2011
Lub Tuam Tsev Dawb Huv—Ib lub Teeb uas Ci rau lub Ntiaj Teb
May 2011


Lub Tuam Tsev Dawb Huv—Ib lub Teeb uas Ci rau lub Ntiaj Teb

Tej koob hmoov uas tseem ceeb thiab zoo tag nrho rau ib tug mej zeej hauv lub Koom Txoos yog tej koob hmoov uas peb txais hauv Vajtswv cov tuam tsev ntag.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, kuv xav qhia rau nej paub tias kuv hlub nej txhua tus thiab zoo siab tos txais nej thiab thov kom peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej yuav coj kuv tej kev xav thiab txhawb nqa cov lus uas kuv yuav hais hnub no.

Kuv xav pib hais ob peb lo txog tej zaj xov zoo kawg nkaus uas peb tau hnov tag kis no thaum uas Muam Allred thiab Npis Sov Burton hais txog lub Koom Txoos txoj Kev Pab Tib Neeg Txais Welfare. Raws li twb hais lawm, xyoo no ces twb muaj txoj kev pab no tau 75 xyoos los lawm uas twb foom koob hmoov rau coob leej los lawm. Kuv twb paub ib txhia neeg uas tau tsim txoj kev pab no—cov txiv neej uas muaj kev khuv leej thiab txawj pom yav tom ntej.

Yam li Npis Sov Burton thiab Muam Allred hais, tus npis sov hauv ib pawg ntseeg muaj kev lav ris yuav tsum saib xyuas cov neeg uas xav tau kev pab hauv lawv pawg ntseeg. Kuv twb muaj cib fim ua li ntawd thaum kuv yog ib tug npis sov hluas hluas rau ib pawg ntseeg Salt Lake uas muaj 1,080 tus mej zeej, kuj muaj 84 tus poj ntsuam. Muaj neeg coob uas xav tau kev pab. Kuv tau ua Vajtswv tsaug vim muaj lub Koom Txoos qhov kev pab welfare no thiab qhov uas lub Koom Haum Niam Tsev thiab tej pawg pov thawj hwj tau los pab thiab.

Kuv tshaj tawm hais tias qhov kev pab Welfare hauv Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yog ib yam uas Vajtswv tus uas Muaj Hwj Chim Loj Tshaj Plaws tau tsim.

Nim no kuv cov kwv tij thiab cov muam, peb xyoos tas los lawm hauv lub rooj sab laj no kuv raug tsa los ua tus Thawj Tswj Hwm hauv lub Koom Txoos. Peb xyoos no kuv tau ua hauj lwm ntau kawg, muaj ntau yam kev cov nyom tab sis mas tseem muaj koob hmoov ntau nplua mias thiab. Ib qho uas kuv nyiam ua tshaj plaws thiab yog ib txoj koob hmoov rau kuv yog txoj kev muab cov tuam tsev fij tseg, thiab hnub no kuv xav hais qhia nej txog cov tuam tsev.

Thaum lub tuam rooj sab laj lub Kaum Hli Ntuj xyoo 1902, lub Koom Txoos tus Thawj Tswj Hwm Joseph F. Smith tau pib nws cov lus thaum nws qhia tias nws cia siab tias yuav tsum muaj ib hnub twg uas “yuav ua cov tuam tsev hauv ntau qhov chaw hauv ntiaj teb no kom thiaj yuav yooj yim rau peb cov neeg tau mus xyuas.”1

Hauv thawj 150 xyoo tom qab txhim tsa lub Koom Txoos, thaum xyoo 1830 mus txog 1980, lawv tau ua 21 ib lub tuam tsev, kuj suav cov tuam tsev hauv Kirtland, Ohio, thiab Nauvoo, Illinois. Muab qhov ntawd piv rau 30 xyoo txij thaum 1980, peb tau ua 115 lub tuam tsev uas tau muab fij tseg lawm. Yog suav 3 lub uas tau tshaj tawm txog nag hmo, ces tab tom muaj 26 lub ntxiv uas twb pib ua los sis tab tom npaj yuav ua. Thiab tseem yuav ua ib co ntxiv thiab.

