”En sabbatsseger”, Vägledning för de unga, feb. 2024.
En sabbats- seger
Parker J. från Oregon i USA hade inte känt sig särskilt nära Gud. Men hans beslut att helga sabbatsdagen hjälpte honom att återknyta kontakten.
Foto: Christina Smith
När 17-årige Parker J. förberedde sig för sitt seniormästerskap i brottning tränade han för varje manöver som hans motståndare kunde tänkas använda mot honom. Men även om Parker har byggt upp sin styrka med brottning, amerikansk fotboll, kulstötning och till och med dragspel i flera år, hade hans viktigaste förberedelse inget med fysiska muskler att göra. Det krävdes andlig styrka för att den här turneringen skulle bli en seger i Guds ögon.
Att brottas med ett beslut
”Jag fick alltid motivation av att känna Guds kärlek”, säger Parker. Men av någon anledning kände han sig inte särskilt nära Gud under veckorna före turneringen. Han säger att tidigare kunde ”tacksamhet mot Gud verkligen hjälpa mig att stärka mitt vittnesbörd, så jag visste inte om det bara var jag som inte var lika tacksam eller om Gud faktiskt drog tillbaka sin hand lite”.
Planen för turneringsveckan var enkel: Parkers lag skulle ta bussen på torsdagen för att tävla i turneringen på fredagen och lördagen. Olyckligtvis kom en ruskig snöstorm och komplicerade saker och ting. Turneringen sköts upp en dag, vilket innebar att brottare som vann lördagens matcher måste tävla på söndagen. Och Parkers skicklighet och styrka innebar en stor chans att ta han skulle ta sig så långt.
Parker satt på bussen med sina lagkamrater och visste att han hade ett val att göra: att brottas på söndagens finaler eller att hedra sabbaten. Och eftersom han skulle ta examen efter det här året var det hans sista chans att brottas med sitt lag.
”Det var verkligen svårt för mig att fatta det beslutet. Jag hade helt enkelt inte känt Guds hand de där veckorna före turneringen”, säger han.
Men när Parker kom ihåg tidigare erfarenheter med Gud fick han den styrka han behövde för att bestämma sig. ”Jag hade inte känt hans hand på sistone, men jag visste att jag hade känt hans hand förut. Jag lovar varje vecka när jag tar sakramentet att alltid minnas honom, inte bara när jag känner för det. Så jag bestämde mig för att inte brottas på söndagen.”
Sann triumf
Parker kom dit lördag morgon i vetskap om att han inte skulle brottas i finalen på söndagen, även om han vann varenda match på lördagen. Men förvånansvärt nog kände han sig inte besviken längre. ”Jag kände frid över mitt beslut”, säger han. ”Det var intressant, för hela säsongen hade jag känt så mycket press att vinna. Men på den där tävlingen var jag bara glad över att få vara där med dem jag älskar. Jag ville bara göra mitt bästa.”
Och det gjorde han. Parkers träning lönade sig och han vann varenda match den lördagen. Men samtidigt som Parker missade söndagsmatchen kändes det som om han vann något mycket mer värdefullt. ”Den där guldmedaljen hade bara samlat damm på hyllan”, säger han. ”Men klarheten och friden jag fick när jag valde Gud och kunde känna igen hans hand var verkligen så värt det.”
Parkers sanna seger var inte i form av någon medalj eller trofé. Den var i form av att välja Gud och kunna känna igen hans hand.
Parker säger: ”Den här upplevelsen fick mig att inse vad jag var kapabel till. Många ungdomar tror inte på sin förmåga att göra svåra val. Jag har själv varit där. Men man har alltid valet att göra det rätta, även om man har strulat till det tidigare. Gud känner dig och tror på dig. Han vet att du har förmågan att göra det.”
Uppoffringar leder till välsignelser
Kort efter Parkers andliga seger fick han sin missionskallelse till Rumänien. Han vet att valet att hålla Guds bud kommer att ha ett positivt inflytande på hans mission och på resten av hans liv. Han säger: ”Nu vet jag att om man avsätter en dag i veckan åt Gud blir man välsignad tredubbelt, fyrdubbelt mer. Det handlar inte om att ’jag gav upp den här sista turneringen, så jag kommer till himlen’. Det handlar om att min förmåga att tjäna, göra uppoffringar och komma närmare Gud har ökat.”
Parker ser fram emot att tjäna Herren som heltidsmissionär i Rumänien.
Nästa gång Parker måste brottas med ett viktigt beslut är han mer förberedd än någonsin. ”Det är inte så många som får chansen att gå miste om finalen i ett statsmästerskap i brottning”, medger Parker. ”Lärdomen handlar om uppoffring. Att bara kunna släppa något för Guds skull och helga det åt honom gav mig en känsla av kraft som jag aldrig känt förut. Gud känner dig bättre än du känner dig själv.” Han säger: ”Gud låter dig uppleva situationer som är svåra men aldrig omöjliga att övervinna med hans hjälp.”