Hyllningar från äldste Richard G. Scotts begravning
28 september 2015, tabernaklet i Salt Lake City
Ovan: För att hedra äldste Scotts arbete för USA:s flotta, överlämnades en amerikansk flagga till äldste Scotts son Michael. Äldste Scotts barnbarn var kistbärare. Hans äldsta dotter Mary Lee tar tillsammans med sin make Bruce emot en kram under gravsättningsceremonin. Till vänster: President Thomas S. Monson talade om äldste Scott som ”en älskad vän och medarbetare i Herrens verk”. Motsatt sida: De tolv apostlarnas kvorum och de sjuttios presidentskap stod uppställda vid entrén till tabernaklet medan kistan bars in.
Michael W. Scott, son
”Pappa hade en far som inte var medlem i kyrkan och en mor som visserligen var medlem, men hon hade inte varit aktiv på många år. … Han var delaktig i kyrkan i den mån någon kom och sökte upp honom och tog honom med sig. De här ledarna hade säkert inte en aning om att den unge mannen som de hjälpte senare skulle komma att bli en stor ledare i kyrkan. Jag vet inte vilka de där personerna var, men jag tackar dem. Kanske en anledning till att pappa var så bra på att nå ut till enskilda – de mindre aktiva, de ensamma, de modfällda, de förtryckta – var för att han under den här tidiga perioden i sitt liv var den som fick hjälp och blev räddad. …
Pappa levde ett liv fyllt av lycka och glädje. Han var musiker och konstnär. … Han älskade upptäcktsfärder. Hans uppfattning om en perfekt semester var att packa in alla ungar och grejer i en liten Datsun kombi och fara kors och tvärs över hela landet. …
Pappa var ett underbart föredöme i att möta motgångar. Det visade sig till exempel i hur han reagerade när två av hans barn dog. När mamma och pappa förlorade ett barn vid födseln och när de två månader senare förlorade lille tvåårige Richard på grund av ett hjärtfel, visade pappa vad han gick för. På kvällen kramade han mamma och sa till henne: ’Vi behöver inte oroa oss, för han föddes inom förbundet. Vi kan vara säkra på att vi får ha honom hos oss i framtiden. Nu har vi en anledning att leva så bra vi bara kan. Vi har en son som kommit till det celestiala riket eftersom han dog före ansvarighetsåldern.’ I stället för bitterhet kände han hopp. I stället för förtvivlan stärkte han sin beslutsamhet. I stället för tvivel utövade han tro på Kristus. …
Han valde att göra något underbart av allt och så blev det. Hans äktenskap med mamma var kanske det mest underbara av allt.”
Äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum.
”[Äldste Scott] kände att hans uppdrag från Herren var att utgjuta Kristi nåds helande balsam på dem som bildligt talat råkade ut för rövare – de sårade, de betyngda, de modfällda, de hopplösa, de som hade syndat och de som fallit offer för synd. Med sällsynt uppriktighet inbjöd han alla att söka Herren genom lydnad mot evangeliets principer och där finna frid, lycka och glädje. …
Äldste Scott var som bäst när han undervisade och vittnade om Kristi oändliga försonings oändliga räckvidd, och glädjen som kommer av att vända sig till Gud. …
Han och hans kära Jeanene undervisade oss ständigt genom föredöme om vad det innebär att älska och hysa omsorg för en kamrat i äktenskapet och att göra allt man kan för sina barn. Deras exempel på kärlek och lojalitet har inspirerat tusentals, om inte miljontals människor under de år som gått. …
Äldste Scott var alltid uppmuntrande, snar att uttrycka förtroende, ivrig att berömma och uttrycka sin kärlek. Och det var så han bemötte män och kvinnor överallt, barn också. Hans undervisning var upphöjd men ändå praktisk, och den var beständig. Det verkade som om äldste Scott aldrig tröttnade på att ge råd till, undervisa och uppmuntra både enskilda och grupper. Jag vet inte hur många gånger och på hur många platser man har berättat för mig om något de lärt sig av äldste Scott – ibland under sina tonår – som har påverkat deras liv och tjänande allt sedan dess.”
Ovan: För att hedra äldste Scotts arbete för USA:s flotta, överlämnades en amerikansk flagga till äldste Scotts son Michael. Äldste Scotts barnbarn var kistbärare. Hans äldsta dotter Mary Lee tar tillsammans med sin make Bruce emot en kram under gravsättningsceremonin. Till vänster: President Thomas S. Monson talade om äldste Scott som ”en älskad vän och medarbetare i Herrens verk”. Motsatt sida: De tolv apostlarnas kvorum och de sjuttios presidentskap stod uppställda vid entrén till tabernaklet medan kistan bars in.
President Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum
”Jag kommer väl ihåg när vi reste till Centralamerika tillsammans i april 1990. Jag njöt av att se äldste Scott undervisa missionärer och medlemmar på spanska. Han talade inte bara flytande, han var fantastisk – livfull och upprymd – när han undervisade genom Anden. …
Äldste Scott var outtröttlig i sin energi och engagerade sig i människor varthelst vi begav oss. Han vigde sitt liv åt att tjäna alla människor, oavsett deras nationalitet, ras eller språk. Han förstod värdet av varje dyrbar själ som han mötte.
Hans medkänsla är legendarisk. Jag har sett honom undervisa. Jag har sett honom lyfta. Jag har sett honom älska människorna överallt i världen.”
President Thomas S. Monson
”[Äldste Scott] var mer än kapabel att hantera alla uppgifter som kom i hans väg och han gjorde det alltid mycket grundligt och med stor skicklighet. …
Vi har alla under dessa år haft Richard G. Scott hos oss, en hedervärd man, ja, en Guds man. Richard hade välsignats med ett insiktsfullt sinne, ett skarpt intellekt och en kärleksfull anda. …
Han älskade människor. Han älskade sin familj. Han älskade sin himmelske Fader. …
Richards vänliga leende öppnade upp andras hjärtan. Han kände sig lika hemmastadd hos de fattiga och underprivilegierade som hos de rika och berömda. …
Richard var en vänlig själ. Han undervisade oss kärleksfullt … om mod, om tålamod, om tro och om hängivenhet. Allt detta lärde Richard G. Scott oss i både ord och handling.”