Mormons bok

1 Och nu gör jag, Mormon, en uppteckning om det som jag har både sett och hört, och jag kallar den Mormons bok.

2 Och ungefär vid den tid då Ammaron gömde uppteckningarna åt Herren kom han till mig (jag var då omkring tio år gammal, och jag började bli undervisad i en del av den lärdom mitt folk hade), och Ammaron sa till mig: ”Jag märker att du är ett allvarligt barn och har lätt för att fatta.

3 Därför vill jag att du, när du blir ungefär tjugo och fyra år gammal, ska minnas det som du har sett rörande detta folk. Och när du är i den åldern ska du gå till Antums land, till en kulle som ska kallas Shim. Och där har jag förvarat åt Herren alla de heliga inristningar som rör detta folk.

4 Och se, du ska ta Nephis plåtar till dig, och återstoden ska du lämna på den plats där de är. Och du ska på Nephis plåtar inrista allt vad du har sett som rör detta folk.”

5 Och jag, Mormon, som är ättling till Nephi (och min fars namn var Mormon), kom ihåg det som Ammaron befallde mig.

6 Och det hände sig att jag, när jag var elva år gammal, av min far fördes till landet söderut, ända till Zarahemlas land.

7 Hela landets yta hade täckts av byggnader, och folket var nästan lika talrikt som havets sand.

8 Och det hände sig under det året att ett krig uppstod mellan nephiterna, vilka omfattade nephiterna och jakobiterna och josefiterna och zoramiterna, och detta krig stod mellan nephiterna och lamaniterna och lemueliterna och ismaeliterna.

9 Nu kallades lamaniterna och lemueliterna och ismaeliterna för lamaniter, och de två grupperna var nephiter och lamaniter.

10 Och det hände sig att kriget mellan dem började vid gränserna till Zarahemla, vid Sidons vatten.

11 Och det hände sig att nephiterna hade samlat ihop ett stort antal män, ja, över trettio tusen. Och det hände sig att de samma år utkämpade flera slag, i vilka nephiterna besegrade lamaniterna och dräpte många av dem.

12 Och det hände sig att lamaniterna gav upp sina planer och att fred upprättades i landet. Och freden varade under en tidrymd av omkring fyra år, så att ingen blodsutgjutelse förekom.

13 Men ogudaktighet rådde i hela landet i en sådan grad att Herren tog bort sina älskade lärjungar, och underverk och helbrägdagörelse upphörde på grund av invånarnas ondska.

14 Och det fanns inga Herrens gåvor, och den Helige Anden kom inte över någon på grund av deras ogudaktighet och otro.

15 Och när jag var femton år gammal, och eftersom jag var ganska allvarligt sinnad, besöktes jag av Herren och smakade och kände Jesu godhet.

16 Och jag försökte predika för detta folk, men min mun tillslöts och jag förbjöds att predika för dem. För se, de hade medvetet gjort uppror mot sin Gud, och de älskade lärjungarna togs bort ur landet på grund av deras ondska.

17 Dock blev jag kvar bland dem, men jag förbjöds att predika för dem på grund av deras hjärtans hårdhet. Och på grund av deras hjärtans hårdhet förbannades landet för deras skull.

18 Och dessa Gadiantons rövare som fanns bland lamaniterna hemsökte landet så att dess invånare började gömma sina skatter i jorden. Och dessa blev hala eftersom Herren hade förbannat landet så att man varken kunde hålla fast dem eller bevara dem.

19 Och det hände sig att där förekom svartkonster och häxeri och trolldom, och den ondes makt verkade överallt i landet så att alla Abinadis ord uppfylldes, och även lamaniten Samuels.