Mormon, nephitisk profet
En nephitisk profet, överbefälhavare och historieskrivare i Mormons bok. Mormon levde omkring 311–385 e.Kr. (Morm. 1:2, 6; 6:5–6; 8:2–3). Från femton års ålder var han militär ledare under större delen av sitt liv (Morm. 2:1–2; 3:8–12; 5:1; 8:2–3). Ammaron sa till Mormon att bereda sig att ta ansvar för uppteckningarna och för att föra dem (Morm. 1:2–5; 2:17–18). Efter att ha redogjort för sitt eget liv gjorde Mormon en förkortning av Nephis större plåtar på Mormons plåtar. Senare överlämnade han denna heliga urkund till sin son Moroni. Dessa plåtar var en del av den uppteckning från vilken Joseph Smith översatte Mormons bok.
Mormons ord
En liten bok i Mormons bok. Mellan Amalekis sista ord i Omnis bok och de första orden i Mosiahs bok gjorde Mormon, som redigerade samtliga uppteckningar, detta korta inlägg. (Se ”Kortfattad förklaring av Mormons bok” längst fram i Mormons bok.)
Mormons bok
En separat bok i den heliga skrift som är känd som Mormons bok. Kapitel 1–2 berättar om Ammaron, en profet bland nephiterna, som berättade för Mormon när och var han skulle hämta plåtarna. De stora krigen började och de tre nephiterna togs bort på grund av folkets ogudaktighet. Kapitel 3–4 berättar om hur Mormon ropar omvändelse till folket, men de hade blivit känslokalla, och större ogudaktighet än någonsin tidigare rådde i Israel. Kapitel 5–6 beskriver de slutliga striderna mellan nephiterna och lamaniterna. Mormon dödades med större delen av den nephitiska nationen. I kapitel 7 kallade Mormon före sin död alla människor – dåvarande och framtida – till omvändelse. Kapitel 8–9 berättar att till sist fanns bara Mormons son, Moroni, kvar. Denne skrev om de slutliga skådeplatserna för död och blodsspillan, om slutet för det nephitiska folket. Han skrev också ett budskap till framtida släkten och läsare av denna uppteckning.