”Återställelsens röster: Översättningen av Mormons bok”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: Läran och förbunden 2025 (2025)
”Översättningen av Mormons bok”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: 2025
Återställelsens röster
Översättningen av Mormons bok
I april 1829, den månad då kapitel 6–9 i Läran och förbunden togs emot, var Joseph Smiths huvudsakliga sysselsättning att översätta Mormons bok. Vi känner inte till alla detaljer om den mirakulösa översättningsprocessen, men vi vet att Joseph Smith var en siare som översatte med hjälp av redskap som Gud hade berett: två genomskinliga stenar som kallades Urim och Tummim, och en annan sten som kallades siarsten.
När Joseph senare ombads att berätta hur den här uppteckningen översattes svarade han ”att det aldrig hade varit hans avsikt att låta omvärlden veta … alla detaljer”. Ofta sa han helt enkelt att den översattes ”genom Guds gåva och kraft”.
Följande uttalanden från ögonvittnen till översättningsprocessen stöder Josephs vittnesbörd.
Man tror att den här kistan som tillhörde Hyrum Smith användes som tillfälligt gömställe för guldplåtarna.
Emma Smith
”När min make översatte Mormons bok upptecknade jag en del av den allteftersom han dikterade varje mening, ord för ord, och när han kom till egennamn som han inte kunde uttala, eller längre ord, bokstaverade han dem, och medan jag skrev ner dem, om jag gjorde något misstag med stavningen, brukade han avbryta mig och korrigera min stavning även om det var omöjligt för honom att se hur jag just då stavade något. Inte ens ordet Sarah kunde han först uttala, utan var tvungen att bokstavera det och jag uttalade det för honom.”
”Plåtarna låg ofta på bordet utan några försök till att dölja dem, insvepta i en liten linneduk som jag hade gett honom att svepa in dem i. En gång kände jag på plåtarna när de låg så på bordet, kände längs med kanterna och formerna. De verkade vara böjliga som tjockt papper, och de rasslade med ett metalliskt ljud när jag svepte över kanterna med tummen på samma sätt som man ibland gör med en bok …
Min övertygelse är att Mormons bok är av gudomligt ursprung – det tvivlar jag inte det minsta på. Jag vet att ingen kunde ha dikterat texten till manuskriptet utan att ha varit inspirerad, för när jag var skrivare åt [Joseph] brukade han diktera för mig timme efter timme. Och när han återvände från måltider eller avbrott, brukade han genast börja där han hade slutat, utan att vare sig titta på manuskriptet eller få någon del uppläst för sig. Det var vanligt att han gjorde så. Det hade inte varit särskilt troligt att en lärd man kunde göra så här, och för någon som var så okunnig och olärd som han, var det helt enkelt omöjligt.”
Oliver Cowdery
”Jag skrev hela Mormons bok med min egen penna (utom några få sidor) som den dikterades av profetens mun i det att han översatte den genom Guds gåva och kraft med hjälp av Urim och Tummim, eller som de kallas i boken, heliga uttydare. Med mina ögon såg jag och med mina händer rörde jag vid guldplåtarna från vilka den översattes. Jag såg också uttydarna.”