Andakter 2017
Du är Joseph


36:31

Du är Joseph

En kväll med äldste Kim B. Clark

Världsomfattande andakt för unga vuxna • 7 maj 2017 • Tabernaklet i Salt Lake City

Mina kära bröder och systrar, jag är tacksam att få vara med er i kväll. Jag känner stor kärlek till er. Närhelst jag är med de unga vuxna i den här kyrkan känner jag kärlek och jag känner glädje!

Jag inbjuder er att följa med mig i kväll på vad jag hoppas ska bli en resa av upptäckter, tro och inspiration. Jag vill ta er tillbaka till återställelsens tidiga dagar, när Joseph Smith var en ung vuxen. Jag inbjuder er att göra en resa som jag själv varit på. Jag har under större delen av mitt liv ägnat mig åt studier av ledare och de organisationer de leder. Jag har haft förmånen att känna många stora ledare och vara i de bästa organisationer som människor skapat över hela jorden. Men den här resan tillbaka till Josephs tidiga upplevelser av återställelsen har stärkt min övertygelse om att ni och jag är delaktiga i den storslagnaste organisationen på jorden: Herrens sanna och levande kyrka.

Jag vill ta er tillbaka till en tid i Josephs liv när han ställdes inför osäkerhet och svårigheter. Det var en tid när han lärde sig vem han är och vem Herren är, och hur Herren skulle arbeta med honom.

Det skulle komma en tid när Joseph skulle vara återställelsen store profet, när han skulle tillrättavisa de beväpnade vakterna i Richmond-fängelset med sådan kraft att vakterna skälvde, när han skulle grunda kyrkan, utföra stora under, predika evangeliet med förunderlig insikt, bygga städer och tempel och lägga grunden till Israels insamling och frälsningsarbetet på båda sidorna av slöjan. Men jag vill ta er tillbaka till en tid innan dess, när Joseph ännu inte var den han skulle bli. Jag vill gå tillbaka till den tiden, för den tiden var för Joseph lik den tid ni upplever nu. Jag tror det finns viktiga lärdomar för er att lära om Herren Jesus Kristus och hans lära och om hans profet Joseph Smith, från den tid när Joseph var en ung vuxen. Jag vet att när ni i kväll lyssnar med Herrens ande ökar er kärlek till Herren och er tro på honom och er himmelske Fader, och ert vittnesbörd om återställelsen och profeten Joseph Smith blir starkare.

Berättelsen

Jag börjar berättelsen med guldplåtarna. Joseph Smith, som då var 21 år, fick plåtarna av ängeln Moroni i september 1827, tillsammans med två stenar i silverbågar, som nephiterna kallade uttydare, eller Urim och Tummim.1 Senare samma höst flyttade Joseph och hans fru Emma till Harmony, Pennsylvania, Emmas hemstad, på grund av stark förföljelse i Palmyra, New York.2

I Harmony skrev Joseph av några skrivtecken från plåtarna och studerade dem. Han bad sin vän Martin Harris hitta någon till att översätta plåtarna, men denne lyckades inte.3

I februari 1828 stod det klart för Joseph att han skulle behöva översätta uppteckningen själv, med hjälp av uttydarna.4 Så småningom kunde Joseph översätta uppteckningen genom ”Guds gåva och kraft”.5

Emma, som var gravid med deras första barn, var Josephs första skrivare. Hon och Joseph arbetade med uppteckningen fram till i april 1828, när Martin Harris kom till Harmony för att skriva åt Joseph.

I juni var Joseph klar med översättningen av första delen av uppteckningen, inklusive det han kallade Lehis bok. Martin Harris ville förtvivlat gärna ta manuskriptet till New York och visa det för sin fru och sin familj. Två gånger sökte Joseph Herrens tillåtelse, men båda gångerna blev svaret nej. Martin envisades, och Joseph frågade Herren en tredje gång. Den här gången gav Herren tillståndet, på villkor att Martin Harris högtidligt lovade att visa manuskriptet bara för sin fru och några andra. Upprymd begav sig Martin omedelbart till Palmyra med manuskriptet.

