1 Och det hände sig att sedan vi kommit ner i vildmarken till vår far, se, då fylldes han av glädje, och även min mor Sariah blev mycket glad, för hon hade i sanning sörjt för vår skull.

2 För hon hade trott att vi hade förgåtts i vildmarken. Och hon hade även klagat på min far och sagt att han var en man som såg syner. Hon sa: ”Se, du har lett oss ut från vårt arveland och mina söner finns inte mer, och vi förgås i vildmarken.”

3 Och med sådana ord hade min mor klagat på min far.

4 Och det hade skett att min far talade till henne och sa: ”Jag vet att jag är en man som ser syner, för om jag inte i en syn hade sett det som hör Gud till skulle jag inte ha känt till Guds godhet utan hade stannat i Jerusalem och förgåtts med mina bröder.

5 Men se, jag har fått ett löftets land, åt vilket jag gläds. Ja, och jag vet att Herren ska befria mina söner ur Labans händer och åter föra dem ner till oss i vildmarken.”

6 Och med sådana ord tröstade min far Lehi min mor Sariah i hennes oro för oss medan vi färdades i vildmarken upp till Jerusalems land för att hämta judarnas uppteckning.

7 Och när vi hade återvänt till min fars tält, se, då var deras glädje fullständig, och min mor blev tröstad.

8 Och hon talade och sa: ”Nu vet jag med säkerhet att Herren har befallt min man att fly ut i vildmarken. Ja, och jag vet med säkerhet även att Herren har beskyddat mina söner och befriat dem ur Labans händer och gett dem kraft varigenom de kunde utföra det som Herren hade befallt dem.” Och med sådana ord talade hon.

9 Och det hände sig att de gladdes storligen och frambar offer och brännoffer till Herren. Och de gav tack till Israels Gud.

10 Och sedan de hade gett tack till Israels Gud tog min far Lehi de uppteckningar som var inristade på plåtarna av mässing, och han utforskade dem från början.

11 Och han såg att de innehöll de fem moseböckerna vilka innehöll en berättelse om världens skapelse och även om Adam och Eva, som var våra första föräldrar,

12 och även en uppteckning om judarna från begynnelsen ända fram till inledningen av Sidkias, Juda kungs, regering,

13 och även de heliga profeternas profetior från begynnelsen ända fram till inledningen av Sidkias regering, och även många profetior som har talats genom Jeremias mun.

14 Och det hände sig att min far Lehi på plåtarna av mässing även fann sina fäders släktlinjer, varigenom han visste att han var en ättling till Josef, ja, samme Josef som var son till Jakob och som såldes till Egypten och som bevarades av Herrens hand för att han skulle bevara sin far Jakob och hela hans hushåll från att förgås av svält.

15 Och de leddes också ut ur fångenskapen och ut ur Egyptens land av samme Gud som hade bevarat dem.

16 Och sålunda upptäckte min far Lehi sina fäders släktlinjer. Och Laban var också en ättling till Josef, varför han och hans fäder hade bevarat uppteckningarna.

17 Och när min far nu såg allt detta fylldes han av Anden och började profetera om sina avkomlingar,

18 att dessa plåtar av mässing skulle gå ut till alla nationer, släkter, tungomål och folk som var av hans avkomlingar.

19 Därför sa han att dessa plåtar av mässing aldrig skulle förstöras. Inte heller skulle de längre med tiden bli otydliga. Och han profeterade mycket om sina avkomlingar.

20 Och det hände sig att jag och min far så långt hade lytt de befallningar som Herren hade befallt oss.

21 Och vi hade hämtat uppteckningarna som Herren hade befallt oss och utforskat dem och funnit att de var värdefulla, ja, av stort värde för oss eftersom vi nu kunde bevara Herrens befallningar åt våra barn.

22 Därför var det enligt Herrens visdom att vi skulle föra dem med oss medan vi färdades i vildmarken mot löftets land.