”Giulia och jordbävningen”, Vännen, augusti 2024, s. 4–5.
Giulia och jordbävningen
Det var mitt i natten och Giulias rum skakade!
Det här hände i Italien.
”Giulia! Marco! Kom ner så att vi kan ha hemafton!” ropade Ma (mamma) uppför trappan.
”Jag kommer!” ropade Giulia till svar.
Hon kom ner. Efter bönen såg Giulia att hennes föräldrar hade tagit fram ryggsäckar, mat, vatten och andra saker.
”Vad är det här till för?” frågade Giulia.
”Vi ska göra något viktigt den här hemaftonen”, sa Pa (pappa). ”Vi har haft några små jordbävningar på sistone. Vi vill vara förberedda om det kommer en större. Vi ska göra akutväskor.”
Giulia tittade på sin bror Marco. Hon var orolig. Hon hade känt de små skakningarna tidigare. Men tanken på en stor jordbävning skrämde henne.
Ma tog Giulia i handen. ”Oroa dig inte. Vi ska göra vårt bästa för att förbereda oss, och Herren hjälper oss. Innan vi gör väskorna tänkte vi läsa lite i skrifterna.”
Hennes föräldrar läste en berättelse från 3 Nephi för dem. Det var en stor storm med bränder och jordbävningar innan Jesus Kristus kom till Amerika. Människorna var rädda och ledsna. Men Jesus sa att han skulle bota och trösta dem som kom till honom.
”Jesus Kristus välsignade vart och ett av de små barnen”, sa Pa. ”Han känner och älskar er båda precis som han älskade dem.”
Skrifterna fick Giulia att känna sig lugn och fridfull. Hon hade tro på att hennes himmelske Fader skulle trösta henne och hennes familj.
När de gjorde väskorna berättade Ma för dem vad de skulle göra om det blev en jordbävning. ”Kryp ihop i ett öppet område eller under ett rejält bord. Håll sedan om huvudet och nacken med händerna. Stanna kvar där ni är tills det slutar skaka.”
Giulia övade på det som Ma hade sagt. Hon var glad att de var förberedda. Om en jordbävning kom skulle de ha vad de behövde.
Några veckor senare kände Giulia hur rummet skakade mitt i natten. Hon satte sig upp i sängen. Rummet skakade fortfarande. Det var en jordbävning!
Först blev hon rädd. Men sedan tittade hon på sin Mormons bok på sängbordet. Hon tänkte på hur Jesus Kristus lovade att trösta människorna i Amerika. En lugn känsla kom över henne.
Giulia kom ihåg vad Ma hade sagt att hon skulle göra. Hon kröp ihop under skrivbordet och höll om huvudet och nacken med händerna. När skakningarna hade slutat sprang hon till sina föräldrars rum.
”Mår du bra?” frågade Ma. Hennes föräldrar kramade Giulia och Marco hårt. Marco kramade henne också.
”Ja, jag mår bra! Jag visste vad jag skulle göra”, sa Giulia. Men sedan såg hon tårarna på sin brors ansikte. Han var rädd, precis som hon hade varit.
Jag vet vad som kan hjälpa honom, tänkte hon. Giulia hämtade sin Mormons bok och öppnade en sida med en bild av Frälsaren.
”Titta, Marco. Jesus kan trösta oss, även när vi är rädda.” Giulia gav sin bror en kram. ”Allt kommer att ordna sig.”