1. Herdar sov i vinternatten, när julens stjärna brann.
Då de väcktes och förskräcktes, änglar sjöng i glädje sann.
Sången klingar, högt sig svingar upp på vingar, glädje bringar.
Vi den ännu höra kan!
2. Vise män från Österns länder såg en stjärna, ljus och klar.
Nattens timma såg den glimma, märka ut var stallet var.
Se, den brinner! Sorg försvinner, frid vi finner, tid förrinner.
Stjärnans ljus är ännu kvar!