Hur jag lärt mig att reagera när någon berättar om sitt problem med pornografi
Författaren bor i Utah i USA.
Jag hade vetat i flera månader att något inte stämde, men det var inte förrän i det ögonblicket som min vän sa sanningen rakt ut: Hon hade haft problem med pornografi i flera år, faktiskt hela den tid jag hade känt henne.
Medan jag satt där i bilen och lyssnade på hennes bekännelse, kände jag mig tacksam. Missförstå mig inte – det gjorde verkligen ont att få veta att hon hade haft problem så länge utan att jag visste det – men jag var glad att jag var i stånd att bemöta henne med kärlek i stället för att vara dömande.
Ovänlighet är aldrig berättigad
Ibland kan vetskapen om att pornografi är något ont färga vår uppfattning av andra. Jag vet att det var så för mig en gång. När jag var yngre och hörde om människor som har problem med pornografi brukade jag inom mig reagera med vrede och till och med avsky. Men när min vän berättade för mig om sina svårigheter var jag bättre rustad att trösta henne eftersom jag med tiden hade blivit mer medveten om mina egna synder och svagheter.
Jag vet nu att ovänlighet aldrig är berättigad. Jesus Kristus, som är vårt fullkomliga föredöme, sökte upp människor som föraktades av andra. Han pratade med samarier och syndare. Kristus, som inte kan ”se på synd med den minsta grad av överseende” (L&F 1:31) ser ”på oss, ofullkomliga som vi är, utan att rygga tillbaka i förskräckelse och avsmak”.1 Så under det djupa samtalet med min vän försökte jag tänka på hur Jesus skulle reagera. Berättelsen om kvinnan som ertappades med äktenskapsbrott hjälpte mig förstå hur jag ska reagera.
Ett medkännande bemötande
De skriftlärda och fariseerna som levde efter Moses lag under tiden för Jesus verksamhet hade inte så mycket medkänsla. Mycket konkreta, ofta brutala straff utmättes för synder, och äktenskapsbrytare skulle stenas. Men när äktenskapsbryterskan fördes fram inför Jesus visade han ingen avsky – han visade medkänsla. I stället för att gratulera anklagarna för att ha tagit någon på bar gärning påminde han dem om deras egna synder (se Joh. 8:3–7). Trots allt har ”alla … syndat och saknar härligheten från Gud” (Rom. 3:23). Kristus dömde inte syndaren, och det ska självklart inte heller vi göra (se Joh. 13:34–35).
Så snart anklagarna gått därifrån med skuldtyngda samveten, talade Kristus till kvinnan. Hans ord var få men djupsinniga. Han frågade först: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” Och när hon svarade att de hade gått, sa han bara: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!” (Joh. 8:10–11).
Att bli dömd hade inte hjälpt den här kvinnan att förändras, men Frälsaren visste att kärlek kunde det.
Gå, och synda nu inte mer
Kärlek är bara det första steget i att hjälpa någon övervinna pornografi. Läkningsprocessen är alltid lika unik som individen, men det finns några grundläggande steg som alla med svårigheter behöver ta. Uppmuntra dem att söka upp sin biskop. Han har resurserna och verktygen för att hjälpa. Hjälp dem, när så är lämpligt, att ta reda på vad som triggar dem och att göra upp en plan som hjälper dem undvika sådant. Uppmuntra dem att söka professionell hjälp eller att gå med i en stödgrupp. Och fortsätt älska och stötta dem i varje steg på vägen.
Kristus uttryckte kärlek till kvinnan och såg till att hon förstod att han inte ville att hon skulle fortsätta med sina synder. Kristuslik kärlek innebär inte att vi ignorerar andras misstag, den får oss snarare att se deras potential och att vilja hjälpa dem gå framåt.
En resa i tro
Jag älskade redan min vän, men jag älskade henne ännu mer efter att hon berättat om sin hemlighet. Oavsett vad du eller någon du älskar har gjort, ”är [det] omöjligt för dig att sjunka så lågt att Kristi försonings oändliga ljus inte kan nå dig”2.
Om du känner någon som har problem med pornografi, så ge inte upp hoppet om dem! Visa kärlek och medkänsla, precis som Frälsaren skulle göra. Det är inte alltid lätt – sådana problem försvinner inte över en natt. Ha tålamod med den här personen, och med dig själv. Att lära sig älska och förstå någon som går igenom något så svårt är inte alltid behagligt eller lätt. Men jag är säker på att all den kärlek vi ger inte är förgäves, oavsett längden på vår väns resa eller resultatet av den.