30:15

En lärares checklista

Undervisa på Frälsarens sätt med äldste Uchtdorf

Äldste Dieter F. Uchtdorf

i de tolv apostlarnas kvorum

Söndagen den 12 juni 2022

Mina favoritpersoner!

Mina kära bröder och systrar, mina kära vänner, vilken härlig stund att vara tillsammans och titta på den här underbara och vackra videon som visar oss hur kyrkans medlemmar och världens människor kan undervisa alla åldrar och varje generation på Frälsarens sätt.

Mina kära vänner, jag är så tacksam över att få vara med mina favoritpersoner i dag – lärare – forna, nutida och framtida! Eftersom alla är lärare i någon form tycker jag att min grupp med favoritpersoner är väldigt inkluderande. Jag älskar lärare. Jag älskar att vara med dem. Jag älskar och är skyldig lärarna i mitt liv mer än jag någonsin kan betala tillbaka.

Forskare har studerat vad det är som gör en lärare utmärkt under flera hundra år och har i stor utsträckning föreslagit, marknadsfört och publicerat sina teorier om vad en framgångsrik lärandeupplevelse består av.

Vi är alla välsignade med att lära av den störste läraren genom tiderna, Jesus Kristus. Under större delen av de senaste två tusen åren har nog inte en enda sekund passerat då hans lärdomar inte värdesatts, studerats, begrundats, upprepats och efterliknats – någonstans i världen.

Och är inte detta alla lärares mål? Att göra en bestående, positiv skillnad? Att välsigna andras liv på ett sätt som når långt bortom lektionen eller klassrummet?

Och Jesus från Nasaret har exakt den sortens inflytande – i det förgångna, i nuet och i framtiden. Finns det någon bättre att studera? Om vi lär av honom kommer vi inte endast att bli bättre lärare, utan vi kommer också, oavsett våra omständigheter, att bli mycket bättre människor.

Så det är min förmån och ära att tala till er i dag om Frälsaren – för det bästa sättet att bli en bättre lärare är att bli en bättre efterföljare till Jesus Kristus.

Vikten av en checklista innan start

När jag var pilot hade jag bara ett övergripande mål varje gång jag satte mig i kaptenens stol – att jag, min personal och mina passagerare skulle komma fram tryggt till vår destination. Det här målet krävde fokus och vaksamhet.

För att bibehålla detta fokus har piloter flera checklistor innan start där de övar på säkerhetsrutiner och kontrollerar instrumentens funktion och mekaniska pålitlighet. Varje sak på checklistan är något som piloten har gjort hundratals (om inte tusentals) gånger.

En expertpilot antar aldrig att eftersom han eller hon har flugit hundratals gånger så finns det inget behov av att kontrollera checklistan, eller att den kan skummas igenom.

Checklistan disciplinerar piloter så att de bibehåller sitt fokus på de viktiga saker som gör flygresan lyckad.

Precis som en pilot har ett specifikt, vägledande syfte har vi som lärare av evangeliet det också: att föra själar närmare Kristus. När vi står inför ett lärotillfälle bör vi ha målet främst i vårt sinne.

Har vi som lärare en checklista som hjälper oss fokusera på vårt heliga mål? Ja!

Undervisa på Frälsarens sätt

Den här månaden publicerar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga en reviderad version av Undervisa på Frälsarens sätt. Det är en handledning för alla som undervisar om evangeliet – i hemmet och i kyrkan. Den kommer att finnas på 70 språk i appen Evangeliebiblioteket. Tryckta exemplar kommer inom några månader.

Den här resursen bygger på Jesu Kristi liv och lärdomar som leder och inspirerar oss lärare. Den hjälper oss fokusera på att undervisa som han gjorde.

Undervisa på Frälsarens sätt hjälper alla som undervisar. Den kan inspirera och instruera föräldrar, grannar, stödbröder och stödsystrar, missionärer och alla Jesu Kristi lärjungar. Lärjungeskap innebär att älska, ta hand om, välsigna och upplyfta andra – och det innebär att undervisa.

Med andra ord, om du försöker älska och tjäna som Jesus gjorde är du en lärare, och Undervisa på Frälsarens sätt är till för dig och mig. Jag hoppas att den ska vara en skatt för dig, oavsett om du precis har påbörjat den här stigen eller har gått på den under många år.