Men Joseph var orolig. Under den här tiden fick Joseph besök av Moroni och tillrättavisades för sin upprepade begäran att låta Martin ta med manuskriptet. Joseph var tvungen att ge uttydarna och plåtarna tillbaka till Moroni.6

Som om inte det var bekymmer nog födde Emma en lite gosse, men barnet överlevde inte. Emma själv var nära att dö och Joseph var i två veckor ständigt vid hennes sida. När Emma började må bättre uppmanade hon Joseph att gå och ta reda på vad som hänt med Martin och manuskriptet.

Dagen när Joseph kom fram till Palmyra bekräftade Martin Harris Josephs värsta farhågor: manuskriptet var borta. Josephs mor beskrev scenen:

”Joseph … hoppade upp från bordet och utbrast: ’Martin, har du förlorat manuskriptet?’ …

’Ja, det är borta’, svarade Martin, ’och jag vet inte var det är’.

’Åh …!’ sa Joseph och vred sina händer. ’Allt är förlorat! Allt är förlorat! Vad ska jag göra? Jag har syndat … Jag borde ha nöjt mig med det första svaret som jag fick från Herren. …’ Han grät och stönade och gick fram och tillbaka på golvet. …

Vilken tillrättavisning förtjänar jag nu inte av den Högstes ängel?” …

Vad kunde jag säga för att trösta honom när han såg att alla i familjen kände likadant som han själv. Snyftningar och stönanden och den allra bittraste klagolåt fyllde huset. … Och han fortsatte gå fram och åter, gråtande och sörjande ända till solnedgången, när han blev övertalad att inta någon föda.

Morgonen därpå började han färden hemåt. Vi skildes med tunga hjärtan, för det tycktes nu som om allt vi med glädje förväntat … på ett ögonblick nu var borta, borta för alltid.”7

Fyradagarsresan tillbaka till Harmony måste ha varit svår för Joseph. Han oroade sig för Emma och var fortfarande tyngd av sorg över förlusten av deras första barn. Han hade förlorat manuskriptet och hade varken plåtarna eller uttydarna kvar. Det var en lång färd hemåt.

Joseph beslöt sig för att vända sig till Herren.8 Han beskrev vad som hände efter ankomsten till Harmony med följande ord:

”Strax efter min ankomst började jag ödmjuka mig i kraftfull bön inför Herren och … jag utgöt min själ i vädjan till Gud, att jag om möjligt skulle få nåd av honom och förlåtas allt jag hade gjort som var i strid med hans vilja.”9

”Jag hade gått ett litet stycke när … den tidigare himmelske budbäraren visade sig och gav mig Urim och Tummim igen. … Jag frågade Herren genom dem och mottog följande uppenbarelse.”10

Den uppenbarelse Joseph tog emot är nedtecknad i Läran och förbunden kapitel 3. Det är en skarp tillrättavisning och kallelse till ytterligare omvändelse, med ett löfte. Först tillrättavisningen:

”Och se, hur ofta har du inte överträtt Guds bud och lagar och envisats med att följa människors övertalningar.

Ty se, du skulle inte ha fruktat människor mer än Gud. Även om människor ringaktar Guds råd och föraktar hans ord,

borde du ändå ha varit trofast, och då skulle Gud ha räckt ut sin arm och beskyddat dig mot motståndarens alla brinnande pilar, och han skulle ha varit med dig i varje prövostund.11

Joseph motiverades av människors övertalningar och fruktan för människor när han flera gånger bad Herren om tillåtelse att ge manuskriptet till Martin Harris. Joseph hade börjat omvända sig, men Herren lärde honom att det var mer som skulle göras:

”Se, du är Joseph, och du utvaldes att utföra Herrens verk, men om du inte är varsam, kommer du att falla på grund av överträdelse.

Men kom ihåg: Gud är barmhärtig. Omvänd dig därför från det du har gjort som strider mot den befallning som jag gav dig, så är du ännu utvald och åter kallad till verket.”12

Moroni krävde att Joseph gav tillbaka uttydarna och plåtarna, men lovade honom: ”Om du är mycket ödmjuk och botfärdig ska du kanske få ta emot dem igen.”13 Joseph fortsatte omvända sig, och fick inte långt därefter ta emot plåtarna och uttydarna av Moroni.14

Joseph oroade sig över hur långsamt översättandet gick under vintern 1829 och bad Herren sända honom en skrivare.15 In april sände Herren Oliver Cowdery till Harmony till att vara Josephs skrivare efter Olivers mirakulösa omvändelse.16

Efter Olivers ankomst gick översättningen framåt mycket snabbt.

