Hur man använder Psalmer
Följande sidor är avsedda att göra psalmboken mer användbar. Här förklaras bokens olika delar och hur man använder sångerna i församling, kör och särskilda grupper. Råd ges till sångledare, organister och pianister som är nybörjare.
Psalmbokens olika delar
Innehåll
I innehållsförteckningen är psalmerna indelade i tio grupper. Psalmer som behandlar samma ämne och är av liknande karaktär finns i allmänhet i samma avdelning. Att psalmerna återfinns i en viss kategori skall emellertid inte begränsa deras användning. Psalmer i gruppen sakramentspsalmer, till exempel ”O visdom stor, o kärleks nåd” och ”Oändlig är kärleken” kan användas i andra sammanhang. Valda verser i flera av dessa psalmer kan användas på påsken. Ämnesregistret visar på olika ämnen som tas upp i psalmerna.
Stämnings-och tempobeteckningar
Stämningsbeteckningar såsom ”Bönfallande” eller ”Bestämt” anger den allmänna känslan eller andan i en psalm, även om stämningen i vissa psalmer kan variera beroende på tillfället eller lokala preferenser. Tempobeteckningarna anger tempoomfång (till exempel
Förspelsklamrar för pianister och organister
Halvklamrar (
Du kanske också vill förkorta eller förlänga det föreslagna förspelet. Om psalmen är okänd, kan församlingen bli bättre förtrogen med den om du spelar hela psalmen som förspel. Om psalmen är välkänd, kan sista raden eller frasen räcka som förspel. När du gör ett kort förspel kanske du väljer att sakta ner tempot i slutet för att ange att förspelet är färdigt.
Hänvisningar till skrifterna
I den tidiga kristna traditionen utgjordes de flesta psalmerna av tonsatta, bearbetade texter ur skrifterna. De flesta av våra nuvarande psalmer har samband med olika skriftställen. Några av de många möjligheterna finns angivna efter varje psalm. Med hjälp av en så kallad bibelkonkordans och de hänvisningar som finns i kyrkans heliga skrifter kan du finna ytterligare skriftställen som berikar psalmernas budskap.
Register
I psalmboken finns fyra register med korta förklaringar: ”Innehåll” (i början av boken), ”Skriftställen”, ”Ämnesregister” och ”Titlar och första radens text”.
Psalmer för församlingen
Unison sång och sång i stämmor
Även om sång i stämmor (sopran, alt, tenor och bas) har en stark tradition i kyrkan, är målet för församlingssången att alla deltar, oavsett sångförmåga. Eftersom många medlemmar sjunger melodin oavsett röstomfång, står sångerna i tonarter som tillåter både unison sång och stämsång. Vissa sånger – och delar av sånger – är skrivna speciellt för unison sång.
Välj rätt psalm
De psalmer du väljer skall spegla mötets allmänna karaktär och bidra till att skapa rätt anda.
Inledningspsalmen kan vara en sång av tillbedjan eller en lovsång. Den kan ge uttryck åt tacksamhet, glädje över att få samlas eller entusiasm över det arbete som skall utföras.
Sakramentspsalmen skall handla om sakramentet eller Frälsarens offer.
En mellansång ger församlingen tillfälle att delta och kan handla om talarnas ämne vid mötet. Församlingen kan stå upp under denna psalm, om så är lämpligt.
Avslutningspsalmen ger församlingen tillfälle att instämma i mötets anda och innehåll.
Alla psalmer är inte lämpliga i alla sammanhang i kyrkan. Vissa psalmer kan passa bättre vid en sammankomst för ungdomar än vid ett sakramentsmöte.
Välj vilka verser som skall sjungas
Det är inte nödvändigt att sjunga alla verserna i en psalm, om inte budskapet blir ofullständigt annars. Förkorta däremot inte rutinmässigt en psalm genom att bara sjunga en eller två verser. Sjung också gärna verserna som står under noterna.
Lämplig avvägning i valet av psalmer
Medlemmarna uppmuntras att lära sig nya eller mindre kända psalmer, förutom att använda sig av redan välkända och älskade psalmer. Försök nå balans mellan kända favoritpsalmer och mindre kända psalmer.