I del 3 av Undervisa på Frälsarens sätt finns det en självutvärdering, en checklista innan start så att säga, som kan hjälpa oss att fokusera mer på vår undervisning. Den leder till själviakttagelse, avslöjar svaga punkter och föranleder inspiration om hur vi kan bli bättre. Den kan vara lika användbar för lärare som checklistan innan start är för piloter.

Om du låter mig sitta bredvid dig i cockpiten, så att säga, så skulle jag vilja genomföra en checklista för undervisning tillsammans med dig. Jag ber dig ta fram en metaforisk skrivplatta och fundera på hur du skulle bedöma dig själv på varje punkt. Den här självutvärderingen kan vara till stor välsignelse – i dag och varje gång vi förbereder oss för att undervisa på Frälsarens sätt.

Fokusera på Jesus Kristus

Den första punkten på vår checklista inför start är ”Fokusera på Jesus Kristus”. Det är ett tillfälle att reflektera över om Frälsaren verkligen är i centrum för vår undervisning. Tänk igenom de här frågorna:

Undervisar jag om Jesus Kristus oavsett vad jag undervisar om?
Betonar jag Jesu Kristi exempel?
Hjälper jag eleverna känna igen Herrens kärlek, kraft och nåd i sina liv?
Hjälper jag eleverna att medvetet sträva efter att bli mer som Jesus Kristus?

Detta är djupa frågor!

Vi måste vara realistiska: Evangeliet är så omfattande att man kan ägna en livstid åt att studera det och bara skrapa på ytan. Föreställ er att ni målar en måltavla lika hög och bred som sidan på en enorm träbyggnad som representerar evangeliets omfattande bredd.

Vi har alla våra favoriter i evangeliet – saker som intresserar oss. Historiska perioder, program i kyrkan, läroämnen eller till och med enstaka verser i skrifterna. Och vi kan frestas att främst fokusera på de här favoritämnena som vi har.

Men hur stor måltavlan i evangelieundervisning än är, så är mittpunkten – som vi alltid behöver komma ihåg att fokusera på – liten. Och det centrala gavs inte som en kommentar, genom en opinionsundersökning eller en debatt. Frälsaren själv gav det till oss.

Vad är det?

Älska Gud och älska andra.

Det är mittpunkten.

Andra saker kan intressera oss. De kanske till och med är viktiga. Men de är inte mittpunkten.

De är statister. De är tillbehören på menyn, kanske salladen som hör till huvudrätten. De kan ge krydda eller variation, och kanske massor med vitaminer, men de är inte huvudrätten.

Vad är då vårt mål i undervisningen?

Vårt mål är att hjälpa dem vi undervisar att komma närmare Kristus, att öka sin kunskap om och kärlek till Gud och att tjäna Gud genom att visa medkänsla för alla hans barn.

Det är mittpunkten.

Och var finner vi vårt största exempel på att älska Gud och andra?

I vår Frälsares och Återlösares liv och lärdomar.

När vi för själar närmare Kristus hjälper vi dem att öka sin tro på och kärlek till Gud. Och vi hjälper dem att öka sin medkänsla för och kärlek till andra.

Närhelst vi frestas att lämna vägen och distraheras av andra ämnen som intresserar oss bör vi verkligen ställa oss frågan:

Fokuserar jag på Frälsaren oavsett vad jag undervisar om?

Hjälper det jag undervisar om andra att tillväxa i sin kärlek till Gud och att visa den kärleken genom att älska och tjäna, och genom att tillämpa Frälsarens undervisning i våra liv?

Som lärare kan vi tala med änglars tunga; vi kan underhålla, behaga, roa och slå med häpnad. Men om vi har misslyckats med att fokusera på Jesus Kristus har vi missat målet¹ och vår undervisning är bara en skugga av vad den bör vara.

Fokusera alltid på vår Frälsare och Återlösare Jesus Kristus.