Under översättningen av Mormons bok fick Joseph uppleva många underverk och välsignelser.

Men frågan vad man skulle göra med Lehis bok bekymrade honom säkerligen. Utan Lehis bok fanns det ingen uppteckning om Lehis familj, färden till det utlovade landet eller ursprunget till nephiter och lamaniter.

I maj 1829 uppenbarade Herren för Joseph en plan, som funnits i århundraden, om att ersätta Lehis bok med det vi nu känner som Nephis mindre plåtar. De här plåtarna innehöll en sammanfattning av Lehis bok och Nephis och andra profeters profetior och undervisning. De här skrifterna, som finns i Mormons bok från 1 Nephi till Mormons ord, var inspirerade av Herren, bevarade i hundratals år och tillagda av Mormon under Herrens ledning.17

Joseph och Oliver översatte inte Lehis bok på nytt. Herren varnade Joseph för att onda människor hade förändrat originalmanuskriptet och väntade på tillfälle att störa Herrens verk. Joseph översatte Nephis mindre plåtar och lade översättningen i början av Mormons bok.

Översättningen av Mormons bok frambringade förunderliga upplevelser. Prästadömet återgavs och Joseph och Oliver döptes och tog emot den Helige Andens gåva.18 Elva vittnen såg plåtarna och bar vittnesbörd om deras verklighet.

Mormons bok, med vittnenas vittnesbörd, publicerades 1830. Martin Harris, som var ett av vittnena, intecknade sin gård för att betala för tryckningen.

Jag har tagit med mig två skatter ur kyrkans historiska samlingar som jag vill visa er. Den första är en sida från originalmanuskriptet till Mormons bok. Den här sidan innehåller den engelska översättningen av 1 Nephi 3:7:

”Jag skall gå och göra det som Herren har befallt, ty jag vet att Herren inte ger människobarnen några befallningar utan att bereda en utväg för dem att utföra det som han befaller dem.”

Den andra skatten är ett exemplar av förstautgåvan av Mormons bok.

Det Joseph hade tagit emot genom uppenbarelse trycktes i Palmyra och finns precis här i Mormons bok. Det jag berättat om Joseph som ung vuxen, om Emma, Martin Harris, Oliver Cowdery, Moroni och Mormons bok är sant.

Vad den här berättelsen betyder för dig

Jag uppmanar er, mina kära bröder och systrar, att se på era egna upplevelser i ljuset av den här berättelsen. Herren förbereder er och undervisar er, liksom han gjorde med Joseph när han var en ung vuxen. Det finns viktiga lärdomar för er i Josephs upplevelse. I kväll vill jag fokusera på tre: tro på och tillit till Jesus Kristus, omvändelse samt Mormons boks andliga kraft.

Lektion 1: Tro på och tillit till Jesus Kristus

Jag börjar med lektion 1: Tro på och tillit till Jesus Kristus.

Jag vill att ni ska tänka ett ögonblick på Josephs situation när Martin Harris bad Joseph fråga Herren en tredje gång. Herren hade redan sagt nej två gånger. Martins tredje begäran skapade ett dilemma för Joseph. Det var en prövning för hans tro.

Tänk på det. Å ena sidan hade Joseph tro på Jesus Kristus och sin himmelske Fader och hade välsignats med många anmärkningsvärda andliga upplevelser. Han hade sett och talat med Fadern och Sonen. Han hade samtalat med Moroni och andra profeter. Han hade just upplevt den mirakulösa översättningen av Lehis bok med hjälp av uttydarna och sin siarsten.19

Å andra sidan var Joseph 22 år och orolig. Han hade en underbar hustru, som var gravid med deras första barn. Han hade inga pengar, ingen utbildning och inget sätt att försörja sin familj på. Han var omgiven av skeptiker och förföljare och hade få vänner. Det fanns inga konsulter att rådfråga, ingen bolagsstyrelse och inga bankirer som kunde ge råd och pengar. Han visste att hans uppdrag var att publicera uppteckningen, men hade ingen aning om hur han skulle finansiera tryckningen om Martin Harris övergav honom. Hans framtid var mycket osäker.