Psalmer till stavskonferenser
Vanliga, välkända psalmer är ofta att föredra vid stavskonferenser, särskilt om det inte finns psalmböcker till hela församlingen. Några sådana psalmer är: ”Den himmelska elden”, ”Du, jordens Konung, kom”, ”En grundval blev lagd”, ”Gör vad är rätt”, ”Han lever, min Förlossare”, ”Han kommer, Förlossar’n för Israels hus”, ”Jag är Guds lilla barn”, ”Kom, låt oss nu glädjas”, ”Kom, kom Guds folk”, ”Kom, Guds barn från land och stad”, ”Led oss fram, o himlens Herre”, ”Ljuvligt det är, min Herre Gud”, ”Lova och prisa din Herre och Konung”, ”Pris åt den man”, ”Räkna Guds gåvor”, ”Se, högt på bergets krön”, ”Tack, Gud, att profeter du sänder”, ”Vår Gud är oss en väldig borg”. Kopiera psalmerna på ett tryckt program, såvida inte det finns copyrightbestämmelser på psalmen som anger att detta inte är tillåtet.
Psalmer för körer och speciella grupper
Använd psalmboken till körer
I denna utgåva av psalmboken görs ingen skillnad mellan kör- och församlingssånger. Körer bör använda psalmboken som grundmaterial och välja psalmer ur hela boken. De kan också sjunga andra lämpliga sångarrangemang som inte finns i denna psalmbok.
En del psalmer som stod i ”kördelen” i äldre psalmböcker har transponerats till en lägre tonart, så att församlingen lättare skall kunna sjunga dem. Körerna kanske vill behålla äldre psalmböcker och använda sig av de högre tonarterna och kunna gå över från en tonart till en annan. Om bara ett exemplar av en tidigare psalmbok finns tillgänglig, kan en psalm kopieras och användas för detta ändamål, om inte copyrightbestämmelserna anger annat.
Att variera psalmerna vid körframträdanden
Psalmer ut psalmboken, sjungna utan variationer, är alltid lämpliga som körsånger. Det går också att variera framförandet av psalmerna, men var sparsam med sådana variationer. Se till att de stämmer överens med psalmens anda. Nedan följer några tänkbara förslag till variationer:
-
Låt männen, kvinnorna eller båda sjunga en vers unisont.
-
Låt församlingen sjunga med kören på sista versen eller kördelen i psalmen. (Det är ett sätt att hjälpa församlingen att lära känna en del av psalmerna bättre.)
-
Låt kvinnorna sjunga en vers. Se nedanstående stycke, ”Sång för damröster”.
-
Låt männen sjunga en vers. Se nedanstående stycke, ”Sång för mansröster”.
-
Låt sopraner och tenorer sjunga duett i en vers.
-
Låt tenorer och basar sjunga melodin och sopraner och altar altstämman.
-
Låt en stämma i kören sjunga melodin, medan resten av kören nynnar andra stämmor.
Sång för damröster
I bokens avdelning för damröster finns endast en psalm för kvinnliga församlingar. Damkörer kan utan förändringar sjunga de flesta övriga psalmer i boken i två stämmor (sopran och alt) eller tre stämmor (om tenoren inte går för lågt).
Sång för mansröster
De två sista psalmerna i boken är skrivna för manskör. Välj någon av dessa eller en psalm bland de vanliga församlingspsalmerna som församlingspsalm på prästadömsmötet.
Många församlingspsalmer kan omarbetas så att de kan sjungas av en manskör eller manskvartett enligt följande:
Baryton:
Sjung melodin
1 tenor:
Sjung altstämman över melodin
2 tenor:
Sjung tenorstämman
Bas:
Sjung basstämman
Då man omarbetar psalmer för manskör är det största problemet att finna tenorer som kan sjunga så högt som altstämman ligger. Vissa höga toner kanske måste ändras. Sången kan också transponeras till en lägre tonart. Eventuellt måste då basstämman ändras.
En annan möjlighet till bearbetning av en psalm för manskör är att låta altstämman sjungas lägre än melodin. Då kan man eventuellt utesluta basstämman.
I psalmerna som är satta för manskör används C-klav (tenorklav) i stället för den vanliga G-klaven. I dessa psalmer bör i allmänhet högerhandens noter spelas en oktav lägre än med G-klaven. Ackompanjemanget till mansrösterna låter då fylligt och kraftfullt.
