Gör jag verkligen skillnad genom stödverksamheten?

Paige Bryson

När vi handlar i tro och med kärlek räknas varje insats.

Bild

tre kvinnor som går längs gatan

Vi pratar mycket om tjänande i kyrkan. Och många gånger har jag förstått tjänande på ett sätt som kan formuleras som: ”Hitta ett behov, fyll ett behov.” Det är dessa berättelser som framförs från talarstolen i generalkonferenstal. Det är dessa berättelser som blir välkända exempel på tjänande. Och även om dessa saker händer, är de inte de enda möjligheter vi har att tjäna. Enligt min erfarenhet är det inte ens de vanligaste sätten att tjäna.

När vi frågar dem vi tjänar vad de behöver svarar de ofta att de inte behöver något, att allt är bra. För någon som verkligen försöker uppfylla sin kallelse att tjäna kan det vara ett nedslående svar. Med tiden kan de börja känna att det inte finns något de kan göra för att tjäna den personen.

Men tänk om vi tänkte längre än att bara fylla behov och verkligen tar hand om andra som Jesus Kristus gjorde? Tänk om vi skulle tjäna genom att helt enkelt följa de milda och generösa maningarna angående dem vi tjänar? Äldste Gerrit W. Gong i de tolv apostlarnas kvorum formulerade det så väl när han sa: ”Varje dag behöver och kan vi på oräkneliga sätt ge kärlek och stöd på små, enkla, mäktiga, livsförändrande sätt.”¹

När kyrkans ledare uppmuntrar oss att hitta små och enkla sätt att tjäna, vad är det då som håller oss tillbaka? Ibland kan våra egna tankar komma i vägen. En av de saker som har varit ett hinder i mitt tjänande är att jag inte vet om mina ansträngningar ”räknas”. Räknas våra ansträngningar att tjäna om de inte är specifika, konkreta handlingar som att erbjuda en måltid eller skjuts?

Ja, det gör de.

Räknas våra ansträngningar att tjäna om de inte erkänns eller besvaras?

Ja, det gör de.

Varje gång vi följer Anden och agerar, föder vi Kristi får.

Som syster Jean B. Bingham, Hjälpföreningens generalpresident, har sagt: ”Ibland tror vi att vi måste göra något storslaget och heroiskt för att det ska ’räknas’ när vi tjänar vår nästa. Men enkla gärningar kan ha djup inverkan på andra – och på oss själva.”²

Tjänande börjar med en enkel önskan att tjäna andra och innebär ofta att man agerar på små andliga maningar. Vi kan alltid be om hjälp att veta hur vi bäst kan hjälpa dem vi tjänar, men här är några sätt att berika livet för dem som finns runt omkring oss:

Dela en podcast.
Ta med dig lunch till dem på jobbet.
Bjud in dem att umgås med dig och dina vänner.
Låna ut ett exemplar av din favoritbok till dem.
Starta en middagsgrupp, en bokcirkel eller någon annan typ av sammankomst.
Delta i en aktivitet som de har planerat.
Följ dem och interagera positivt med dem på sociala medier.
Förbered dig för och delta i en lektion som de undervisar i kyrkan.

Naturligtvis är detta inte en uttömmande lista – det finns oändligt många sätt vi kan tjäna på, särskilt när vi söker uppenbarelse för att förstå behoven hos dem vi tjänar. Vi kan be om att Anden ska inspirera oss med tankar om hur vi kan ta hand om den enskilde, oavsett om det är genom att bygga upp vänskap, främja enighet eller öka känslan av tillhörighet.

När vi anstränger oss för att aktivt hjälpa andra, låt oss också komma ihåg att låta andra hjälpa oss. Var inte den som håller fast vid tankesättet ”jag behöver ingenting, allt är bra”. Låt dina stödsyskon lära känna dig och försök att lära känna dem också. Leta efter oväntade sätt du har blivit betjänad på och uppmärksamma dem. Utvidga din förståelse av tjänande, och kom ihåg att när du agerar i tro och med kärlek räknas dina ansträngningar.