1 Och när nu kungen hört dessa ord, sa han till sina präster: ”Bort med den här mannen, och dräp honom, för vad har vi med honom att göra, han är ju galen.”

2 Och de gick fram och försökte bära hand på honom. Men han motstod dem och sa till dem:

3 ”Rör mig inte, för Gud ska slå er om ni bär hand på mig, för jag har inte överlämnat det budskap som Herren har sänt mig för att överlämna. Inte heller har jag sagt er det som ni har begärt att jag ska säga. Därför tillåter Gud inte att jag blir dräpt nu.

4 Utan jag måste utföra de befallningar som Gud har befallt mig, och eftersom jag har sagt er sanningen vredgas ni på mig. Och vidare har ni bedömt mig som galen, eftersom jag har talat Guds ord.”

5 Nu hände det sig att sedan Abinadi talat dessa ord vågade kung Noas folk inte bära hand på honom, för Herrens Ande var över honom, och hans ansikte lyste med utomordentlig glans, alldeles som Moses gjorde medan han var på Sinai berg och medan han talade med Herren.

6 Och han talade med kraft och myndighet från Gud, och han fortsatte sitt tal och sa:

7 ”Ni ser att ni inte har makt att dräpa mig, varför jag ska avsluta mitt budskap. Ja, och jag märker att det skär er i hjärtat för att jag säger er sanningen om er ondska.

8 Ja, och mina ord fyller er med förundran och häpnad och med vrede.

9 Men jag avslutar mitt budskap, och sedan gör det ingenting vart jag går om jag bara blir frälst.

10 Men så mycket säger jag er: Vad ni gör med mig hädanefter ska vara som en förebild och en skugga av det som ska komma.

11 Och nu läser jag för er återstoden av Guds bud, för jag märker att de inte är skrivna i era hjärtan. Jag märker att ni har studerat och undervisat om ondska under större delen av era liv.

12 Och se, ni kommer ihåg att jag sa till er: ’Du ska inte göra dig någon avgudabild eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller av det som är nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden.’

13 Och vidare: ’Du ska inte tillbe sådana, inte heller tjäna dem. För jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud som låter fädernas ondska gå ut över barnen intill tredje och fjärde släktleden av dem som hatar mig,

14 och visar barmhärtighet mot tusenden av dem som älskar mig och håller mina bud.

15 Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn, för Herren ska inte hålla den utan skuld som missbrukar hans namn.

16 Kom ihåg sabbatsdagen så att du håller den helig.

17 Sex dagar ska du arbeta och utföra allt ditt arbete.

18 Men på den sjunde dagen, Herrens, din Guds, sabbat, ska du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din tjänare eller din tjänarinna eller din boskap eller främlingen som är inom dina portar.

19 För på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som i dem är, varför Herren välsignade sabbatsdagen och helgade den.

20 Hedra din far och din mor, så att dina dagar kan bli många i det land som Herren, din Gud, ger dig.

21 Du ska inte mörda.

22 Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla.

23 Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

24 Du ska inte ha begär till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare, inte heller till hans tjänarinna, inte heller till hans oxe, inte heller till hans åsna, inte heller till något annat som tillhör din nästa.’”

25 Och det hände sig att sedan Abinadi hade avslutat dessa ord, sa han till dem: ”Har ni lärt detta folk att de ska se till att göra allt detta för att kunna hålla dessa bud?

26 Jag säger er: Nej, för om ni hade det skulle Herren inte ha sänt mig att stå fram och profetera ont över detta folk.

27 Och nu har ni sagt att frälsning kommer genom Moses lag. Jag säger er att det är nödvändigt att ni fortfarande håller Moses lag. Men jag säger er att tiden ska komma då det inte längre är nödvändigt att hålla Moses lag.

28 Och vidare säger jag er att frälsning inte kommer enbart genom lagen. Och om det inte vore för den försoning som Gud själv ska utföra för sitt folks synder och ondska så skulle de oundvikligen förgås, trots Moses lag.

29 Och nu säger jag till er att det var nödvändigt att en lag gavs till Israels barn, ja, en mycket sträng lag. För de var ett styvnackat folk, snara att göra ont och sena till att komma ihåg Herren sin Gud.

30 Därför gavs en lag till dem, ja, en lag bestående av förrättningar och av förordningar, en lag som de noggrant skulle hålla från dag till dag, för att påminna dem om Gud och sin plikt mot honom.

31 Men se, jag säger er att allt detta var förebilder till sådant som skulle hända.

32 Och förstod de nu lagen? Jag säger er: Nej, alla förstod inte lagen, och detta på grund av sina hjärtans hårdhet. För de förstod inte att ingen människa kan frälsas utom genom Guds återlösning.

33 För se, profeterade inte Mose för dem om Messias ankomst och om att Gud skulle återlösa sitt folk? Jo, och alla profeter som har profeterat ända sedan världens begynnelse – har de inte talat mer eller mindre om detta?

34 Har de inte sagt att Gud själv skulle komma ner bland människobarnen och iklä sig människogestalt och gå fram i mäktig kraft på jorden?

35 Ja, och har de inte även sagt att han skulle åstadkomma de dödas uppståndelse och att han själv skulle bli förtryckt och plågad?