Lub hom phiaj uas Thawj Tswj Hwm Joseph F. Smith tsa thaum xyoo 1902 tab tom muaj lawm tiag. Peb xav kom cov tuam tsev yuav nyob ze npaum li ze tau rau peb cov mej zeej.

Peb tab tom ua ib lub tuam tsev hauv lub zos Manaus, Brazil. Ntau xyoo tas los lawm kuv tau nyeem txog ib pawg neeg uas muaj coob tshaj ib pua leej uas tau sawv kev ntawm lub zos Manaus, uas nyob hauv plawv hav zoov Amazon, es tau taug kev mus rau lub tuam tsev ze tshaj plaws, hauv São Paulo, Brazil—uas nyob deb li 2,500 mais ntawm lub zos Manaus. Ib Tsoom Haiv Neeg Ntseeg ntawd tau caij nkoj plaub hnub plaub hmos raws tus dej Amazon. Tom qab caij nkoj tas lawv tau caij tsheb npav uas muaj neeg coob thiab taug tej kev phem rau peb hnub ntxiv—yeej tsis tshua muaj zaub mov noj thiab chaw zoo pw tsaug zog. om qab xya hnub xya hmo lawv tuaj txog lub tuam tsev hauv São Paulo, nyob ntawd lawv tau ua tej kab ke uas yuav kav mus ib txhis. Lawv txoj kev taug kev mus tsev los yeej nyuaj kawg thiab. Tiam sis, lawv nyuam qhuav tau tej kab ke thiab koob hmoov hauv lub tuam tsev, ces txawm lawv tsis muaj nyiaj lawm, los lawv muaj tus ntsuj plig uas los rau yus thaum yus mus hauv lub tuam tsev thiab lawv muaj kev ris txiaj rau tej koob hmoov uas lawv tau txais lawm.2 Nim no, ntau xyoo tom qab ntawd, peb cov mej zeej hauv Manaus yeej zoo siab heev vim lawv pom peb tab tom ua ib lub tuam tsev nyob ntawm ntug dej tus Dej Rio Negro. Cov tuam tsev coj kev zoo siab los rau peb cov mej zeej uas nyob ze cov tuam tsev.

Muaj ntau zaj dab neeg uas piav txog cov neeg ua txi ntau yam kom lawv thiaj tau tej koob hmoov uas yus nrhiav tau hauv Vajtswv cov tuam tuam nkaus xwb uas yeej raug kuv lub siab thiab ua rau kuv ua Vajtswv tsaug vim muaj cov tuam tsev no.

Kuv xav qhia zaj uas paiv txog Tihi thiab Taraina Mou Tham thiab nkawd 10 tus me nyuam. Tag nrho lawv tsev neeg tuaj koom lub Koom Txoos thaum 1960 tawm thaum uas cov tub txib tuaj rau lawv lub koog pov txwv, uas nyob li 100 mais nram qab teb ntawm teb chaws Tahiti. Tsis ntev ces lawv xav txais yuav tej koob hmoov uas los thaum yus ua ib tse neeg uas raug muab khi ua ke rau lub neej nyob mus ib txhis hauv lub tuam tsev.

Thaum ntawd, lub tuam tsev ze tshaj plaws rau yim neeg Mou Tham yog lub Tuam Tsev hauv Hamilton New Zealand, uas nyob li 2,500 mais nram qab teb tim sab hnub poob, yus tsuas caij tau dav hlau kim kim thiaj mus txog. Yim neeg Mou Tham, tsis tshua muaj nyiaj vim lawv ua teb, ces tsis muaj nyiaj them nqi dav hlau li, thiab tsis muaj tsev hauj lwm hauv lawv koog pov txwv kom lawv thiaj khwv tau nyiaj. Ces Tij Laug Mou Tham thiab nws tus tub Gerard tau txiav txim mus nrog ib tug tub ntxiv mus khawb hlau hauv ib qho chaw hu ua New Caledonia, uas nyob li 3,000 mais tim sab hnub poob. Tus neeg uas ntiav lawv tau them tus nqi caij dav hlau tuaj yuav khawb hlau tiam sis tsis kam them tus nqi rov qab los tsev.

