”Sprid Guds kärlek”, Vännen, maj 2023, s. 32–33.
Sprid Guds kärlek
Thais visste inte vad hon skulle säga eller göra, men hon ville hjälpa till.
Det här hände i Bolivia.
Det var en varm morgon. Thais och hennes vän Claudia pratade och skrattade medan de gick över fotbollsplanen. De var precis klara med gympan och nu skulle de ha matte.
De yngre barnen hade rast. Thais såg dem leka.
Då såg hon en liten flicka sitta ensam på trappan. När de kom närmare såg Thais att hon grät.
Thais vinkade åt Claudia att komma bort till den lilla flickan.
Claudia rynkade pannan och skakade på huvudet. ”Vi kommer att bli sena.”
Innan Thais kunde säga något gick Claudia sin väg.
Thais tittade på den lilla flickan. Hon var omkring fem år gammal. Hennes ansikte var gömt mellan knäna och hon täckte huvudet med händerna.
Thais satte sig bredvid henne. Flickan flyttade på sig lite.
”Hur är det?” frågade Thais mjukt.
Flickan svarade inte. Thais visste inte vad hon skulle säga eller göra.
”Finns det något jag kan göra?” frågade hon.
Flickan ryckte på axlarna.
”Jag heter Thais. Vad heter du?”
Till slut tittade flickan upp på Thais. ”Nicol.”
”Varför gråter du, Nicol?”
”Alla retar mig för att jag är knubbig”, sa hon mellan snyftningarna.
Thais torkade Nicols ansikte. ”Jag är ledsen att de sa det. Det spelar ingen roll vad andra tycker.”
”De säger att jag inte är söt.”
”Jag tycker i alla fall att de har fel!” sa Thais med ett leende. ”Du är väldigt söt och också väldigt speciell. Visste du det?”
Thais tänkte på en av sina favoritsånger i Primär. Hon visste vad hon skulle säga nu.
”Du är ett Guds barn”, sa Thais och tog flickans händer.
Thais pratade lite med Nicol. Hon förklarade hur viktig Nicol var för sin himmelske Fader, sin familj och många andra som älskade henne så mycket. Undan för undan började Nicol att le.
Efter några minuter ställde sig Nicol upp och kramade Thais hårt. ”Tack!” sa hon.
Thais såg sin nya vän springa iväg med ett stort leende. Det kändes bra att hjälpa Nicol må bättre och få veta hur mycket Gud älskade henne.
Sedan hoppade Thais upp också. Det är bäst att jag springer som Nicol, annars blir jag sen till matten! tänkte hon och log medan hon skyndade sig till lektionen.
Illustrationer: Flavio Remontti