Matteus 27:50–66; Lukas 23:55–56; Johannes 19:39–40
Hedra och visa kärlek till Frälsaren
”Jorden skakade och klipporna rämnade” (Matt. 27:51) när Jesus dog, men något ännu mer betydelsefullt hände i templet: Förhänget i det allra heligaste brast i två delar. Efter Frälsarens död gjorde hans lärjungar stora ansträngningar för att få tag i hans kropp och noggrant förbereda den för begravning. Den här lektionen är avsedd att hjälpa dig förstå och reflektera över vad Jesus Kristus har gjort för dig och vad du kan göra för att hedra honom och visa honom din uppskattning.
Hedra dem som har gått bort
Människor i olika kulturer har olika sätt att minnas och hedra personer som har dött. Tänk på någon du älskar som har gått bort eller fundera över hur det skulle vara om någon i din närhet gick bort.
-
Vad vill (eller skulle du vilja) minnas om din närstående?
-
Vad gör du för att hedra eller visa kärlek till dem som har gått bort?
Skriftställena i den här lektionen beskriver Frälsarens död på korset och händelserna omedelbart efteråt. Ta en stund till att begrunda följande frågor:
-
Hur hade du känt om du hade sett Jesus dö?
-
Vad känner du för hans död nu?
-
Hur vill du minnas och hedra honom?
När du studerar i dag, sök då den Helige Andens vägledning för att få veta hur du kan minnas, hedra och visa kärlek till Frälsaren.
Symboliken med förhänget i templet
Vid tiden för Jesu död inträffade en jordbävning och andra fysiska manifestationer, bland annat skador på templet. Läs Matteus 27:50–51 och markera gärna detaljerna om templet som Matteus skrev ner.
Det forntida templet hade två rum åtskilda av ett förhänge, eller ett draperi. En gång om året, på försoningsdagen, gick översteprästen från det heliga rummet genom förhänget till det allraheligaste i templet. Det rummet representerade Guds närvaro. I det här rummet stänkte översteprästen blodet från ett syndoffer på altaret för att sona Israels synder (se 3 Mos. 16).
-
Vad kan detta att förhänget till det allraheligaste brast vara en symbol för?
Äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum förklarade händelsens symboliska betydelse:
Det allraheligaste är nu öppet för alla, och alla kan, genom Lammets försonande blod, nu inträda i den högsta och heligaste av alla platser, riket där det eviga livet finns. … [Alla människor] blir berättigade att gå genom förhänget till Herrens närhet för att ärva fullständig upphöjelse.
(Bruce R. McConkie, Doctrinal New Testament Commentary, 3 band. [1965–1973], 1:830)
En sanning som vi kan lära oss av det som hände i Matteus 27:51 är att Jesus Kristus har gjort det möjligt för oss alla att återvända till vår himmelske Faders närhet och bli som han. Aposteln Paulus lärde också att det brustna förhänget illustrerade den här sanningen (se Hebr. 10:19–20).
Begrunda priset som din Frälsare betalade för att dela förhänget och göra det möjligt för dig att återvända till hans Faders rike.
Jesu lärjungar hedrar honom
När Jesus dog ville hans lärjungar minnas och hedra honom. Läs om hur några av lärjungarna visade sin kärlek till Jesus.
-
Matteus 27:57–60: Josef från Arimatea, en rik lärjunge och medlem i Stora rådet, det högsta styrande judiska rådet
-
Johannes 19:39–40: Nikodemus, farisé och medlem i Stora rådet
-
Lukas 23:55–56: Maria Magdalena och andra kvinnor
Följande information kan hjälpa dig att bättre förstå de här lärjungarnas handlingar.
Josef från Arimatea visade medlidande och mod genom att be om Jesu kropp trots att han inte öppet var en av Kristi efterföljare. Graven som Josef tillhandahöll för Frälsarens kropp var urgröpt ur en klippa, vilket troligen kostade mycket.
Myrra är torkad, doftande sav som användes för att förbereda den avlidnes kropp. Mängden myrra och aloe som Nikodemus tog med för att smörja Frälsarens kropp var ungefär densamma som den som användes vid kungliga begravningar.
Kvinnorna hade gjort i ordning kryddor och oljor för att avsluta begravningsförberedelsen av Jesu kropp eftersom han begravts i all hast.
-
Vad visar dessa personers handlingar att de kände för Frälsaren?
Visa din kärlek till Frälsaren
Även om Frälsaren inte är fysiskt närvarande hos oss, kan vi fortfarande hitta sätt att visa vår kärlek till honom.
Valfritt: Vill du veta mer?
Vad har Frälsaren gjort för mig?
President Dallin H. Oaks i första presidentskapet har sammanfattat en del av vad Frälsaren har gjort för var och en av oss:
Under vår himmelske Faders plan ”skapade [han] himlarna och jorden” (Läran och förbunden 14:9) så att var och en av oss kunde få den jordiska upplevelse som är nödvändig i vår strävan efter vår gudomliga bestämmelse. Som en del av Faderns plan övervann Jesu Kristi uppståndelse döden för att tillförsäkra oss var och en odödlighet. Jesu Kristi försoningsoffer ger oss var och en möjligheten att omvända oss från våra synder och återvända rena till vårt himmelska hem. Hans bud och förbund visar oss vägen och hans prästadöme ger myndigheten att utföra de förrättningar som är nödvändiga för att vi ska kunna nå denna bestämmelse. Och vår Frälsare upplevde villigt alla jordiska smärtor och svagheter så att han skulle kunna veta hur han kan stärka oss i våra bedrövelser.
(Dallin H. Oaks, ”Vad har vår Frälsare gjort för oss?”, Liahona, maj 2021, s. 77)
På vilka sätt kan jag visa Frälsaren min kärlek?
Syster Becky Craven i Unga kvinnors generalpresidentskap har sagt:
Om vi älskar honom som vi påstår, kan vi inte visa den kärleken genom att vara lite mer noggranna med att leva efter hans bud?
Att noggrant leva efter evangeliet behöver inte betyda att man är formell eller trångsynt. Vad det faktiskt innebär är att tänka och handla rätt som lärjungar till Jesus Kristus. När vi begrundar skillnaden mellan att vara noggrann eller slarvig i att leva efter evangeliet, har vi här några tankar att fundera på.
Är vi noggranna med vår tillbedjan under sabbaten och i vår förberedelse för att ta del av sakramentet varje vecka?
Kan vi vara mer noggranna i våra böner och skriftstudier eller vara mer engagerade i Kom och följ mig – för enskilda och familjer?
Är vi noggranna i vår gudsdyrkan i templet och håller vi noggrant och medvetet de förbund vi ingått, både vid dopet och i templet? Är vi noga med vårt yttre och klär oss lämpligt, särskilt på heliga platser under heliga omständigheter? Är vi noga med hur vi bär den heliga tempelklädnaden? Eller låter vi världens moden påverka till en mer slarvig attityd?
Är vi noga med hur vi betjänar andra och hur vi uppfyller våra ämbeten i kyrkan, eller är vi likgiltiga eller slarviga med vårt kall att tjäna?
Är vi noggranna eller slarviga med vad vi läser och ser på TV och på våra mobila enheter? Är vi noga med vårt språk? Eller tar vi slarvigt till oss det som är rått och vulgärt?
Häftet Vägledning för de unga innehåller normer som när de noggrant följs, medför rika välsignelser och hjälper oss hålla oss kvar på förbundsstigen.
(Becky Craven, ”Noggrant eller slarvigt”, Liahona, maj 2019, s. 10)