Efraim
I Gamla testamentet Josefs och Asenats andre son (1 Mos. 41:50–52; 46:20). Trots att det bröt mot sedvänjan fick Efraim förstfödslorätten i stället för Manasse, som var den äldre sonen (1 Mos. 48:17–20). Efraim blev stamfader till Efraims stam.
Efraims stam
Efraim gavs förstfödslorätten i Israel (1 Krön. 5:1–2; Jer. 31:9). I de sista dagarna är det deras förmån och ansvar att bära prästadömet, föra det återställda evangeliets budskap till världen och uppresa ett baner för att samla in det skingrade Israel (Jes. 11:12–13; 2 Ne. 21:12–13). Efraims barn ska med härlighet kröna dem som återvänder från nordanländerna i de sista dagarna (L&F 133:26–34).
Efraims eller Josefs stav
En uppteckning om en grupp ur Efraims stam som leddes från Jerusalem till Amerika omkring 600 f.Kr. Denna grupps uppteckning kallas Efraims eller Josefs stav, eller Mormons bok. Den och Juda stav (Bibeln) utgör ett enat vittnesbörd om Herren Jesus Kristus, hans uppståndelse och hans gudomliga verk bland dessa två delar av Israels hus.