Peb tug txiv neej Mou Tham no tau ua hauj lwm puv plaub xyoos khawb cov hlau hnyav hynav ntawd Tij Laug Mou Tham tib leeg xwb thiaj tau mus xyuas tsev ib zaug tauj ib xyoo xwb, tseg nws ob tug tub nyob twj ywm hauv New Caledonia.

Tom qab ua hauj lwm khwv khwv plaub xyoo lawm, Tij Laug Mou Tham thiab nws ob tug tub twb muaj nyiaj txaus yuav coj lawv tsev neeg mus rau lub tuam tsev hauv New Zealand. Txhua tus tau mus tsuas tshuav ib tug ntxhais. Lawv raug muab khi ua ke rau lub neej no thiab rau tas mus ib txhis, thiab txawm muaj kev zoo siab ntau.

Tij Laug Mou Tham tau ncaj qha rov qab mus ua hauj lwm hauv New Caledonia, es tau ua hauj lwm ob xyoos ntxiv kom thiaj coj tau nws tus ntxhais uas tsis tau tuaj mus rau lub tuam tsev thiab—nws tus ntxhais no twb yuav txiv thiab muaj ib tug me nyuam lawm.

Thaum nkawd laus lawm, Tij Laug thiab Muam Mou Tham xav ua hauj lwm hauv lub tuam tsev. Thaum ntawd ces twb ua thiab muab lub Tuam Tsev hauv Papeete Tahiti fij tseg lawm, ces nkawd tau ua hauj lwm ua tub txib hauv lub tuam tsev ob zaug.3

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, cov tuam tsev yeej yog ib yam ntau tshaj pob zeb thiab xis mas. Nyob hauv muaj kev ntseeg thiab kev yoo mov puv nkaus. Muab kev sim siab thiab lus tim khawv coj los ua cov no. Twb yog kev txi thiab kev ua hauj lwm thiaj muab cov no ua chaw dawb chaw huv.

Thawj thawj lub tuam tsev hauv lub caij nyoog kawg no yog lub uas lawv ua hauv Kirtland, Ohio. Ib Tsoom Haiv Neeg Ntseeg yeej pluag heev, tiam sis tus Tswv twb txib kom lawv yuav ua ib lub tuam tsev lawm, ces lawv tau ua. Txwj Laug Heber C. Kimball sau hais tias, “Tus Tswv nkaus xwb thiaj paub tias peb tau pluag npaum li cas, raug kev sim siab thiab kev nyuaj siab npaum li cas kom thiaj ua tau txoj hauj lwm no.”4 Thiab ces, tom qab ua txhua yam tsav tiav tas lawm, ib Tsoom Haiv Neeg Ntseeg raug ntiab tawm ntawm Ohio mus thiab tau tso lub tuam tsev pov tseg. Thaum kawg lawv nrhiav tau chaw so—txawm yog rau ib nyuag ntu xwb—rau ntawm ntug dej Mississippi hauv lub xeev Illinois. Lawv tis npe rau lawv lub zos hu ua Nauvoo thiab, tau rov qab muab txhua yam tsav uas lawv muaj, vim lawv muaj kev ntseeg, lawv thiaj tau ua dua ib lub tuam tsev rau lawv tus Vajtswv. Tiam sis, tib neeg tau pib tsim txom lawv dua, thaum nyuam qhuav ua lub Tuam Tsev hauv Nauvoo tiav tas, lawv raug ntiab tawm ntawm lawv vaj lawv tsev dua, ces lawv thiaj tau nrhiav chaw so hauv roob moj sab qhua.

Lawv tau rov qab sib zog thiab txi ntau yam rau 40 xyoo thaum lawv ua lub tuam tsev Salt Lake zoo nkauj kawg uas nyob ib nplov kev tim sab qab teb ntawm lub Tsev Rau Rooj Sab Laj uas hnub no peb sib ntsib ua ke hauv.