Älska dem du undervisar

Den andra kategorin på checklistan är ”Älska dem du undervisar”. Den här kategorin på checklistan gör att vi reflekterar över våra egna motiv som lärare och den påminner oss om att våra hjärtan ska vara riktade mot att älska och uppskatta dem vi undervisar. Här är några förslag ni kan fundera över:

Strävar jag efter att se eleverna på samma sätt som Gud ser dem?
Försöker jag lära känna dem jag undervisar – att förstå deras omständigheter, behov och styrkor?
Ber jag för eleverna vid namn?
Skapar jag en trygg miljö där alla respekteras och där de vet att deras bidrag värdesätts?
Visar jag min kärlek på lämpliga sätt?

Jag hörde om en kvinna som var en skicklig gymnasielärare. Hon hade ägnat år åt att utveckla sin undervisning och hade gjort stort intryck på high school-elever. Hon hade en fullkomlig kunskap om hur hon skulle hantera den åldersgruppen.

Ett år deltog hon i ett sommarprogram på en skola där hon undervisade mycket yngre och mycket annorlunda elever: femåringar. Barnen var naturligtvis glada och fulla av energi när de strömmade in i hennes klassrum. De var väldigt högljudda och fulla av skratt, ropade och sprang mellan borden och jagade varandra. För att få ordning i klassen använde den här läraren sin ”lärarröst” som fungerade med ungdomar på high school när de behövde lugna ner sig och sitta ner. Men vad hände?

Det blev alldeles tyst i klassrummet. Barnen slutade omedelbart med vad de gjorde och sprang storögt till ett ledigt bord. Alla utom två.

Det första barnet, en liten flicka, föll ner på golvet och började gråta. Trots att läraren inte var ett dugg arg på henne kände den lilla flickan att hon måste ha gjort något riktigt dumt och föll ihop storgråtande.

Det andra barnet, en liten men stark pojke, tittade på läraren med rädsla och sprang fram till dörren och försvann bort i korridoren med hög fart. Läraren undrade om han någonsin skulle komma tillbaka.

Den dagen lärde sig läraren något viktigt: de tekniker hon använde med tonåringar fungerade inte så bra på små barn.

Och det kan vi alla också lära oss något av.

Varje person vi undervisar är ett barn till Gud och har en personlighet.

Ser vi dem som vår himmelske Fader ser dem – som unika individer med sina egna tankar, känslor, prövningar och svårigheter? Skapar vi en säker lärandemiljö – en plats där varje person kan känna sig trygg och accepterad?

Vad vårt modersmål än är, vet våra elever att vi talar kärlekens universella språk? Att vi värdesätter dem, att vi känner barmhärtighet för dem och att vi respekterar dem?

Frälsaren tillbringade mycket av sitt liv tillsammans med samhällets utstötta och fördrivna.

Han kunde ha läxat upp och fördömt dem. I stället omfamnade, botade och tröstade han dem.

Ja, han lärde dem: ”Gå, och synda nu inte mer.”² Men till de sjuka, till syndarna och de handikappade talade han med och handlade av kärlek, medkänsla och respekt.

Han ser var och en av oss som söner och döttrar till den allsmäktige Guden – inte mindre värd än han, utan med evig potential att vandra bredvid honom i härlighet.

Den begåvade kristne författaren C.S. Lewis upprepade detta perspektiv när han sa: ”Det är en allvarlig sak att leva i ett samhälle av möjliga gudar och gudinnor, att hålla i minnet att den tråkigaste och mest ointressanta människa man pratar med en dag kan bli … en varelse som man, om man skådat den nu, skulle vara starkt frestad att falla ner och tillbedja.” Och han fortsatte: ”Det finns inga vanliga människor. Du har aldrig talat med någon som bara är en dödlig människa. … Det är odödliga vi skämtar med, arbetar med, gifter oss med, nonchalerar och exploaterar – odödliga … eviga härligheter.”³

När vi behandlar andra med sådan respekt återspeglar vi Jesu Kristi exempel. Som han älskade, så älskar vi. Som han upplyfte, så upplyfter vi. Som han undervisade, så undervisar vi.

Låt oss nu minnas att älska, respektera och upplyfta dem vi undervisar.

Undervisa genom Anden

Den tredje kategorin på checklistan är ”Undervisa genom Anden”. Tänk igenom de här frågorna:

Förbereder jag mig andligen för att undervisa?
Agerar jag på andliga maningar om elevers behov?
Skapar jag en atmosfär där eleverna kan undervisas av den Helige Anden?
Hjälper jag eleverna söka, känna igen och handla efter personlig uppenbarelse?
Bär jag vittnesbörd ofta och uppmuntrar eleverna att göra detsamma?

