Rida ut livets stormar med den Helige Andens sällskap
Världsomfattande andakt för unga vuxna
Söndagen den 3 maj 2020
God kväll, bröder och systrar. Jag är så tacksam för den där sången. Den är en av mina största favoriter, och den har nu gett mig en känsla av frid och kärlek. Jag vill också uttrycka min ödmjukhet och kärlek för att jag kan vara här med er i kväll. Eftersom jag känner många människor världen runt är det väldigt ödmjukande att veta att så många böner uppsänts. Och jag vill skicka mina kära hälsningar till våra barnbarn, som vi inte har träffat på många månader. Förhoppningsvis lyssnar de och vet hur mycket vi älskar dem.
Om de var här skulle de vittna om att jag älskar väder, alla slags väder: solsken, behagliga brisar, snöstormar, stormblåst, åska och till och med nordostvindarna och de medföljande gigantiska dyningar och vågor som slår mot stranden. Under de senaste 45 åren har vi bott i många olika delar av USA och runtom i världen, och varje plats har haft sina egna väderutmaningar. I mellanvästern i USA var det dramatiska åskväder och virvelstormar. I sydost var det orkaner. I nordost häftiga snöstormar, frysande regn och isstormar. I väst heta Santa Ana-vindar och jordbävningar. I Västafrika var det våldsamma skyfall och dammstormar från Harmattanvinden, som innebar att Saharas röda sand blåste över landet. I Europa var det regn, snöblandat regn, snö och solsken – ibland allt på samma dag – och i Asien upplevde vi sedan tyfonernas kraft. Alla de här olika väderupplevelserna var alltid väldigt spännande, tyckte jag! Vad kan jag säga? Jag älskar väder!
Med det sagt: även om jag ser fram emot att få uppleva Moder Jord och hennes storslagenhet, har jag djup respekt för kraften och den eventuella faran som ständigt är närvarande under häftiga väderleksförhållanden. Jag skulle aldrig riskera livet, oavsett frestelsen eller skönheten jag ser i den kraften. Jag skulle aldrig avsiktligt välja att ställa mig mitt på ett öppet fält bara för att få se ett fantastiskt skådespel av blixtar. Jag skulle inte dyka ner i havet när de starka, majestätiska vågorna farligt vräker sig mot stranden. Och jag skulle inte fresta Moder Jord genom att låta bli att söka skydd när en tornado eller orkan kommer. Jag inser definitivt min egen litenhet jämfört med den fulla styrkan hos vädret omkring mig.
För mig är kraften i skiftande väder en viktig metafor för livet. När vi går ut genom dörren varje dag möts ni och jag inte bara av okontrollerbara fysiska väderförhållanden utan också av ständigt starka, andligt förvittrande krafter och frestelser. Även om omständigheterna antagligen är olika för var och en av er borde detta få er att fråga: ”Hur kan jag bäst förbereda mig för den dagliga förvittring som omger mitt liv?”
Jag tror vi gör det genom det vår profet president Russell M. Nelson starkt rådde oss till under konferensen nyligen, nämligen att följa den ”djupa förkunnelse som öppnade den här tidsutdelningen, [när Gud] sa …: ’Denne är min älskade Son. Hör honom!’ [JS–H 1:17].”1
Vi kanske inte kan se eller helt och hållet förstå vad som kommer virvlande mot oss, över oss eller bakom oss, eller alltid förutse mäktiga och osynliga krafter som kommer åt vårt håll, men vi kan vara trygga på vår dagliga resa om vi ”hör honom”. Man hörde ofta äldste Boyd K. Packer säga: ”Om allt ni vet är det ni ser med era naturliga ögon och hör med era naturliga öron, så är det inte mycket ni vet.”
En viktig sanning från den första synen är denna realitet: Om vi förlitar oss helt på vår egen syn och kunskap kommer vi att vara ytterst begränsade i vår förmåga att se helhetsbilden som omger oss, och våra själar kan sväva i fara. Under den senaste generalkonferensen sa president Nelson åter:
”Det har aldrig varit viktigare att du vet hur Anden talar till dig än just nu. I gudomen är det den Helige Anden som är budbäraren. Han sänder tankar till ditt sinne som Fadern och Sonen vill att du ska ta emot. Han är Hjälparen. Han för in en känsla av frid i ditt hjärta. Han vittnar om sanningen och bekräftar det som är sant när du hör och läser Herrens ord.
