Upphovet till vårt hopp

President Boyd K. Packer

president för de tolv apostlarnas kvorum

Ett vittnesbörd om återlösningens hopp är något som inte kan mätas eller räknas. Jesus Kristus är källan till det hoppet.

För flera år sedan åkte syster Packer och jag till Oxford University. Vi ville titta på min sjunde farfars fars uppteckningar. Föreståndaren för Christ’s College vid Oxford, dr Poppelwell, var vänlig nog att be arkivarien gå och hämta uppteckningarna. Där, under året 1583, hittade vi min förfaders namn, John Packer.

Följande år återvände vi till Oxford för att överlämna ett vackert band av kyrkans standardverk till biblioteket vid Christ’s College. Det verkade vara lite genant för dr Poppelwell. Kanske tyckte han att vi inte var riktiga kristna. Så han bad universitetspastorn att ta emot böckerna.

Innan jag överlämnade skrifterna till pastorn öppnade jag Topical Guide och visade honom en rubrik: 18 sidor med mycket liten stil och enkelt radavstånd med hänvisningar till ämnet ”Jesus Kristus”. Det är den mest utförliga sammanställning av skrifthänvisningar om Frälsaren som någonsin sammanställts i världshistorien – ett vittne från Gamla och Nya testamentet, Mormons bok, Läran och förbunden och Den kostbara pärlan.

”Oavsett hur du följer de här hänvisningarna”, sa jag till honom, ”sida till sida, upp och ner, bok till bok, ämne efter ämne – så kommer du att finna att de utgör ett konsekvent, harmoniskt vittne om Herren Jesu Kristi gudomliga mission – hans födelse, hans liv, hans lärdomar, hans korsfästelse, hans uppståndelse och hans försoning”.

Efter att jag berättat för pastorn om några av Frälsarens lärdomar ändrades känslan i rummet och han visade oss runt på skolan, vi besökte bland annat en nyligen gjord utgrävning som uppdagat väggmålningar från romartiden.

Bland hänvisningarna i Topical Guide finns den här från Mormons bok: Ännu ett Jesu Kristi testamente: ”Vi predikar om Kristus, vi profeterar om Kristus, och vi skriver i enlighet med våra profetior så att våra barn skall kunna veta till vilken källa de kan se för att få förlåtelse för sina synder” (2 Nephi 25:26).

Med sina egna ord har Frälsaren förkunnat: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh. 14:6).

Och i Mormons bok förkunnar han: ”Se, jag är den som från världens grundläggning bereddes att återlösa mitt folk. Se, jag är Jesus Kristus … I mig skall hela människosläktet få liv, ja, evigt liv, nämligen de som tror på mitt namn, och de skall bli mina söner och mina döttrar” (Ether 3:14).

Det finns många, många andra hänvisningar i alla standardverken som förkunnar Jesu Kristi gudomliga roll som Återlösaren för alla som någonsin har fötts eller kommer att födas på jorden.

Genom Jesu Kristi försoning blir vi alla återlösta från människans fall, som ägde rum när Adam och Eva åt av den förbjudna frukten i Edens lustgård, som det står i 1 Korintierbrevet: ”Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande” (1 Kor. 15:22).

Mormons bok lär: ”Ty det är nödvändigt att en försoning sker … annars måste hela människosläktet oundvikligen förgås. Ja, alla är förhärdade. Ja, alla är fallna och förlorade och skulle förgås, om det inte vore för den försoning som måste ske … ett oändligt och evigt offer” (Alma 34:9–10).

Vi lever inte fullkomliga liv, och det finns påföljder för våra misstag, men innan vi kom till jorden samtyckte vi till att vara underkastade hans lagar och att ta emot straffet när vi bryter mot dessa lagar.

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud,

och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem” (Rom. 3:23–24).

Frälsaren genomförde försoningen, som gör det möjligt för oss att bli rena. Jesus Kristus är den uppståndne Kristus. Vi tillber och erkänner honom för den smärta han led för oss kollektivt och för den smärta han uthärdade för var och en av oss enskilt, både i Getsemane och på korset. Han bar allt med stor ödmjukhet och med evig insikt om sin gudomliga roll och sitt gudomliga syfte.

De som omvänder sig och överger synden finner att hans barmhärtiga arm ännu är utsträckt. De som lyssnar till och hörsammar hans ord och hans utvalda tjänares ord finner frid och förståelse även mitt under stor ångest och sorg. Han offrade sig för att befria oss från syndens följder så att alla kan få sina skuldkänslor raderade och känna hopp.