Jag försöker ofta påminna mig om att jag genom alla mina ansträngningar att undervisa om evangeliet och föra människor till Jesus Kristus inte kan omvända någon.

Endast den Helige Anden kan göra det.

Vi kan uttala orden, men omvändelse har med Anden att göra. Det sker när den Helige Anden rör vid hjärtat och en person svarar på hans inflytande genom att följa Frälsaren.

Om någon på grund av övertygande ord eller väl genomtänkta resonemang ”övertygas” att följa Jesus Kristus, kan den övertygelsen vara lika flyktig som fröet som faller på stenig mark.⁴

Vårt jobb är inte att omvända. Det är inte vårt ansvar.

Men vad är vårt jobb? Att undervisa om det glada budskapet om Jesus Kristus och hans evangelium som har återställts i vår tid! Och det är vårt jobb att bekräfta och understödja våra ord med våra uppriktiga och ärliga handlingar! Vårt liv, hur vi lever och handlar.

Huruvida någon svarar på det vi undervisar om är mellan dem och Gud. Men vi kan vara bron som sammankopplar dem med den Helige Anden. Vi kan vara fönstret genom vilket den Helige Anden kommer in i deras liv. Våra ord och handlingar kan undervisa om Kristi lära på ett sätt som hjälper eleverna att uppleva den Helige Andens inflytande.

Som dåvarande äldste Dallin H. Oaks lärde: ”Studier och resonemang kan finna sanningen, … men bara uppenbarelse kan bekräfta den.”⁵

Låt mig upprepa den meningen: ”Studier och resonemang kan finna sanningen, … men bara uppenbarelse kan bekräfta den.”

Ibland går vi nästan sovandes genom livet. Vi ser saker men minns dem knappt. Reklam, citat från Pinterest, vägskyltar. Det mesta rinner av oss utan att våra hjärtan genomborras.

Men om den Helige Anden talar till din själ, till min själ, dig och mig, så kan vi inte glömma det eftersom det förändrar dig – det förändrar oss. Kom ihåg vad Joseph Smith sa efter att ha läst Jakob 1:5: ”Aldrig har något skriftställe gjort större intryck på en människas hjärta än vad detta den gången gjorde på mitt.”⁶

Anden kan ta en vanlig tanke uttalad på ett vanligt sätt och få den att brinna som eld.

En annan persons omvändelse beror inte på vår vältalighet eller mästerliga kunskap om skrifterna. Den beror inte på hur väl vi undervisar eller försvarar läran. Den beror inte på vår intelligens, karisma eller mästerliga kunskap om språket.

Allt vi behöver jobba på är att veta för egen del. Sedan uppmanar vår himmelske Fader oss att ”alltid öppna [våra munnar] och förkunna [hans] evangelium med glädjens röst”⁷. Och om vi gör det kommer den Helige Anden att vittna om sanningen.

Vi behöver inte ”vara” mer eller mindre än det vi verkligen är, och det är barn till Gud och Jesu Kristi efterföljare.

Kan du med glädje uttrycka din kärlek till Frälsaren, hans evangelium och hans kyrka?

Om vi gör vår del så gör Anden sin. Det är så vi ”undervisar genom Anden”.

Undervisa om läran

Den fjärde punkten på vår checklista innan start är ”Undervisa om läran” – inte vilken lära som helst, såklart, utan den lära som Jesus Kristus mottog från sin Fader. Frälsaren sa: ”Min lära är inte min, den kommer från honom som har sänt mig.”⁸ För att utvärdera hur väl du följer hans exempel kan du begrunda dessa frågor:

Lär jag mig om läran för egen del?
Undervisar jag ur skrifterna och från nutida profeters ord?
Hjälper jag eleverna att känna igen och förstå sanningar i skrifterna?
Fokuserar jag på sanningar som bygger upp tron på Jesus Kristus?
Hjälper jag eleverna hitta personlig uppenbarelse i läran?

