1 Och det hände sig att vi hade samlat ihop alla sorters frön av varje slag, såväl av all slags säd som av frön till all slags frukt.

2 Och det hände sig att medan min far uppehöll sig i vildmarken talade han till oss och sa: ”Se, jag har drömt en dröm, eller med andra ord, jag har sett en syn.

3 Och se, tack vare det jag har sett har jag anledning att glädjas i Herren för Nephis skull och likaså för Sams, för jag har anledning att tro att de och även många av deras avkomlingar kommer att bli frälsta.

4 Men se, för er skull, Laman och Lemuel, fruktar jag storligen, för se, jag tyckte mig i min dröm se en mörk och dyster vildmark.

5 Och det hände sig att jag såg en man, och han var klädd i en vit mantel. Och han kom och ställde sig framför mig.

6 Och det hände sig att han talade till mig och sa att jag skulle följa honom.

7 Och det hände sig att när jag följde honom såg jag att jag befann mig i en mörk och dyster ödemark.

8 Och sedan jag hade färdats under många timmars tid i mörkret, började jag be till Herren att han skulle förbarma sig över mig enligt sin överflödande och ömma barmhärtighet.

9 Och det hände sig sedan jag hade bett till Herren att jag såg ett stort och vidsträckt fält.

10 Och det hände sig att jag såg ett träd vars frukt var begärlig eftersom den gjorde människan lycklig.

11 Och det hände sig att jag gick fram och åt av dess frukt. Och jag fann att den var mycket söt, sötare än allt annat jag någonsin tidigare smakat. Ja, och jag såg att dess frukt var vit, och dess vithet överträffade allt jag någonsin hade sett.

12 Och då jag åt av dess frukt fyllde den min själ med mycket stor glädje. Därför började jag önska att även min familj skulle äta därav, för jag visste att den var mer begärlig än all annan frukt.

13 Och då jag såg mig om för att kanske även upptäcka min familj såg jag en flod med vatten. Och den rann fram nära det träd av vars frukt jag åt.

14 Och jag tittade för att se varifrån den kom, och jag såg dess källa ett litet stycke därifrån. Och vid källan såg jag er mor Sariah och Sam och Nephi, och de stod som om de inte visste varthän de skulle gå.

15 Och det hände sig att jag vinkade åt dem, och jag sa också till dem med hög röst att de skulle komma till mig och äta av frukten som var mer begärlig än all annan frukt.

16 Och det hände sig att de kom till mig, och även de åt av frukten.

17 Och det hände sig att jag önskade att även Laman och Lemuel skulle komma och äta av frukten, varför jag såg mot flodens källa för att om möjligt få syn på dem.

18 Och det hände sig att jag såg dem, men de ville inte komma till mig och äta av frukten.

19 Och jag såg en ledstång av järn, och den sträckte sig längs flodens strand och ledde till trädet bredvid vilket jag stod.

20 Och jag såg även en trång och smal stig som gick längs ledstången av järn ända till trädet bredvid vilket jag stod. Och den gick också förbi källans ursprung till ett fält som var stort och vidsträckt som om det hade varit en värld.

21 Och jag såg otaliga människoskaror, ur vilka många trängde sig fram för att nå stigen som ledde till trädet bredvid vilket jag stod.

22 Och det hände sig att de kom fram och började gå på stigen som ledde till trädet.

23 Och det hände sig att en mörkrets dimma uppstod, ja, en mycket tät mörkrets dimma, så att de som börjat gå på stigen gick vilse så att de vandrade bort och gick förlorade.

24 Och det hände sig att jag såg andra tränga sig fram, och de kom fram och grep tag i änden på ledstången av järn. Och de strävade framåt genom mörkrets dimma och klamrade sig fast vid ledstången av järn, ända till dess de kom fram och åt av trädets frukt.

25 Och sedan de hade ätit av trädets frukt såg de sig om som om de skämdes.

26 Och även jag såg mig om och såg på andra sidan floden med vatten en stor och rymlig byggnad, och den stod liksom i luften, högt över marken.

27 Och den var fylld med människor, både gamla och unga, både män och kvinnor, och deras sätt att klä sig var utsökt. Och de föreföll håna och peka finger åt dem som hade kommit fram och som åt av frukten.

28 Och sedan de hade smakat på frukten skämdes de på grund av dem som drev gäck med dem, och de avföll och kom in på förbjudna stigar och gick förlorade.”

29 Och nu talar jag, Nephi, inte alla min fars ord.

30 Men för att skriva i korthet: Se, han såg andra skaror tränga sig fram. Och de kom och grep tag i änden på ledstången av järn, och de strävade framåt och höll ständigt fast vid ledstången av järn tills de kom fram och föll ner och åt av trädets frukt.

31 Och han såg även andra skaror treva sig fram mot den stora och rymliga byggnaden.

32 Och det hände sig att många drunknade i källans djup, och många försvann ur hans åsyn och vandrade på främmande vägar.

33 Och stor var skaran som gick in i den främmande byggnaden. Och sedan de kommit in i byggnaden pekade de hånfullt finger åt mig och även åt dem som åt av frukten. Men vi gav inte akt på dem.

34 Dessa är min fars ord: ” För alla som gav akt på dem hade avfallit.

35 Och Laman och Lemuel åt inte av frukten”, sa min far.

36 Och det hände sig att sedan min far hade talat alla orden beträffande sin dröm eller syn, och de var många, sa han till oss att han på grund av det han sett i en syn var mycket ängslig för Lamans och Lemuels skull, ja, han fruktade att de skulle bli förskjutna från Herrens närhet.

37 Och han förmanade dem sedan med en ömsint förälders hela känsla att de skulle hörsamma hans ord, så att Herren kanske skulle vara barmhärtig mot dem och inte förskjuta dem. Ja, min far predikade för dem.

38 Och sedan han hade predikat för dem och även profeterat för dem om många ting, sa han till dem att de skulle lyda Herrens befallningar. Och sedan slutade han tala till dem.