”Han skiljer sig från mängden i Irland”, Vägledning för de unga, okt. 2021.
Han skiljer sig från mängden i Irland
Evan K. är den ende unge mannen i kyrkan i sin skola i Irland – men han är aldrig ensam.
Fotografier: Ashley-Ann K.
Har du hört ordstävet ”Gräset är alltid grönare på andra sidan staketet”? 15-årige Evan K. i Irland kommer sannolikt inte att höra det ordstävet på länge. ”Vårt gräs är jättegrönt!” säger han.
Det finns en god anledning till att Irland ibland kallas ”den gröna ön”.
”Det är vackert här”, säger Evan. Han gör också det bästa av allt detta vackra, ofta på sin cykel. ”Jag älskar att ge mig ut och cykla nerför några av de många lugna vägarna omkring oss.”
Smaragdgrönt gräs och annat vackert som naturen bjuder på finns överallt omkring honom. Men det som det råder brist på är andra medlemmar i hans ålder i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Han och hans yngre systrar är de enda medlemmarna i kyrkan i sin skola.
Den som sticker ut
I Irland är många av skolorna religiösa. Evan och hans systrar går på den lokala katolska skolan tillsammans med andra ungdomar som bor i deras del av Irland.
När det gäller livsstilsval finns det några bestämda områden där Evan skiljer sig från mängden. ”Det är svårt ibland eftersom alla andra svär”, säger han. Det är ganska vanligt att man svär där, förklarar Evan. Men det finns en del av den irländska kulturen som Evan säger kan vara en ännu större utmaning.
”Killarna tycker om att träffas för att gå ut och dricka”, säger han. ”Jag är alltid den som sticker ut.”
Han pratar om skolkamrater i hans egen ålder. Att dricka alkohol i unga år är vanligt där Evan bor. De här sociala träffarna är så vanliga att Evan ibland funderar på att följa med så att han inte alltid hamnar utanför. Men varje gång stannar han hemma.
”Jag tänker: Vad kommer att hända om jag faktiskt följer med dem?” säger han. ”Jag vet att om jag väljer att inte följa med blir jag välsignad på grund av det. Välsignelserna av att hålla buden är långt större än smärtan av att vara den som sticker ut.”
Evan förlitar sig på den Helige Anden för att få hjälp med dagliga val. Dessutom har han andra källor att hämta styrka från.
Hans irländska vänner i kyrkan är bara ett meddelande bort ifrån honom.
Vänner på nätet och daglig styrka
Där Evan bor är kyrkans ungdomar så utspridda att de har många av sina möten på nätet. De har till exempel seminariet på nätet.
”Veckoträffen i seminariet är så bra”, säger Evan. ”Vi får inte bara lära oss om Kristus och evangeliet på seminariet, utan efteråt lämnar läraren zoom-mötet öppet för oss.”
I det här öppna mötet umgås de, skojar, spelar spel och får helt enkelt vara vän med andra som delar samma värderingar. Evan har fått några av sina närmaste vänner genom de här kontakterna i kyrkan.
En av dem är hans gode vän Rob. ”Vi har så mycket gemensamt som vi tycker är kul”, säger Evan. ”Rob brukar hitta något roligt på sociala medier som han vet att jag skulle gilla, och så skickar han det till mig. Och så skickar vi meddelanden till varandra en stund. Några timmar senare är det jag som hittar något roligt och skickar det till honom.”
Det låter helt normalt, eller hur? Men de här små kontakterna är till stor hjälp under veckan. ”Det är bra för vi kan ha roligt tillsammans men det behöver inte innebära att vi svär eller något annat.” De kan också skicka meddelanden till varandra närhelst de behöver lite extra styrka i evangeliet.
En irländsk sammankomst
Även om de sista dagars heliga ungdomarna i Irland är lite utspridda försöker de ändå komma tillsammans fysiskt under året – ibland som ungdomar från hela landet.
De här aktiviteterna har omfattat allt från tjänandeprojekt till att hyra uppblåsbara dräkter för sumobrottning. ”De är jätteroliga!” säger Evan.
Ibland har de disco i slutet av aktiviteten. De skiljer sig mycket från de offentliga discon eller skoldiscon som äger rum i trakten. Om till exempel en pojke bjuder upp en flicka på ett offentligt disco är det nästan som att bjuda ut henne på date – eller till och med be henne bli hans flickvän. Återigen, det är bara en del av kulturen där.
Men kyrkans discon ser dock helt annorlunda ut. Där, säger Evan, ”kan man bjuda upp någon till dans utan att den personen tror att man vill bli ihop med honom eller henne. Det är mycket bättre.”
Dessa sammankomster med andra ungdomar i kyrkan i Irland får en varaktig inverkan under hela året. De fortsätter vara vänner genom att spela spel på nätet, skicka meddelanden, ringa varandra och stötta varandra tills de kan träffas igen på riktigt.
Evan älskar att umgås med sin familj, till exempel genom att ge sig ut och cykla med dem och sjunga psalmer hemma.
Tillväxt och evangelieljus
Evan har några råd att ge till andra ungdomar i liknande situationer. ”Om du känner att du är ensam medlem i kyrkan i din skola, så ändra inte dina normer för att passa in. Om du svär, dricker eller röker för att passa in går du miste om mycket. Välsignelserna är mycket bättre än tillfredsställelsen av att försöka passa in!”
Och om du nu är rädd att Evan är ensam i skolan för att han väljer att leva på ett annat sätt så får du tänka om. Han säger att andra känner till hans tro och respekterar honom även om han tillhör en annan religion. ”Jag accepterar deras tro och de accepterar min”, säger han. ”Jag är jättebra vän med alla på min skola.”
I slutändan är Evan kanske inte omgiven av kyrkans ungdomar till vardags, men han låter ändå sitt evangelieljus lysa. Vem vet för övrigt hur många evangeliefrön han planterar bara genom att vara ett så gott föredöme? Saker och ting ser ju ut att växa bra i Irland!