Trots sina rika andliga upplevelser fruktade Joseph ”människor mer än Gud”.20 Han valde att fråga en tredje gång och ådrog sig så Herrens missnöje och påbörjade händelsekedjan som ledde till förlusten av manuskriptet. Men Herren var barmhärtig mot Joseph. Han hjälpte Joseph omvända sig med hjälp av den tro som Joseph redan hade, och han beredde utvägen förbi förlusten av manuskriptet.

På många sätt likar din situation Josephs. Du är en ung vuxen med oro och osäkerhet i fråga om äktenskap och familj, om utbildning och arbete och om att hitta din plats i världen och i Herrens rike. Det kan finnas andra utmaningar och problem i ditt liv.

Liksom Joseph har du redan andliga resurser och upplevelser. Du har känt Herrens Ande i bön, i skrifterna och i tjänandet av andra. Du har upplevt Herren Jesu Kristi kärlek, nåd och kraft genom omvändelse, genom sakramentet och i det heliga templet.

När du står inför prövningar, vilket du säkerligen kommer att göra, så lyssna inte till din rädsla och lita inte till människors övertalningar. I stället uppmanar jag dig att göra det som Herren hjälpte Joseph att göra. Jag lovar dig att detta ska ge andlig kraft i ditt liv.

Använd först de andliga upplevelser och resurser du redan har för att finna ökad tro på och tillit till Jesus Kristus. Lita på de andliga välsignelser du känt och upplevt för att få styrka att gå framåt med tro på Frälsaren. Han är den viktigaste välsignelsen av alla. Hans kärlek sviker aldrig. Han är med dig i alla svåra tider.

Se sedan framåt med trons öga för att se hur Frälsaren verkar i ditt liv. Kom ihåg hur Herren förberedde Oliver Cowdery för att bli Josephs skrivare och hjälpte Joseph komma över förlusten av de 116 sidorna med hjälp av Nephis mindre plåtar.21 Herren verkade i Joseph liv och han verkar i ditt liv också. Du har en evig identitet och avsikt och en gudomlig bestämmelse. Herren verkar i ditt liv just nu. Han går framför dig, verkar för att öppna dörrar, bereda andra människor att hjälpa dig och öppna vägen framför dig.

Lektion 2: Omvändelse

Nu går jag till lektion 2: Omvändelse.

Låt oss gå tillbaka till ögonblicket när Joseph fick reda på att manuskriptet var borta. Joseph visste att han hade syndat mot Herren och överträtt hans bud. Han överväldigades av skuldkänslor och sorg. Men Joseph vände sig till Herren och fann förlåtelsens under och återlösningens glädje.

Herren krävde mycket av Joseph, utan ursäkter. Han behandlade Joseph som den store profet han ville att han skulle bli. Joseph fruktade människor mer än Gud. Han litade på sitt eget förstånd och inte på Gud. För Joseph var omvändelsen mycket mer än att bara säga: ”Jag gjorde fel. Jag är ledsen att jag förlorade manuskriptet.” Joseph behövde övervinna inställningar, rädsla och tendenser i sitt liv som var roten till hans synder. Och han behövde växa och lära och förändras under hela sitt liv.

Joseph behövde en hjärtats förändring som är möjlig endast genom Jesu Kristi nåd, kärlek och kraft. Det var precis vad Joseph fick. Herren kände möjligheterna i Josephs ädla karaktär. När han sa till Joseph: ”Du är Joseph. … Omvänd dig … så är du ännu utvald”,22 så hör vi i dessa ord hur Frälsaren räcker ut handen till Joseph med sin kärlek och nåd och önskar att Joseph ska förändras.

