”På besök hos farmor och farfar”, Vännen, juli 2024, s. 30–31.
På besök hos farmor och farfar
Ernesto ville berätta vad han lärde sig i Primär.
Det här hände i Indonesien.
Ernesto lade ännu en tröja i väskan. Han såg sig om i rummet. Vad behövde han mer ta med sig? Han såg sin Mormons bok på ett bord. Han kunde inte glömma den!
Det var sommarlov. Ernestos familj skulle åka och hälsa på farmor och farfar. Han var så glad att få träffa sina farföräldrar.
När Ernesto och hans familj kom gav farfar honom en stor kram. ”Jag är så glad att ni är här!”
”Vi har saknat er!” Farmor log och kramade också om Ernesto.
”Jag har längtat och längtat efter den här dagen. Vi älskar att komma på besök”, sa Ernesto.
”Vi går in”, sa farfar. ”Farmor ska laga all er favoritmat.”
Ernesto gick in i huset med farmor och farfar. Han var så glad att få vara med dem.
Morgonen därpå vaknade Ernesto till lukten av ris som tillagades. Han hittade mamma och farmor upptagna i köket. Han gav dem båda en puss på kinden. Han sprang ut på gården.
Pappa och farfar satt och pratade ute och drack ur muggar.
”God morgon. Vill du ha lite te?” Farfar höll fram sin mugg till Ernesto.
Ernesto tittade på tekoppen och sedan på farfar. Han ville berätta vad han hade lärt sig i Primär. ”Nej tack, farfar”, sa han. ”Jag lärde mig i min kyrka att te, kaffe och tobak inte är bra för kroppen. Jag vill följa det som Jesus vill att jag ska göra.”
Pappa log. ”Vår familj lyder Visdomsordet, men farfar tror annorlunda, och det är okej.”
”Tack för att du berättar vad du tror på”, sa farfar till Ernesto. ”Du är en bra pojke. Du kan få lite varmt vatten som din pappa.” Farfar hällde upp vatten ur kitteln i en kopp till Ernesto.
Ernesto tog en klunk. Han kände sig glad inombords för att han valde det rätta.
Vid lunch fick Ernesto äta sin favoritmat. Farmor gjorde nasi goreng, en maträtt med ris, ägg, kött och grönsaker. Det var så gott. Och Ernesto tyckte om att prata med farmor och farfar medan de åt.
På eftermiddagen lekte familjen kurragömma tillsammans. Till och med farfar och farmor var med och lekte!
”Jag ser dig bakom det där trädet, Ernesto!” ropade pappa och rusade mot honom. Ernesto skrattade när han försökte komma undan. Det var roligt att leka med familjen.
Den kvällen satt alla runt farfar medan han berättade några historier. När farfar var klar kom Ernesto ihåg att de inte hade läst skrifterna.
Ernesto hoppade upp. ”Jag kommer snart tillbaka.”
Han sprang och hämtade sin Mormons bok. När han kom tillbaka frågade han: ”Kan vi läsa?”
”Jag är glad att du kom ihåg det.” Mamma tog boken från Ernesto och bläddrade fram till sin favoritvers. Hon läste den för alla. De satte sig alla på knä.
”Vill ni be med oss?” frågade Ernesto sina farföräldrar.
”Ja, det skulle vara trevligt”, sa farmor. Hon knäböjde bredvid farfar.
Pappa bad bönen. Han tackade sin himmelske Fader för att de fick tillbringa tid som familj.
Efter bönen gav farfar Ernesto en kram. ”Det är bra att din familj ber”, sa han. ”Jag är glad att du vill vara nära Gud. Det hjälper din familj att hålla sig stark.”
Ernesto kände sig varm och fridfull inombords. Han älskade att berätta om sin tro – något han älskade – för farmor och farfar – människor han älskade.
Illustrationer: Melissa Manwill Kashiwagi