Ib txwm muaj kev txi thaum twg yuav ua ib lub tuam tsev los sis mus xyuas ib lub tuam tsev. Yeej suav tsis txheeb seb muaj neeg coob npaum li cas uas tau ua hauj lwm thiab txi ntau yam xwv kom lawv thiab lawv tsev neeg yuav txais tau tej koob hmoov uas yus nrhiav tau hauv Vajtswv cov tuam tsev.

Ua cas tib neeg coob npaud thiaj kam txi ntau yam kom lawv tau tej koob hmoov hauv lub tuam tsev? Cov neeg uas to taub cov koob hmoov uas kav mus ib txhis hauv lub tuam tsev paub tias ib txoj kev txi twg yeej tsis loj txaus, tsis muaj ib tug nqi uas kim dhau, tsis muaj hauj lwm uas nyuaj dhau uas yuav pauv tau tej koob hmoov ntawd chaw. Tsis muaj kev taug uas deb dhau, tsis muaj khoom uas thaiv lawv kev ntau dhau los sis kev nyuaj siab heev uas nyiaj tsis tau. Vim lawv to taub tias tej kab ke cawm neeg txoj sia uas yus txais hauv lub tuam tsev yuav cia peb ua ib tse neeg rov qab mus nrog peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej nyob ua ke thiab yuav txais tej koob hmoov thiab hwj chim uas los saum ntuj los thiab tsim nyog peb siv zog ua hauj lwm thiab txi txhua yam kom peb tau tej no.

Niaj hnub no peb sawv daws feem coob tsis tas yuav raug kev txom nyem ntau peb thiaj mus tau rau hauv lub tuam tsev. Yim caum tsib feem pua tus mej zeej hauv lub Koom Txoos tsis nyob deb tshaj li 200 mais ntawm ib lub tuam tsev, thiab rau peb coob leej, peb tsis nyob deb pes tsawg.

Yog tias koj nyob ze ib lub tuam tsev, tej zaum qhov uas nej yuav tsum muab txi yog nej lub sij hawm kom nej thiaj tau ib sij mus rau hauv lub tuam tsev. Muaj ntau yam hauj lwm uas peb yuav tsum ua hauv cov tuam tsev pab cov neeg uas twb tso lub neej no tseg lawm. Thaum peb ua hauj lwm sawv lawv cev, peb yuav paub tias peb tau ua ib yam dab tsi uas lawv ua tsis taus rau lawv tus kheej. Thawj Tswj Hwm Joesph F. Smith tau tshaj tawm hais tias: “Dhau los ntawm peb tej hauj lwm sawv lawv cev ces yuav daw tau tej hluas uas muab lawv khi cia, thiab yuav tshem txoj kev tsaus ntuj mus, ces qhov kaj yuav ci los thiab cov uas nyob hauv lub ntuj ntsuj plig yuav pom tej hauj lwm uas lawv cov me nyuam hauv ntiaj teb no tau ua rau lawv lawm, thiab lawv yuav muaj kev zoo siab vim nej tau ua tej hauj lwm no.”5 Kuv cov kwv tij thiab cov muam, peb yuav tsum ua txoj hauj lwm no.

Nyob hauv kuv tsev neeg, lub sij hawm uas dawb ceev tshaj plaws yog tej lub sij hawm uas peb tau sib koom tes mus rau hauv lub tuam tsev thiab tau ua tej kab ke khi tsev neeg ua ke rau peb cov poj koob yawm txwv.