C-klav
G-klav
För sångledare som är nybörjare
Takter, taktangivelser och nedslag
En takt är den minsta musikaliska enheten och avgränsas av vertikalalinjer:
När en takt fortsätter från en notrad till en annan i psalmboken, lämnas första raden öppen i slutet för att visa, att takten fortsätter på nästa rad:
Taktangivelsen (två siffror, den ena ovanför den andra, till exempel 2/4) står i början av varje psalm. Den övre siffran visar antalet slag i varje takt. Den undre siffran visar vilken slags not som får ett slag. Taktangivelsen 3/4 betyder till exempel att man slår tre slag per takt i psalmen. En fjärdedelsnot (
När du leder psalmen, skall ditt första slag i taktmönstret (se illustrationer av taktmönster) stämma överens med första slaget i varje takt. Detta första slag – som kallas nedslag – är det kraftigaste slaget i varje takt. Lägg märke till att många psalmer börjar med upptakt före första nedslaget.
De vanliga taktmönstren
Avsikten med taktmönster är att hjälpa församlingen hålla samma takt och att förmedla stämningen och andan i psalmen. Taktmönstren skall vara enkla men kan variera i enlighet med psalmens karaktär och stämning. Punkterna i taktmönstret visar var psalmens pulsslag hamnar.
Mönstret för tvåtakt (används för psalmer med angivelsen 2/2 eller 2/4):
Mönstret för tretakt (används för psalmer med angivelsen 3/4 eller 3/2):
Mönstret för fyrtakt (används för psalmer med angivelsen 4/4):
Mönstret för sextakt (används för psalmer med angivelsen 6/8 eller 6/4):
En psalm som går i långsam 6/8- eller 6/4-takt såsom ”Stilla natt” (nr 144) kan ledas antingen enligt det traditionella mönstret för sextakt, eller ett dubbelt mönster för tretakt – först ett stort och därefter ett mindre mönster:
En psalm som går i lugn 6/8- eller 6/4-takt, till exempel ”Herren om fåren sig vårdar” (nr 153), kan ledas genom att man utelämnar det andra och femte slaget i det traditionella mönstret för sextakt. Man gör paus vid dessa ställen i mönstret:
En psalm i snabb 6/8- eller 6/4-takt, såsom ”Mästare, hör hur det stormar” (nr 66) kan ledas som tvåtakt. De första tre slagen utgör nedslaget och de följande tre utgör andra slaget:
Se till att stadigt hålla psalmens takt, när du använder dig av de två sista taktmönstren.
Några psalmer som är lätta att leda:
Tvåtakt: ”Av kärlek sände Gud sin Son”, ”Pris åt den man”.
Tretakt: ”Kom, följen mig”, ”Gör vad är rätt”, ”Ära ske Gud i höjd”, ”Gud, vår Fader, vi dig be”, ”Lär mig att vandra i ljuset”.
Fyrtakt: ”Bliv kvar hos mig; se dagens slut är när”, ”Kom, hjälp till att riket bygga”, ”Kom, Guds barn från land och stad”, ”När från nattligt viloläger”, ”Israels hopp”, ”Sjung en sång om Sion”, ”Fader i bön”.
För organister och pianister som är nybörjare
Anpassa ackompanjemanget efter egen förmåga
En del psalmer kan ha noter eller passager som är svårspelade. Anpassa gärna sådana ställen efter egen förmåga genom att utesluta mindre viktiga noter från ackorden. Du kanske vill göra sådana anteckningar i din egen psalmbok.
Ibland är det så stort avstånd mellan tenor- och basnoterna, att det inte går att nå med vänster hand. Ofta kan då högerhanden med lätthet ta med tenornoten. Markera gärna sådana noter med klammer som en påminnelse om att de skall spelas med höger hand:
Vissa andliga psalmer och en del sånger för barn skrevs egentligen för piano. Om orgeln används till dessa, är det ibland bättre att använda enbart manualer, utan pedaler.
Små noter
En liten not betyder att den kan hoppas över. Följande exempel visar hur små noter kan användas:
-
En liten not kan innebära att den skall spelas och sjungas i vissa verser men inte i andra, beroende på texten i varje vers:
-
Ibland är musiken fullständig utan den lilla noten:
-
Små noter kan också betyda att musiken skall spelas av pianisten eller organisten, men inte sjungas:
Några psalmer som är lätta att spela
”Kom, följen mig”, ”Gör vad är rätt”, ”Gud var’ med dig tills vi möts igen”, ”Guds lagar milda är”, ”Oändlig är kärleken”, ”Håll alla buden”, ”Låt den Helige Andens stämma”, ”Kom, låt oss nu glädjas”, ”Han kommer, Förlossar’n för Israels hus”, ”Ljuvligt det är, min Herre Gud”, ”O bönestund”, ”Lär mig att vandra i ljuset”, ”Tack, Gud, att profeter du sänder”, ”Din klara sol går åter opp”.