Kapitel 17
Efraim och Syrien för krig mot Juda – Kristus ska födas av en jungfru – Jämför Jesaja 7. Omkring 559–545 f.Kr.
1 Och det hände sig i de dagar då Ahas, son till Jotam, Ussias son, var Judas kung, att Resin, Syriens kung, och Peka, Remaljas son och Israels kung, drog upp mot Jerusalem för att strida mot det, men de kunde inte besegra det.
2 Och det blev berättat för Davids hus: ”Syrien har slagit sig samman med Efraim.” Och hans hjärta skälvde, likaså hans folks hjärtan, som skogens träd skälver för vinden.
3 Då sa Herren till Jesaja: ”Gå nu ut och möt Ahas, du och din son Sear-Jasub, vid änden av övre dammens vattenledning, på vägen till Valkarfältet,
4 och säg till honom: ’Ta dig i akt och var lugn. Frukta inte och var inte heller räddhågad för dessa två stumpar av rykande brandfacklor, för Resin med Syrien och för Remaljas son i deras brinnande vrede.
5 Eftersom Syrien, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig och sagt:
6 ”Låt oss dra upp mot Juda och hemsöka det, och låt oss göra en bräsch för oss däri och insätta en kung där, ja, Tabals son.”’”
7 Så säger Herren Gud: ”Det ska inte lyckas, inte heller ska det ske.
8 För Damaskus är Syriens huvud, och Resin är Damaskus huvud, och inom sextio och fem år ska Efraim vara krossat så att det inte längre är ett folk.
9 Och Efraims huvud är Samaria, och Samarias huvud är Remaljas son. Om ni inte vill tro, ska ni förvisso inte bestå.”
10 Vidare talade Herren åter till Ahas och sa:
11 ”Begär ett tecken från Herren, din Gud, begär det antingen i djupen eller i höjderna därovan.”
12 Men Ahas sa: ”Jag begär inget, inte heller vill jag fresta Herren.”
13 Och han sa: ”Hör då, o Davids hus: Är det er inte nog att ni tröttar ut människor? Vill ni även trötta ut min Gud?
14 Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, en jungfru ska bli havande och ska föda en son och ska ge honom namnet Immanuel.
15 Gräddmjölk och honung ska han äta så att han kan förstå att förkasta det onda och välja det goda.
16 För innan barnet förstår att förkasta det onda och välja det goda, ska det land du avskyr vara övergivet av båda sina kungar.
17 Över dig och över ditt folk och över din fars hus ska Herren genom kungen i Assyrien låta dagar komma, sådana som inte har kommit alltifrån den dag då Efraim skilde sig från Juda.
18 Och det ska ske på den tiden att Herren ska locka på flugan längst borta i Egypten och på biet i Assyriens land,
19 och de ska komma och allesamman slå sig ner i de öde dalarna och i klippornas hålor och i alla törnsnår och på alla buskar.
20 Samma dag ska Herren med en rakkniv som lånats av dem på andra sidan floden, av kungen i Assyrien, raka huvudet och håret på fötterna, ja, den ska även ta bort skägget.
21 Och det ska ske på den dagen att en man ska föda upp en ung ko och två får.
22 Och det ska ske att han till följd av den myckenhet mjölk de ska ge, ska leva av gräddmjölk, för gräddmjölk och honung ska alla som finns kvar i landet leva av.
23 Och det ska ske på den dagen att där tusen vinstockar stod, värda tusen siklar silver, där ska överallt växa tistlar och törnen.
24 Med pilar och bågar ska människor komma dit, för hela landet ska bli tistlar och törnen.
25 Och till alla höjder som ska bearbetas med hackan ska inte komma fruktan för tistlar och törnen, utan de ska bli platser dit oxar drivs och som småboskap trampar på.”