Att finna min uppgift

Nancy J. Maynes

En kväll med äldste Richard J. Maynes

Världsomfattande andakt för unga vuxna • 1 maj 2016 • Tabernaklet i Salt Lake City

Jag är mycket glad att vara här i kväll med min man, och jag är tacksam för tillfället att tala till er.

När min man först sa till mig att han skulle tala om evangeliets återställelse och särskilt om Joseph Smiths första syn, pratade vi om hur det ämnet hade påverkat mitt liv och hur mina upplevelser skulle kunna få ett positivt inflytande och stärka er tro.

Jag är omvänd till kyrkan, och jag vill dela med er min dyrbaraste upplevelse – berättelsen om min omvändelse.

Jag växte upp i ett mycket kärleksfullt hem, och jag har underbara föräldrar. Vi gick inte så ofta i kyrkan, men som medlemmar i den presbyterianska kyrkan gick vi alltid i kyrkan vid jul och påsk, och ibland tog mamma med mig till söndagsskolan. Det var där jag först fick mitt vittnesbörd om Frälsaren. Jag älskade att höra berättelser om Jesus. Jag visste att han var något särskilt.

Som liten flicka kände jag behovet av att be i min säng på kvällarna. Jag visste att min himmelske Fader lyssnade på mig.

När jag var över tjugo dejtade jag och upplevde många av de besvikelser och missräkningar som dejting ibland innebär. En del av er har kanske haft samma känslor, men det finns en skillnad. Ni har Jesu Kristi evangelium i ert liv. Vilken stor välsignelse det är. Evangeliet ger mening och styrka. Det ger er hopp. I det skedet av mitt liv visste jag att någonting saknades. Jag kände att jag inte hade något riktigt syfte eller någon inriktning i livet. Jag började gå till olika kyrkor i hopp om att finna några svar. Jag letade efter något som skulle ge mitt liv en mening, men jag visste bara inte var jag skulle hitta det.

En dag som var särskilt svår bestämde jag mig för att be en bön. Så jag knäböjde vid min säng – något jag inte brukar göra – och utgöt mitt hjärta för min himmelske Fader och bad honom om hjälp och om han ville ge mig ledning i livet. Jag mådde lite bättre, och sen fortsatte jag som vanligt.

Några dagar senare besvarades min bön. En hemvänd missionär kom in i mitt liv. Han hette Richard John Maynes. Han bjöd ut mig på dejt och gjorde det bra återvända missionärer gör: Han frågade mig om jag visste något om kyrkan och om jag hade läst Mormons bok.

Mycket snart därefter gav han mig en Mormons bok att läsa. Jag började läsa den, och en av sakerna som genast fångade min uppmärksamhet var titelbladet, där det stod: ”Mormons bok: Ännu ett Jesu Kristi testamente.” Jag hade ingen aning om att Mormons bok handlade om Jesus.

Jag började också ta emot missionärslektionerna, och ett ljus tändes i mitt liv. När missionärerna berättade om hur pojken Joseph fick besök av Gud Fadern och hans Son, Jesus Kristus, som var två åtskilda personer, stämde det med något som jag alltid trott, men som min kyrka inte lärde. Den första synen var en viktig del av min omvändelse. Jag kände gemenskap med Joseph Smith eftersom han hade samma fråga som jag haft: Var finner jag sanningen? Vår himmelske Fader besvarade hans uppriktiga bön, och han besvarade min bön. Jag fortsatte med alla lektionerna och visste i hjärtat att det jag undervisades om var sant.

Den återvände missionären Richard John Maynes döpte mig den sommaren. Vi fortsatte att träffas, och ett år senare vigdes vi i templet i Manti Utah.

Men det var faktiskt bara början till min omvändelse. För många av oss är omvändelsen en process. Våra vittnesbörd behöver ges näring och styrka varje dag genom att vi läser skrifterna, ber våra böner, går i kyrkan, besöker templet och följer profeten.

Skrifterna bör vara en viktig del av vårt liv. Som flicka, innan jag blev medlem i kyrkan, ombads jag välja ett skriftställe att lära mig utantill. Jag valde Ordspråksboken 3:5–6:

”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.

Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.”

Jag kan inte säga hur många gånger det skriftstället kom till mig när jag behövde hjälp från ovan. Om vi bara tror och litar på Herren, medvetna om att vi inte förstår allt som händer i våra liv och kommer ihåg att tacka honom för de många välsignelser vi får, så visar han oss vägen. Det kanske inte sker efter vår tidtabell, men jag vet att vår himmelske Fader har en plan för var och en.

Ett av mina favoritskriftställen är Läran och förbunden 123:12: ”Ty det finns ännu många på jorden bland alla sekter, partier och kyrkosamfund som är förblindade av människors utstuderade list varmed de ligger på lur för att bedra, och som endast hålls borta från sanningen för att de inte vet var de skall finna den.”

Det är så viktigt att vi medlemmar i kyrkan vänder oss utåt och delar evangeliet med andra. Det finns så många människor som jag, som söker sanningen men inte vet var de ska finna den.

De två viktigaste beslut jag fattat i mitt liv var att bli döpt och att vigas i templet med min man. Jag är tacksam över att ha evangeliet i mitt liv. Vi vet alla att livet ibland inte är lätt. Vi behöver bara minnas äldste Jeffrey R. Hollands ord. Han sa:

”Himmelens och jordens Herre finns där för att välsigna dig. …

Lita på honom. Lita helt på honom. Lita på honom för evigt.”¹

Jag vet att vår himmelske Fader är verklig. Han älskar oss. Han hör våra böner. Jag vet att Jesus Kristus är vår Frälsare. Han dog för var och en av oss och gav oss omvändelsens stora gåva, som låter oss göra förändringar i våra liv så att vi blir bättre varje dag. Jag vet att vi har en levande profet, president Thomas S. Monson, och jag vet att profeten Joseph Smith såg Fadern och Sonen och gav oss Mormons bok: Ännu ett Jesu Kristi testamente.

Det är min bön att vi ska fortsätta stärka och ge närig åt våra vittnesbörd varje dag genom att göra det som vi lär av Frälsaren och våra profeter. Det är min bön att vi ska fortsätta lita på Herren och veta att han vet vilka vi är och att han ska leda våra steg.

Jag säger detta i Jesu Kristi Namn, amen.