Vi hör också hur Herren undervisar Joseph om vem han verkligen är. Han må ha vuxit upp som en fattig, obildad bondpojke, men det var inte hans sanna identitet. Han är profeten Joseph, en utvald siare genom vilken Jesus Kristus skulle återställa sitt evangelium i dess fullhet till jorden.

När Herren kallade Joseph till omvändelse, var det en kallelse till Joseph att göra de nödvändiga förändringarna för att han skulle stå upp och bli sitt sanna jag genom Jesu Kristi försonings kraft. Frälsaren hade redan lidit allt som Joseph genomgick, vilket var verkligt och svårt och mycket bekymmersamt. Jesus Kristus erbjöd Joseph vägen till förlåtelse och återlösning. Under många dagar, veckor och månader sökte Joseph Herrens förlåtelse och hans återlösnings kraft, och han fick dem.

Bröder och systrar, Herren kräver mycket av er också, utan ursäkter. Han behandlar er som de ståndaktiga, medkännande lärjungar han vill att ni ska bli. Men han älskar er också, liksom han älskade Joseph. Vi kommer alla till korta då och då, och vi behöver alla omvändelsens välsignelser.

Som ni kan se i Josephs upplevelse är omvändelse mycket mer än att säga till Herren och till biskopen att man gjort fel. Att synda är att vända sig från Herren. Att omvända sig är att vända sig tillbaka till honom. Omvändelse kräver en hjärtats och sinnets förändring, en förändring av ett liv, anpassad till egna omständigheter.

Vidare välsignas ni ständigt av omvändelse. Det är Herrens sätt att uppmana oss att göra bättre och vara bättre, livet ut. Det är så ni höjer er och blir er eviga identitet, som Guds söner och döttrar och Jesu Kristi sanna efterföljare.

Löftena är sanna, bröder och systrar. Vänd er till Jesus Kristus, omvänd er från era synder och håll hans bud. Hans barmhärtighet är oändlig23 och som Joseph senare lärde: ”Vår himmelske Fader är mer … oändlig i sin barmhärtighet och sina välsignelser än vi är redo att tro eller ta emot.”24 Jesus Kristus valde att lida för era synder och all er smärta och alla era sorger så att han kunde förlåta, hela, förändra, stärka och välsigna er med glädje. Han är sannerligen Frälsaren och Återlösaren.

Lektion 3: Mormons boks andliga kraft

Nu går jag till lektion 3: Mormons boks andliga kraft.

När Joseph var förlåten för sina synder gladdes han över att han fick ta emot plåtarna och uttydarna igen.25 Hans upplevelse med det förlorade manuskriptet hade i hans själ bränt in Mormons boks betydelse för Herrens verk. Det centrala budskapet från Mormons boks profeter är deras vittnesbörd om Jesus Kristus och hans lära. Det finns en andlig kraft i boken.

Vi ser den kraften i Josephs översättningsupplevelse. Översättningen var inte mekanisk. Det var en andlig upplevelse och den lärde Joseph hur Herren och den Helige Anden verkar. Mormons bok var en upplevelse av uppenbarelse för Joseph Smith, från början till slut. Mormons bok undervisade Joseph Smith om Jesu Kristi lära, och Herren kallade honom att leva efter den – att handla med tro på Jesus Kristus, omvända sig, bli döpt och ta emot den Helige Anden.26

Herren välsignade Joseph med ökad andlig kraft genom dessa upplevelser. Efter hans dop, till exempel, sa han att han var ”fylld av den Helige Anden” och att skrifternas sanna innebörd och avsikt uppenbarades för honom.27

Herren använde Mormons boks framkomst till att fostra Joseph och föra Joseph närmare sig. Herren undervisade Joseph och stärkte honom till att bringa fram boken genom den Helige Andens kraft.

Mormons bok kan vara en upplevelse av uppenbarelse för dig, precis som för Joseph.

De profeter som skrev Mormons bok såg vår tid. De skrev för oss. Deras ord talar om vår tid, våra behov och våra avsikter. Om ditt hjärta är öppet när du läser och ber om Mormons bok, ska den Helige Anden28 ”uppenbara sanningen om den för er”.29 Du får då veta att Herren Jesus Kristus är din Frälsare och Återlösare och att Joseph Smith är återställelsens profet.

