofasta när Laman och Lemuel försökte döda dem. Vår erfarenhet är att varje gång som vi har haft möjlighet att hjälpa våra barn att utveckla sin kärlek och förståelse för evangeliet och den Fader som skapade dem, ökar också vår kärlek till varandra och vår familjesolidaritet påverkas på ett högst anmärkningsvärt sätt. Av denna anledning är familjens hemafton av största betydelse för oss.”¹⁹

Jag ber att ni, i era hem, ska säga som Josua fordom sade: “Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren” (Josua 24:15). Undervisa era familjer under er hemafton, lär dem att hålla Guds bud, ty i dem ligger vår enda säkerhet i dessa dagar. Om de gör detta kommer den Allsmäktiges kraft att sänka sig över dem som dagg från himlen och den Helige Anden kommer att bli deras.²⁰

Förslag till studier och diskussion

Varför är hemmet så avgörande för att forma våra barns “totala livserfarenhet”? Varför måste föräldrar ge hög prioritet åt att undervisa sina barn om evangeliet från det att de är små?
Hur kan vi göra våra hem till tillflyktsorter undan världens orättfärdighet och oro?
Hur kan föräldrar undervisa om de principer som lärs ut i Läran och förbunden 68:25-28 för sina barn? Hur kan föräldrar hjälpa sina barn inse att “osjälviskt tjänande för med sig glädje”?
Varför är det viktigt för barn att få lyssna till sina föräldrars vittnesbörd om evangeliets principer?
Vad har Elias mission att göra med hur föräldrar uppfostrar sina barn?
Varför är det viktigt att hålla familjens hemafton regelbundet? Hur har ni kunnat hålla lyckade hemaftnar?