1 Sannerligen, så säger Herren till er, mina tjänare, angående liknelsen om vetet och ogräset:

2 Se, sannerligen säger jag: Åkern var världen, och apostlarna var såningsmännen.

3 Och efter det att de har fallit i sömn, kommer kyrkans store förföljare, avfällingen, skökan, ja, Babylon, som får alla nationer att dricka ur sin bägare, i vilkas hjärtan fienden, ja, Satan, sitter och regerar – se, då sår han ogräset. Därför kväver ogräset vetet och driver ut kyrkan i öknen.

4 Men se, i de sista dagarna, ja nu, medan Herren börjar frambringa ordet, och strået skjuter upp och ännu är sprött –

5 se, sannerligen säger jag er: Änglarna ropar till Herren dag och natt, de är redo och väntar på att bli utsända för att meja ner åkrarna.

6 Men Herren säger till dem: ”Ryck inte upp ogräset medan strået ännu är sprött (för er tro är sannerligen svag), så att ni inte också förstör vetet.

7 Låt därför vetet och ogräset växa tillsammans tills skörden är fullt mogen. Då ska ni först skilja ut vetet från ogräset, och sedan vetet är bärgat, se och ge akt, då ska ogräset bindas i knippor och det återstår för åkern att brännas.”

8 Sålunda säger därför Herren till er hos vilka prästadömet har fortsatt genom era fäders släktlinje,

9 för ni är rättmätiga arvingar enligt köttet och har varit dolda för världen med Kristus i Gud:

10 Därför har ert liv och prästadömet förblivit och måste förbli genom er och ert släktled intill återställelsen av allt som har talats genom alla de heliga profeternas mun sedan världens begynnelse.

11 Därför är ni välsignade om ni är kvar i min godhet, som ett ljus för icke-judarna, och genom detta prästadöme en frälsare för mitt folk Israel. Herren har sagt det. Amen.