Ty där din skatt är
Om vi inte aktar oss börjar vi jaga mer efter det som är timligt än det som är andligt.
Kort efter generalkonferensen i oktober 2007 sade en av bröderna till mig att det skulle dröja ungefär sju år innan jag fick denna skakande upplevelse igen. Jag blev lättad och sa att jag skulle betrakta dessa som mina ”sju goda år”. Här är jag nu: Mina sju goda år är förbi.
I januari förra året fick jag och min älskade fru Grace i uppdrag att besöka medlemmar i Filippinerna som drabbats av en kraftig jordbävning och en supertyfon. Vi gladde oss eftersom uppdraget var ett svar på våra böner och vittnade om vår kärleksfulle himmelske Faders godhet och barmhärtighet. Det uppfyllde vår önskan att personligen uttrycka vår kärlek och omtanke till dem.
De flesta medlemmar vi mötte bodde fortfarande i tillfälliga härbärgen som tält, samlingslokaler och kyrkans möteshus. De hem vi besökte hade antingen delar av taket kvar, eller inget tak alls. Folket där hade inte mycket till att börja med och det lilla de haft hade svepts bort. Det fanns lera och spillror överallt. De var ändå fyllda av tacksamhet för den lilla hjälp de fick och var vid gott mod trots sina fortfarande mycket svåra omständigheter. När vi frågade dem hur de mådde svarade alla med ett käckt: ”Vi klarar oss.” Det var tydligt att deras tro på Jesus Kristus gav dem hopp om att allt förr eller senare skulle ordna sig. I hem efter hem, tält efter tält, lärde jag och syster Teh oss mycket av dessa trofasta heliga.
I tider av svårigheter och tragedier har Herren ett sätt att ändra vårt fokus och våra prioriteringar. Helt plötsligt betyder de materiella saker, som vi arbetat så hårt för att skaffa, ingenting. Allt som betyder något är vår familj och våra relationer till andra. En god syster uttryckte det så här: ”När vattnet dragit sig tillbaka och det var dags att röja upp, såg jag mig om i mitt hem och tänkte: ’Oj, jag har samlat på mig mycket skräp under de här åren.’”
Jag misstänker att den här systern har fått ett bättre perspektiv och hädanefter kommer att vara mer försiktig i sina beslut om vad som är nödvändigt och vad hon faktiskt kan klara sig utan.
I vårt arbete med många medlemmar genom åren har vi haft glädjen att se ett överflöd av andlig styrka. Vi har också sett både överflöd och brist på materiella ägodelar bland de här trofasta medlemmarna.
För de flesta av oss är det nödvändigt att tjäna pengar och samla på oss världsliga ägodelar för att kunna försörja våra familjer. Det kräver en stor del av vår tid och uppmärksamhet. Det finns ingen gräns för vad världen har att erbjuda, så det är viktigt att vi lär oss inse när vi har tillräckligt. Om vi inte aktar oss börjar vi jaga mer efter det som är timligt än det som är andligt. Vår strävan efter det som är andligt och evigt hamnar då i bakgrunden, istället för tvärt om. Sorgligt nog verkar det finnas en stark benägenhet att samla på sig mer och mer och äga det senaste och bästa.
Hur kan vi se till att vi inte går åt det hållet? Jakob ger det här rådet: ”Ge därför inte ut pengar på det som inte har något värde, lägg inte heller ned arbete på sådant som inte kan tillfredsställa. Hörsamma mig flitigt och kom ihåg de ord som jag har talat. Och kom till Israels Helige och mätta er med det som inte förgås och inte heller kan fördärvas, och låt er själ glädjas åt överflöd.”1
Jag hoppas att ingen av oss ger ut pengar på det som inte har något värde eller lägger ned arbete på sådant som inte kan tillfredsställa.
Frälsaren lärde både judarna i Jerusalem och nephiterna:
”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl.
Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl.
Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”2
I ett annat sammanhang använde Frälsaren denna liknelse:
”En rik man hade åkrar som gav goda skördar.
Och han frågade sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte plats för mina skördar.
Så här vill jag göra, tänkte han. Jag river mina logar och bygger större, och där samlar jag in all min säd och allt mitt goda.
Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad.
Men Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop?
Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.”3
President Dieter F. Uchtdorf gav följande råd för inte så länge sedan:
”Vår himmelske Fader ser vår verkliga potential. Han känner till saker om oss som vi inte själva känner till. Han manar oss under vår livstid att uppfylla ändamålet med vår skapelse, att leva ett gott liv och att återvända till hans närhet.
Varför ägnar vi då så mycket av vår tid och energi åt sådant som är flyktigt, oviktigt och ytligt? Vägrar vi att se det dåraktiga i vår strävan efter det obetydliga och förgängliga?”4
Vi vet alla att vår lista över jordiska skatter består av stolthet, rikedomar, materiella ting, makt och att äras av människor. De är inte värda mer tid eller uppmärksamhet, så jag lägger istället fokus på det som utgör våra skatter i himlen.
Vilka är några av de himmelska skatter som vi kan samla på oss? Till att börja med vore det bra för oss att införliva kristuslika egenskaper som tro, hopp, ödmjukhet och kristlig kärlek. Vi har återkommande fått rådet att lägga av den naturliga människan och bli som ett barn.5 Frälsarens uppmaning till oss är att sträva efter att bli fullkomliga liksom han och vår himmelske Fader.6
För det andra måste vi spendera mer tid och arbete på att stärka familjerelationer. Familjen är ju ”instiftad av Gud. Den är den viktigaste enheten i tiden och i evigheten.”7
För det tredje är tjänande ett kännetecken för en sann Kristi efterföljare. Han sade: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.”8
För det fjärde är ansträngningen att förstå Kristi lära och stärka vårt vittnesbörd något som medför sann glädje och tillfredsställelse. Vi måste konsekvent studera Kristi ord i skrifterna och i de levande profeternas ord. ”Ty se, Kristi ord skall tillkännage för er allt ni bör göra.”9
Låt mig avsluta med berättelsen om en 73-årig änka som vi mötte under vår resa till Filippinerna:
När jordskalvet drabbade ön Bohol rasade hemmet som hon och hennes avlidne make hade arbetat så hårt för att bygga, och dödade hennes dotter och barnbarn. När hon nu blivit ensam måste hon arbeta för att försörja sig. Hon tar emot tvätt (som hon tvättar för hand) och måste gå upp och ner för en ordentlig backe ett par gånger om dagen för att hämta vatten. När vi besökte henne bodde hon fortfarande i tält.
Här är hennes ord: ”Äldste Teh, jag accepterar allt som Herren har bett mig genomgå. Jag känner ingen bitterhet. Jag värdesätter min tempelrekommendation och har den under kudden. Jag vill att du ska veta att jag betalar ett fullt tionde på min lilla inkomst från tvätten. Vad som än händer ska jag alltid betala ett fullt tionde.”
Jag bär mitt vittnesbörd om att våra prioriteter, tendenser, böjelser, begär, lidelser, och passioner kommer att ha direkt inverkan på vårt nästa tillstånd. Låt oss alltid minnas Frälsarens ord: ”Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” Må våra hjärtan alltid vara på rätta stället är min bön i Jesu Kristi namn, amen.