Präst, melkisedekska prästadömet
En person som inför Gud utför religiösa ceremonier för andra. I skrifterna är de som kallas ”präster” ofta högpräster efter Melkisedeks orden (Alma 13:2). De som erhåller fullheten av Guds härlighet efter uppståndelsen blir präster och kungar i den celestiala världen.