Vare sig du ännu inte är medlem i kyrkan eller har varit medlem under en längre eller kortare tid, uppmanar jag dig att göra det Joseph gjorde: läs Mormons bok, be om den och handla med tro på Jesus Kristus och omvänd dig, bli döpt och ta emot den Helige Anden. Gå sedan vidare och ta emot och håll alla frälsningens förrättningar och förbund, däribland den beseglande förrättningen i templet.

Jag känner till Mormons boks kraft genom många, många personliga upplevelser. Jag vill berätta för er om en av dem som hände när jag var ung vuxen. Jag hade varit missionär i Tyskland i två månader. Det hade varit två svåra månader och jag var nedslagen. En morgon knäböjde jag i bön och berättade för min himmelske Fader om mina problem. Jag sa: ”Himmelske Fader, hjälp mig.” När jag bad hörde jag en röst lika tydlig och klar som om personen som talade stod bredvid mig. Rösten sa: ”Tro på Gud.”

Jag satte mig på sängen och öppnade Mormons bok och Mosiah, kapitel 4, vers 9 och 10 och läste kung Benjamins ord:

”Tro på Gud. Tro att han är och att han har skapat allt, både i himlen och på jorden. Tro att han har all visdom och all makt, både i himlen och på jorden. …

Tro att ni måste omvända er från era synder och överge dem och ödmjuka er inför Gud … Och om ni nu tror allt detta, se då till att ni gör det.”30

När jag läste de orden kändes det som om kung Benjamin talade till mig. Jag kände den Helige Andens kraft i hjärtat. Jag visste att det var svaret på min bön. Jag behövde lita på Herren, omvända mig och sätta igång. Ända sedan dess har Mormons bok varit en källa till andlig kraft i mitt liv.

Mina kära bröder och systrar, jag vet att Mormons bok kan leda er till Jesus Kristus och hans lära. Läs Mormons bok, studera den, be om den, vårda den i ert sinne och hjärta varenda dag, som president Monson har gett oss rådet att göra. Varje tid i era liv talar vår Herre och Frälsare frid till er själ, lyfter er och stärker er och drar er närmare och närmare honom i den boken, genom den Helige Andens kraft.

Vittnesbörd

De här tre lektionerna från Josephs år som ung vuxen vittnar om kraften hos Jesus Kristus och hans lära. Jag vittnar om att Jesus är Kristus, den levande Gudens levande Son. Det finns en återlösare. Han lever!

Jag hoppas och ber att ni ska lära av Josephs liv. Även om han hade svårigheter som ung vuxen litade han på Herren, och Herren välsignade honom till att bli återställelsens store profet. Joseph utförde Guds heliga verk. Återställelsen är sann! Minns detta: Jesus är Kristus och Joseph är hans profet. Det finns en obruten kedja av prästadömets nycklar, myndighet och makt som sammanlänkar Joseph Smith med Thomas S. Monson. President Monson är Herrens profet på jorden i dag. Allt detta är sant.

Så därför, mina bröder och systrar över hela jorden, säger jag till er i kväll: Lita på Herren Jesus Kristus. Han visste vad Joseph hette, han vet vad ni heter. Han älskar er och han verkar i era liv. Genom hans barmhärtighet, nåd och kärlek kan ni stå upp och liksom profeten Joseph övervinna varje prövning och bli det ni är ämnade att bli: ståndaktiga, trofasta sista dagars heliga, ledare i era eviga familjer och i hans sanna och levande kyrka, sanna lärjungar till Jesus Kristus, fulla av hans ljus och kärlek, beredda att ta emot Frälsaren när han kommer igen. Jag vittnar om detta i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Moroni hade gett råd till, undervisat och väglett Joseph i fyra år. Joseph hade kommit till kullen Cumorah samma dag i september varje år sedan 1823. Varje år hade han kommit i förhoppningen att han skulle få plåtarna, men Moroni sa att han (Joseph) inte var redo. I september 1827 var han redo. Om uttydarna, se Alma 37:21–24. Joseph Smith sa att de två stenarna utgjorde det som i forntiden kallats urim och tummim. Se JS–H 1:35 och Richard E. Turley Jr, Robin S. Jensen och Mark Ashurst-McGee: ”Joseph Siaren”, Liahona, okt. 2015, s. 11–16.

