Häda, hädelse

Att tala respektlöst eller vanvördigt om Gud eller heliga ting.

Jesus anklagades ofta av judarna för hädelse eftersom han sa sig ha rätt att förlåta synder (Matt. 9:2–3; Luk. 5:20–21), eftersom han kallade sig Guds Son (Joh. 10:22–36; 19:7) och eftersom han sa att de skulle få se honom sitta på maktens högra sida och komma på himlens moln (Matt. 26:64–65). Dessa anklagelser skulle ha varit sanna om han inte faktiskt varit allt han sa sig vara. Den anklagelse som framfördes mot honom av falska vittnen vid rättegången inför Sanhedrin (Matt. 26:59–61) gällde hädelse mot Guds tempel. Hädelse mot den Helige Anden, vilket är att medvetet förneka Kristus efter att ha fått fullkomlig kunskap om honom, är den oförlåtliga synden (Matt. 12:31–32; Mark. 3:28–29; L&F 132:27).