Orättfärdig, orättfärdighet Se även Ogudaktig, ogudaktighet; Orenhet, orenlighet; Rättfärdig, rättfärdighet; Synd Ogudaktig, orättvis. Människor som inte älskar Gud eller det som hör Gud till och som inte stödjer hans sak. De orättfärdiga får inte ärva Guds rike, 1 Kor. 6:9–10. Alla som njutit av orättfärdigheten blir dömda, 2 Tess. 2:12. Jesus Kristus kan rena oss från all orättfärdighet, 1 Joh. 1:9. En orättfärdig kung förvränger alla rättfärdighetens vägar, Mosiah 29:23. Grunden till undergång läggs av lagklokas och domares orättfärdighet, Alma 10:27. Jag sänder ut er att tillrättavisa världen för orättfärdiga gärningars skull, L&F 84:87. Själen måste heliggöras från all orättfärdighet, L&F 88:17–18. Det ligger i nästan alla människors natur att börja utöva orättfärdig härskarmakt, L&F 121:39.