  2. Isaac Hale, Emmas far, erbjöd Emma och Joseph en gård, ett hus, en lada och andra förbättringar om de flyttade tillbaka till Harmony, Pennsylvania (se The Joseph Smith Papers, Documents, Volume 1: July 1828–June 1831, red. Michael Hubbard MacKay och andra [2013], s. 29; Michael Hubbard MacKay och Gerrit J. Dirkmaat, From Darkness unto Light: Joseph Smith’s Translation and Publication of the Book of Mormon (2015), s. 32–33). Martin Harris, en vän och lokal välbärgad bonde, gav Joseph och Emma Smith 50 dollar till att betala skulder och bekosta resan till Pennsylvania (se The Joseph Smith Papers, Histories, Volume 1, Joseph Smith Histories, 1832–1844, red. Karen Lynn Davidson och andra [2012], s. 15).

  3. För diskussion av avskriften av skrivtecknen i Mormons bok och Martin Harris’ resor, se Richard E. Bennett: ”Martin Harris’s 1828 Visit to Luther Bradish, Charles Anthon and Samuel Mitchill”, i Dennis L. Largey, et. al., eds., The Coming Forth of the Book of Mormon, s. 103–115.

  4. Flera redogörelser stöder uppgiften att Martin Harris tog med sig en avskrift av skrivtecknen till minst tre personer ”för att utröna möjligheten att få dem översatta och att [Joseph Smith] endast började översätta efter att Harris återvänt utan att ha hittat en översättare” (i The Joseph Smith Papers, Histories, Volume 1, Joseph Smith Histories, 1832–1844, s. 241). Joseph Smith skrev i sin första historia att Martin Harris ”sa att Herren hade visat honom att han måste bege sig till New York med några av skrivtecken, så vi skrev av några av dem och han begav sig till de östra städerna och till den lärde och sa: ’Läs detta är du snäll.’ Och den lärde sa: ’Det kan jag inte.’ Men om han tog … plåtarna till dem skulle de läsa dem. Men Herren hade förbjudit det och [Martin Harris] återvände till mig och gav dem till mig för att jag skulle översätta dem och jag sa: ’Det kan jag inte, för jag är inte lärd.’ Men Herren hade förberett glasögonen så att man skulle kunna läsa boken, därför började jag översätta tecken” (i The Joseph Smith Papers, Histories, Volume 1, Joseph Smith Histories, 1832–1844, s. 15).

  5. Joseph Smith, titelbladet till 1830 års utgåva av Mormons bok. För en översikt över Mormons boks översättning, se uppsatsen ”Book of Mormon Translation” under Gospel Topics, topics.lds.org.

  6. Se Manuscript History of the Church, vol. A-1, s. 10, josephsmithpapers.org.

  7. Lucy Mack Smith, Biographical Sketches of Joseph Smith the Prophet and His Progenitors for Many Generations (1853), s. 121–122.

  8. Det var en välsignelse att Joseph var i staten New York med sin familj när den här hemska nyheten kom. Innan han återvände till Harmony, Pennsylvania sa hans mor att ”kanske skulle Herren förlåta honom efter en kort tids ödmjukhet och omvändelse” (Smith, Biographical Sketches, s. 121).

  9. Smith, Biographical Sketches, s. 125.

  10. Joseph Smith, i Manuscript History of the Church, vol. A-1, s. 10, josephsmithpapers.org.

  11. L&F 3:6–8.

  12. L&F 3:9–10.

  13. Se Smith, Biographical Sketches, s. 125.

  14. Det finns olika uppgifter angående när plåtarna till Mormons bok återlämnades. Josephs historia anger att det skedde inom några dagar, medan Lucy Mack Smiths historia hävdar att det var i september (se Manuscript History of the Church, vol. A-1, s. 11, josephsmithpapers.org; Lucy Mack Smith, Biographical Sketches, s. 126).

  15. Under hösten och vintern översatte Joseph en del med Emma som skrivare, men större delen av tiden behövde hon och Joseph ta hand om gården och hemmet (se Smith, Biographical Sketches, s. 131).

