1 Ja, för så säger Herren: ”Har jag övergett er, eller har jag stött bort er för evigt?” För så säger Herren: ”Var är er mors skiljebrev? Till vem har jag förskjutit er eller till vilken av mina fordringsägare har jag sålt er? Ja, till vem har jag sålt er? Se, för er ondskas skull har ni sålt er själva, och för era överträdelsers skull är er moder förskjuten.

2 Därför fanns ingen där när jag kom. När jag ropade, ja, då var där ingen som svarade. O Israels hus, har min arm alls förkortats så att den inte kan återlösa, eller har jag ingen makt till att befria? Se, med min tillrättavisning uttorkar jag havet, jag gör deras floder till vildmark och får deras fisk att stinka eftersom vattnen är uttorkade, och de dör av törst.

3 Jag klär himlarna i mörker och jag gör av säckväv deras klädnad.”

4 Herren Gud har gett mig de lärdas tunga så att jag förstår att tala ett ord i rättan tid till dig, o Israels hus. När ni är trötta väcker han morgon efter morgon. Han väcker mitt öra till att höra som de lärda.

5 Herren Gud har öppnat mitt öra, och jag var inte upprorisk, inte heller vände jag ryggen till.

6 Jag höll fram min rygg åt den som slog mig och mina kinder åt dem som slet bort skägget. Jag dolde inte mitt ansikte för hån och spott.

7 För Herren Gud ska hjälpa mig, därför ska jag inte bringas på skam. Därför gjorde jag mitt ansikte hårt som flinta, och jag vet att jag inte ska skämmas.

8 Och Herren är nära, och han rättfärdigar mig. Vem ska då tvista med mig? Låt oss stå fram tillsammans. Vem är min motståndare? Låt honom komma nära mig så ska jag slå honom med min muns styrka.

9 För Herren Gud ska hjälpa mig. Och se, alla de som fördömer mig ska åldras som en klädnad, och mal ska förtära dem.

10 Vem finns bland er som fruktar Herren, som lyder hans tjänares röst, som vandrar i mörkret och inte har något ljus?

11 Se, alla ni som tänder en eld, som omger er med gnistor, vandrar i ljuset från er eld och från gnistorna som ni har antänt. Detta ska ni få av min hand: Ni ska lägga er ner i sorg.