1. Bönen är själens längtan sann,
uttalad eller stum,
den dolda eld som himlen fann
i hjärtats helga rum.
2. Bönen är suckens vinge vit,
bönen är kindens tår,
den höjda blick i tro och lit,
som himlens Fader når.
3. Bön är det späda barnets ord,
tryggaste fadershand,
en mänskotanke från vår jord
till himlens sköna land.
4. Frälsare, du som dog för mig,
du som vår herde är,
som själv en gång gick bönens stig,
oss bedja, Herre, lär.
Text: James Montgomery 1771–1854
Musik: George Careless, 1839–1932