I vår tidsutdelning har Herren sagt: ”Och jag ger er en befallning att ni ska undervisa varandra om rikets lära. Undervisa flitigt och min nåd ska vara med er.”⁹

Vilken är den lära vi ska undervisa om?

Det är orden som kommer från de heliga skrifterna och apostlars och profeters munnar. Det är de som har rätten och myndigheten att förklara och förtydliga läran. Och det är genom dem som Gud alltid har förkunnat sitt ord, gett vägledning och förståelse till sina barn.

Den centrala och frälsande läran i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är att Jesus Kristus är allas Frälsare och Återlösare. Aposteln Paulus, som såg och talade med den uppståndne Frälsaren, skrev till korintierna: ”Jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er … att [Jesus] Kristus dog för våra synder … att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen … att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.”¹⁰

Vi är befallda att ”hålla fast vid Guds ord, som är levande och kraftfullt … och [leder] Kristi efterföljare in på en trång och smal väg … och [för] deras själar, ja, deras odödliga själar, till Guds högra sida i himmelriket”¹¹.

Som lärare får vi inte skämmas för Jesu Kristi evangelium.¹² Vi måste i stället höja våra röster i glädje när vi undervisar om hans lära, även när den tycks vara en stötesten för några och dårskap för andra.¹³ ”Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror.”¹⁴

Uppmuntra till flitigt lärande

Den sista punkten på vår checklista inför start är ”Uppmuntra till flitigt lärande”. Den här punkten är en påminnelse om att den flitiga undervisning vi utför endast utgör hälften av ekvationen. Den andra halvan – kanske den viktigare halvan i längden – är våra elevers flitiga lärande. Här är några frågor som kan hjälpa oss utvärdera om vår flitiga undervisning leder till flitigt lärande:

Hjälper jag eleverna att ta personligt ansvar för sitt lärande?
Uppmuntrar jag eleverna att studera evangeliet varje dag?
Uppmuntrar jag eleverna att berätta om de sanningar de lär sig?
Uppmanar jag eleverna att leva efter det de lär sig?

Våra andar behöver ständig näring så att vi kan bli de varelser av ljus och härlighet som Gud skapade oss till att bli. När vi studerar och begrundar Guds profeters ord dricker vi levande vatten och mättar oss med Kristi ord.

Det räcker inte att bara läsa orden. Vi behöver lyssna till dem; vi behöver begrunda och ta dem till oss.¹⁵

För att göra om talesättet lite: ”Lär en man om evangeliet och du har välsignat honom den dagen. Lär en man att mätta sig med Guds ord och att känna den Helige Anden, och du har välsignat honom för resten av livet.”

Det är genom denna inspirationens och personliga uppenbarelsens process som vi bygger våra liv på vår Återlösares klippa.¹⁶ Det är då som Jesu Kristi evangelium kan bli ”själens ankare”.¹⁷

Det är viktigt att undervisa om evangeliet. Att undervisa andra om att fördjupa sig i bönen, söka Anden och tillämpa sin kunskap är åtminstone lika viktigt.

Löfte & välsignelse

Mina kära bröder och systrar, mina älskade vänner, kära och dyrbara lärare – och ni är alla lärare, vi är alla lärare: Tack för er trofasthet och er önskan att göra gott. Tack för de många timmar ni har ägnat åt att förbereda er, tjäna och undervisa andra om evangeliet i glädje.

Jag uppmanar er att studera den nya handledningen Undervisa på Frälsarens sätt och använda självutvärderingen som påminnelse om ert syfte.

Genom att hålla fast vid Guds ord och lära andra att göra detsamma – genom att undervisa på Frälsarens sätt – visar vi vår kärlek till Gud och våra medmänniskor. Och när vi går på den raka och smala stigen deltar vi i den heligaste kallelsen att föra våra egna, odödliga själar och andras själar till ”Guds högra sida i himmelriket för att sitta ner med Abraham och Isak och med Jakob och med alla våra heliga fäder, för att aldrig mer gå ut därifrån”¹⁸.

Må Gud välsigna er, mina medlärare, mina kära vänner, mina medtjänare för era uppriktiga ansträngningar att undervisa i Frälsarens namn. I alla tiders störste lärares heliga namn, i vår Mästares namn, i Jesu Kristi namn, amen.