”Origamivänner”, Vännen, maj 2023, s. 30–31.
Origamivänner
Hur kunde Ari och hennes vänner hjälpa fru Franklin?
Det här hände i USA.
”Nu är det rast!” ropade Aris lärare.
Aris klasskamrater radade upp sig för att gå ut till lekplatsen. Men Ari och hennes vänner gick alltid till biblioteket i stället. De tyckte om att låna böcker och pyssla tillsammans.
Kristin och Ella väntade redan vid dörren. Ari tog sin bok och en pappersbunt. Sedan ledde hon vägen nerför korridoren.
”Jag hoppas att Drakvaktarens hemlighet är tillbaka!” sa Ari. ”Jag har velat låna den i flera veckor.”
När flickorna kom till biblioteket vinkade de åt fru Franklin, skolans bibliotekarie. Hon hälsade alltid på dem med ett glatt leende. Men i dag verkade hennes leende inte lika glatt.
Ari rynkade pannan när hon lade sin bok på ett bord. ”Tycker ni att fru Franklin verkar vara lite ledsen?”
Kristin ryckte på axlarna. ”Hon var nog bara upptagen.”
”Kanske.” Ari satte sig ner och tog fram ett papper. Hon vek det försiktigt och jämnade ut vecket med tummen.
”Vad gör vi i dag?” frågade Ella.
”Vad sägs om bokmärken?” sa Ari. ”De är ganska enkla. Jag kan visa er.”
Ari hade börjat lära sig hur man gör origami. Det är ett slags konst från Japan, där man viker papper till olika figurer. Ari kunde göra alla möjliga figurer och hon lärde sina vänner vad hon hade lärt sig.
Ari visade Kristin och Ella hur varje vikning skulle göras. Snart hade alla tre ett litet fyrkantigt bokmärke.
”Den viks mot hörnet, så här.” Ari öppnade boken och satte bokmärket över hörnet på en sida.
”Coolt!” Kristin tog ett annat papper. ”Jag vill försöka göra det själv.”
Medan de pysslade pratade de om böcker de hade läst och vad de ville läsa nu. Ari sneglade igen på fru Franklin. Hon verkade fortfarande lite ledsen.
Snart kom fru Franklin fram till deras bord.
”Hej flickor.” Hon lade en bok på bordet. Det var boken om drakvaktaren! ”Den här är till dig, Ari. Jag vet att du har väntat på att få läsa den.”
”Tack!” Hon tog upp den.
Fru Franklin suckade. ”Någon stal ur min bil i dag. De tog alla mina böcker och all musik.”
”Nej, vad hemskt! sa Kristin.
Fru Franklin log sorgset mot dem. ”Tja, det är bara saker. Saker kan bytas ut. Jag är bara glad att ingen blev skadad.”
Ari tittade efter fru Franklin när hon gick iväg.
”Jag önskar att vi kunde göra något för att hjälpa henne”, sa Ella.
Ari tittade ner på origamibokmärket som hon höll i. ”Det kanske vi kan!”
”Som vad?” frågade Kristin.
Ari log. ”Kom hem till mig efter skolan. Jag har en idé.”
Nästa dag gick Ari, Kristin och Ella till biblioteket under rasten, som de alltid gjorde. Men den här gången hade de inte bara böcker med sig. De hade något speciellt till fru Franklin.
”Vi gjorde de här åt dig!” Ari gav fru Franklin en påse. ”Vi vet att vi inte kan ersätta allt som blev stulet, men vi tänkte att de här kanske kan muntra upp dig.”
Fröken Franklin tittade i påsen. Den var full av origami – bokmärken, fiskar, hjärtan, fjärilar. Hon log brett.
”Det här är ju toppen! Tack så mycket.” Hon tog upp en origamifigur ur påsen. Den hade vikts till en liten bok. ”Jag ska använda den här minidagboken till att skriva ner alla mina glada små tankar!”
Ari log tillbaka. Hon kunde alltid göra något snällt för andra – en pappersvikning i taget.
Illustrationer: Brian Martin