1 Och ett stort tecken visade sig i himlen, en avbild av ting på jorden: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.

2 Och kvinnan, som var havande, ropade i födslovärkar och smärta om att bli förlöst.

3 Och hon födde ett gossebarn som skulle härska över alla nationer med en järnspira, och hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron.

4 Och ett annat tecken visade sig i himlen och se: en stor röd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. Och hans stjärt svepte med sig tredjedelen av himlens stjärnor och kastade dem ner på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, redo att sluka hennes barn efter att det blivit fött.

5 Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon hade en plats som Gud berett för att de där skulle livnära henne i ettusentvåhundrasextio år.

6 Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred mot Mikael,

7 men draken segrade inte över Mikael, inte heller över barnet eller kvinnan som var Guds kyrka, som hade förlösts från sina lidanden och fött vår Guds och hans Smordes rike.

8 Inte heller fanns det plats i himlen för den stora draken, som kastades ut, den gamle ormen som kallas djävulen och som även kallas Satan, som förleder hela världen. Han kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom.

9 Och jag hörde en stark röst i himlen som sa: ”Nu har frälsningen kommit och kraften och vår Guds rike och hans Smordes makt,

10 för våra bröders anklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.

11 För de har övervunnit honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord, för de älskade inte sitt liv utan bevarade vittnesbördet ända till döden. Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem.”

12 Och därefter hörde jag en annan röst säga: ”Ve jordens invånare, ja, och de som bor på havets öar! För djävulen har kommit ner till er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort.”

13 För när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött gossebarnet.

14 Därför fick kvinnan två vingar från en stor örn, för att hon skulle kunna fly till sin plats i öknen, där hon får sitt uppehälle under en tid, tider och en halv tid, skyddad från ormens ansikte.

15 Och ormen sprutar vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att han ska kunna få henne att föras bort av floden.

16 Och jorden hjälper kvinnan, och jorden öppnar sin mun och sväljer floden som draken sprutar ut ur sin mun.

17 Därför blev draken vred på kvinnan och gick för att strida mot återstoden av hennes avkomma, de som lyder Guds bud och har vittnesbördet om Jesus Kristus.