Hade han inte utfört försoningen skulle ingen återlösning ha skett. Det skulle vara en svår värld att leva i om vi aldrig kunde förlåtas för våra fel, om vi aldrig kunde rena oss och gå vidare.

Jesu Kristi nåd och barmhärtighet är inte begränsad till dem som begår synder eller underlåtenhetssynder, men den omfattar löftet om evig frid för alla som tar emot och följer honom och hans lära. Hans barmhärtighet är den mäktige helbrägdagöraren, även för den oskyldige som skadats.

Jag fick nyligen ett brev från en kvinna som berättade att hon utstått stort lidande. Ett hemskt brott, som hon inte beskrev utan bara antydde, hade begåtts mot henne. Hon medgav att hon kämpat med känslor av stor bitterhet. I sin vrede ropade hennes själ: ”Någon måste betala för denna fruktansvärda oförrätt.” I den här stunden av yttersta sorg och många frågor, skrev hon, kom det genast ett svar till hennes hjärta: ”Någon har redan betalat.”

Om vi inte är medvetna om vad Frälsarens offer kan göra för oss, kanske vi går genom livet med skuldkänslor över att vi har gjort något som inte var rätt eller att vi sårat någon. Skuldkänslorna som åtföljer felsteg kan tvättas bort. Om vi söker förstå Herren Jesu Kristi försoning fylls vi med djup vördnad för honom, hans jordiska verksamhet och hans gudomliga mission som vår Frälsare.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga återställdes för att fylla världen med kunskap om Frälsarens liv och lärdomar. Den här stora konferensen sänds ut på 94 språk via satellit till 102 länder, men finns också tillgänglig via internet för varje nation där kyrkan finns. Vi har över 3 000 stavar. Våra heltidsmissionärer överstiger nu 88 000 och det totala medlemsantalet har passerat 15 miljoner. De här siffrorna visar att ”stenen, som utan händer är uthuggen ur berget” fortsätter att rulla fram och kommer slutligen att uppfylla ”hela jorden” (L&F 65:2).

Men oavsett hur stor kyrkans organisation blir eller hur många miljoner människor som blir medlemmar, oavsett hur många kontinenter och länder våra missionärer verkar i eller hur många olika språk vi talar, så mäts den sanna framgången i Jesu Kristi evangelium av den andliga styrkan hos dess enskilda medlemmar. Vi behöver styrkan i övertygelsen som finns i hjärtat hos varje lojal Kristi lärjunge.

Ett vittnesbörd om återlösningens hopp är något som inte kan mätas eller räknas. Jesus Kristus är källan till det hoppet.

Vi söker efter att stärka vittnesbördet hos de unga och gamla, gifta och ensamstående. Vi behöver undervisa Jesu Kristi evangelium för män, kvinnor och barn, av varje släkte och nationalitet, rika och fattiga. Vi behöver de nyomvända och de medlemmar som härstammar från pionjärerna. Vi behöver söka upp dem som har gått vilse och hjälpa dem återvända till fållan. Vi behöver allas visdom och insikt och andliga styrka. Varje enskild medlem i kyrkan utgör en ytterst viktig beståndsdel av kyrkans kropp.

”Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus.

I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp …

Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många” (1 Kor. 12:12–14).

Varje medlem är ett vittnesbörd om Jesu Kristi liv och lärdomar. Vi befinner oss i krig mot motståndarens styrkor och var och en av oss behövs om vi ska lyckas i arbetet som Frälsaren har gett oss att utföra.

Du kanske frågar: ”Vad kan jag göra? Jag är bara en enda.”

Joseph Smith kände sig med säkerhet mycket ensam ibland. Han uppnådde storhet, men han började som en fjortonårig pojke som hade en fråga: ”Vilken av alla dessa kyrkor bör jag ansluta mig till?” (se Joseph Smith—Historien 1:10). Josephs tro och vittnesbörd om Frälsaren växte som vårt måste göra, ”rad på rad, bud på bud, lite här och lite där” (2 Nephi 28:30; se också L&F 128:21). Joseph knäböjde för att be, och vilka förunderliga ting har inte kommit tack vare den bönen och den första synen.

Som en av de tolv apostlarna vittnar jag om Herren Jesus Kristus. Han lever. Han är vår Återlösare och vår Frälsare. ”Hela människosläktet kan frälsas genom Kristi försoning” (Trosartikel 3). Han presiderar över den här kyrkan. Han är ingen främling för sina tjänare här. När vi ser framtiden an med lugn tillförsikt kommer hans ande att vara med oss. Det finns ingen ände på hans kraft att välsigna och vägleda dem som söker efter sanning och rättfärdighet. Jag vittnar om honom i Jesu Kristi namn, amen.