  16. Oliver hade bott hos familjen Smith i Manchester, New York medan han arbetade som lärare. Han hörde talas om guldplåtarna och Mormons bok och ”en natt efter att ha gått till sängs åkallade han Herren för att få veta om det var sant, och Herren hade bekräftat att det var sant” (Joseph Smith, i Manuscript History of the Church, vol. A-1, s. 15, josephsmithpapers.org). Med den vetskapen var han ytterst angelägen att skriva åt Joseph.

  17. Se L&F 10:38–42. Nephi inspirerades att göra de mindre plåtarna (se 1 Ne. 9:3–6), och så här beskrev Moroni inspirationen att ta med dem i uppteckningen: ”Men se, jag skall ta dessa plåtar som innehåller dessa profetior och uppenbarelser och lägga dem till resten av min uppteckning, ty de är dyrbara för mig. … Och jag gör detta i en vis avsikt, ty så viskas det till mig, enligt Herrens Andes maningar inom mig” (Morm. ord 1:6–7).

  18. När Joseph avslutat översättningen av uppteckningarna manades han och Oliver att ut i skogen och be om dopet till syndernas förlåtelse, som nämns i 3 Nephi (se 3 Ne. 11:21–28; 19:9–13; 27:16–20). Deras bön besvarades. Joseph och Oliver tog emot aronska prästadömet av Johannes Döparen och döpte varandra (se JS–H 1:68–73). Senare gavs de melkisedekska prästadömet av Petrus, Jakob och Johannes vilket gav dem myndighet att förläna den Helige Andens gåva (se L&F 27:12–13).

  19. Se The Joseph Smith Papers, Revelations and Translations, Volume 3, Part 1: Printer’s Manuscript of the Book of Mormon, 1 Nephi 1–Alma 35, red. Royal Skousen och Robin Scott Jensen [2015], xvii–xix; MacKay och Dirkmaat, From Darkness unto Light, s. 67–69.

  20. L&F 3:7.

  21. När Joseph fick veta att Martin Harris hade förlorat manuskriptet visste han inte att Herren hade inspirerat Mormon att ta med Nephis mindre plåtar i uppteckningen. Han visste inte att Herren skulle inspirera Martin Harris att omvända sig, vara ett av vittnena om Mormons bok samt betala för tryckningen. Joseph visste inget av detta. Herren gick framför Joseph och beredde vägen för honom.

  22. L&F 3:9–10.

  23. Se Mosiah 28:4.

  24. Joseph Smith, i Manuscript History of the Church, vol. D-1, addenda, s. 4, josephsmithpapers.org.

  25. Kontrasten mot det mörker han upplevde under månaderna utan förmåga att översätta var skarp. Herren hade gett Joseph förmågan att ”översätta med hjälp av [uttydarna]”, men Joseph hade förlorat den gåvan och hans sinne förmörkades (L&F 10:1–2). Josephs sinne hade lysts upp av den Helige Andens kraft och han hade upplevt andligt mörker i sinnet när det ljuset försvann. Förlusten gjorde uppenbarelsens ande och Andens ledning ljuvliga för Joseph.

  26. Det var översättandet av berättelsen om dop och mottagandet av den Helige Anden vid tiden för Frälsarens besök hos folket vid templet i landet Ymnighet som fick Joseph och Oliver att söka uppenbarelse om myndigheten att döpa och förläna den Helige Andens gåva (se The Joseph Smith Papers, Histories, Volume 1: Joseph Smith Histories, 1832–1844, s. 42; se även Oliver Cowdery, brev till W. W. Phelps, daterat 7 sep. 1834, i Latter Day Saints’s Messenger and Advocate, okt. 1834, s. 15–16).

  27. JS–H 1:73–74.

  28. Människor som döps in i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga får ta emot den Helige Andens gåva, vilket är rätten att ha den Helige Anden som ständigt sällskap. De som ännu inte är döpta kan få del av den Helige Andens kraft som vittne om Mormons boks sanning, men den Helige Anden stannar inte hos dem.

  29. Se Moro. 10:4.

  30. Mosiah 4:9–10.