Jag förnyar min vädjan om att du må göra vad som än krävs för att öka din andliga kapacitet att ta emot personlig uppenbarelse.”2
För länge sedan, genom andlig undervisning med personliga svårigheter och bönesvar, blev jag medveten om den här djupa realiteten och sanningen: För att hjälpa oss att se och förbereda oss för virvlande väder eller stormar gav Gud oss löftet om och gåvan av den Helige Anden och personlig uppenbarelse. Det är en oskattbar gåva i våra dagliga liv som kan visa oss ”allt vad [vi] bör göra”3.
När jag växte upp trodde jag att uppenbarelse bara var för kyrkans ledare eller profeter, apostlar, biskopar och äldre personer, men verkligen inte för mig som ungdom. I dag vet jag bättre, och jag vittnar i kväll om att personlig uppenbarelse är en välsignelse vi måste söka efter. När våra hjärtan och förstånd är ödmjuka, läraktiga och öppna med tro på Jesus Kristus blir vi undervisade om sanningar och vägledda av den Helige Anden. Några av er kanske känner att ni inte är värdiga Guds vägledande röst. Ni kanske känner, som Laman och Lemuel, att Gud inte ”tillkännager” sin röst för er. Tro inte det. Hans Ande är tillgänglig för alla. Äldste D. Todd Christofferson sa nyligen: ”Vi behöver inte uppnå någon miniminivå av förmåga eller godhet innan Gud hjälper oss. Vi kan få gudomlig hjälp varje timme varje dag.”4 Gud möter oss där vi är, villkorslöst. Jesus sa: ”Be, och ni ska få.”5 Himlen kommer naturligtvis ännu närmare och öppnar sig mer när ni ödmjukt och flitigt söker att förstå och hålla hans bud.
Era egna liv och andras liv välsignas när ni djärvt handlar enligt alla maningar Anden ger er. Låt mig berätta om en upplevelse som lärde mig den här sanningen för länge sedan. För många år sedan när vår äldsta dotter var elev på University of Utah blev jag stillsamt väckt mitt i natten och fick en direkt, lugn förnimmelse om henne. Jag var klarvaken men kände ingen rädsla, bara kärlek till henne, men fick ändå en känsla av att hon kunde vara i fara. Vi bodde i Connecticut och hon var på andra sidan av landet, i Utah. Och så fick jag tanken: ”Ring polisen. Be dem skicka en polisbil för att undersöka området där hon bor.” Jag tvekade en stund medan jag försökte förstå vad jag hörde, och hörde då rösten igen: ”Ring polisen.” Så det var precis vad jag gjorde. Jag ringde polisen. Jag kunde inte förklara för polisen precis varför jag bad om det här mitt i natten, men jag sa till honom att jag verkligen skulle uppskatta om han kunde skicka en bil för att undersöka området kring min dotters hus. Han försäkrade mig att han skulle det och jag gick lugnt och lade mig igen. Nästa morgon vaknade jag och kunde knappt komma ihåg vad som hade hänt under natten.
Flera dagar senare medan vi reste till Utah och körde till vårt hotell hörde vi på radion att polisen hade anhållit en man i samband med överfall som hade ägt rum kring bostäderna nära University of Utahs universitetsområde. Reportern sa att en ung kvinna tragiskt hade blivit mördad en kväll den veckan. Mitt hjärta stannade och jag kom genast ihåg mitt telefonsamtal till polisen mitt i natten flera dagar tidigare. Jag har ingen aning om det ens var samma kväll. Och jag har ingen aning om hennes systerskapsförening var ett av husen som utsattes. Jag kommer aldrig att veta exakt vad som hände den kvällen, men jag vet att en stillsam maning väckte mig mitt i natten och fick mig att ringa ett samtal för att bidra till att säkerställa min dotters trygghet i vad som uppenbarligen var en farlig situation.
Livets stormar kan verka överväldigande ibland, men det finns ingen starkare kraft än prästadömets kraft och den Helige Andens gåva i era liv just nu. Samma kväll som Frälsaren skulle genomföra sin försoning undervisade han om att Faderns ovärderliga gåva, den Helige Andens gåva, ges för att ge frid och tröst åt själen, för att ”lära er allt”6, påminna er om allt, för att ”leda er in i hela sanningen” och ”förkunna för er vad som kommer att ske”7. Vi får den Helige Anden för att ”fylla [våra själar] med glädje”8.
De här välsignelserna ödmjukar och överväldigar mig ibland. Är det att undra på att president Nelson uppmuntrar oss att göra allt vi kan för att ta emot personlig uppenbarelse och höra Guds röst genom den Helige Anden i våra liv? Har ni lagt märke till temat personlig uppenbarelse och rådet att känna igen Andens gåva i era liv som har framträtt under de tre senaste årens konferenser? Det har jag, och jag är djupt tacksam för deras råd att förankra våra vittnesbörd och liv genom våra egna personliga, meningsfulla och individuella gåvor av ljus och ande.
Under dagarna och åren framöver kommer ni att uppleva saker som visar olika sätt på vilka Anden fungerar och talar i era liv. Ignorera inte de här intrycken. Det kan vara en liten viskning eller mjuk maning. Det kan vara en känsla eller tanke eller till och med en direkt och tydlig instruktion. Det kan vara ett återkommande intryck eller en persons namn. Den Helige Anden ger definitivt plötslig intelligens och insikt som lyser upp vårt förstånd. Jag har personligen upplevt de flesta av de här yttringarna, och har lärt mig att om jag ständigt kommer att tänka på en persons namn eller ansikte, då behöver jag lyfta på luren och ringa honom eller henne. Jag har lärt mig att följa tankar och maningar även när det inte fanns någon särskild förklaring eller ledde till något särskilt, vad jag kunde se. Anden har varnat mig för att gå till vissa platser och manat mig att vända mig bort från vissa personer och aktiviteter. Den här upplevelsen av att Anden viskar till oss och talar till oss pågår under hela livet. Det händer inte bara en gång. Det krävs många tillfällen för att lära sig urskilja vad man hör och hur man vägleds.
Varför valde jag att tala till er om det här? Precis som vi inte kan se eller höra alla former av bistert väder på horisonten och inte alltid är medvetna om alla omständigheter framför oss, kommer vi inte att vara beredda på livets krafter och stormar omkring oss om vi bara använder våra naturliga ögon och öron till att förstå situationen. Jag känner att det enda sanna språket vi alla måste höra, känna igen och förstå är Andens språk. Må ni lära er behärska det språket i era liv. När ni gör det blir ni vägledda, beskyddade och upplyfta på alla sätt som behövs.
Kära vänner, mina kära bröder och systrar, jag är inte lärd. Jag är ingen mästare på skriftställen. Men jag en som tror. Jag vet att det här är Jesu Kristi sanna och levande kyrka, att uppenbarelse är verklig och att himlarna är öppna för er. Jag vet att Jesus Kristus är min Frälsare. Han är er Frälsare och han vill välsigna er, beskydda er, medla för er, vägleda er och lyfta er. När ingen annan förstår, gör han det. Han förstår. Jag manar er kärleksfullt att se till Frälsaren varje dag – inte bort. Vänd er till honom i tro på de sanningar ni vet är sanna. Låt inte era tvivel, rädslor eller det som håller er vakna på nätterna vända er bort från den Helige Andens beskydd och kraft samt vår Frälsare Jesu Kristi löften. Vår himmelske Fader och vår Frälsare älskar verkligen var och en av er.
Jag ber att Gud ska besvara era böner som aldrig förr och bevilja er varje gåva från den Helige Anden som ni behöver för att gå framåt i livet, och jag säger det med stor kärlek till var och en av er. Stormiga och skakande dagar kommer. Men jag lovar att det kommer många fler vackra, glädjefyllda, fridfulla dagar med blå himmel och varma vindar när ni vänder er till honom som har all makt över himmel och jord.
Jag säger detta med kärlek i vår Frälsare Jesu Kristi heliga namn, amen.