Yog tias koj tsis tau mus hauv lub tuam tsev dua li, los sis yog tias koj twb mus dua tiam sis tam sim no koj tsis tsim nyog tuav ib daim ntawv tso cai nkag mus hauv, tsis muaj ib lub hom phiaj tseem ceeb dua txoj kev rau siab ntso ua kom koj yuav ua neeg tsim nyog mus rau hauv lub tuam tsev. Tej zaum koj txoj kev txi yog kho koj lub neej kom koj thiaj tau ib daim ntawv tso cai, tej zaum yuav tsum tso tej yam tseg uas tiv thaiv tsis pub koj txais ib daim. Tej zaum yog qhov uas koj yuav tsum muaj kev ntseeg thiab tswj koj tus kheej kom them ib feem kaum. Txawm yog dab tsi los xij peem, cia li ua kom koj tsim nyog nkag mus hauv Vajtswv lub tuam tsev. Yuav tau ib daim ntawv tso cai thiab saib daim ntawv ntawd ua ib yam uas muaj nuj nqi heev, rau qhov nws yeej muaj nqi heev.

Txog rau thaum koj tau mus hauv tus Tswv lub Tsev thiab txais yuav txhua yam koob hmoov uas nyob rau hauv ces, koj yeej tsis tau yuav txhua yam uas lub Koom Txoos muaj. Tej koob hmoov uas tseem ceeb thiab zoo tag nrho rau ib tug mej zeej hauv lub Koom Txoos yog tej koob hmoov uas peb txais hauv Vajtswv cov tuam tsev ntag.

Nim no, kuv cov me phooj ywg es cov uas tseem yog tub thiab ntxhais hluas, nej yuav tsum xav ntsoov txog lub tuam tsev. Tsis txhob ua ib yam dab tsi uas yuav thaiv nej kev es tsis pub nej nkag mus hauv thiab txais yuav tej koob hmoov dawb ceev thiab cov uas kav mus ib txhis uas nej txais tau hauv. Kuv qhuas nej cov uas tam sim no ib sij mus hauv lub tuam tsev ua kev cai raus dej rau cov neeg uas tuag lawm, nej sawv ntxov ntxov mus ua kev cai raus dej ua ntej nej mus kawm ntawv. Kuv xam tsis tau txog ib qho zoo dua uas yuav ua pib ib hnub twg.

Nej cov niam txiv uas muaj me nyuam me me, kuv xav qhia nej txog ib co lus qhuab ntuas zoo uas Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball. hais tias: “Yuav yog ib qho zoo yog tias … niam txiv yuav dai ib daim duab txog lub tuam tsev hauv lawv txhua tus me nyuam chav pw, xwv kom [lawv cov me nyuam] txij thaum lawv ua me nyuam mos liab, lawv yuav ntsia daim duab ntawd thiab nws yuav ua ib qho ntawm [lawv lub neej kiag]. Ces thaum [lawv loj hlob] txaus [lawv yuav tsum] txiav txim zoo txog [txoj] kev mus [hauv lub tuam tsev], mas lawv tsis tas txiav txim li vim lawv twb txiav txim siab lawm.”6

Peb cov me nyuam hu nkauj hauv lub Koom Haum Me Nyuam Yaus hais tias:

Kuv nyiam saib lub tuam tsev.

Yeej yuav muaj ib hnub uas kuv yuav mus hauv.

Kuv yuav nrog kuv Leej Txiv sib khi lus tseg;

Kuv yuav cog lus tias kuv yuav mloog lus.7

Kuv taij thov kom nej yuav qhia nej cov me nyuam tias lub tuam tsev tseem ceeb npaum li cas.

Lub ntiaj teb yog ib qho chaw nyuaj ua neej nyob thiab muaj teeb meem ntau. Tej thaum tej yam phem nyob ntawm peb ib puag ncig. Thaum koj thiab kuv mus hauv Vajtswv cov tsev dawb huv no, thaum peb nco qab txog tej kev khi lus uas peb tau khi tseg hauv, peb haj yam yuav txawj tiv mus dhau txhua txoj kev cov nyom uas peb ntsib thiab yuav kov yeej txhua txoj kev haub ntxias uas peb raug. Nyob hauv qhov chaw dawb ceev no, peb yuav tau dag tau zog thiab yuav rov qab kho peb lub siab kom zoo.

Nim no, kuv cov kwv tij thiab cov muam, kuv xav hais lus me ntsis txog ib lub tuam tsev ntxiv ua ntej kuv xaus kuv cov lus. Tsis ntev tom ntej no, thaum ua cov tuam tsev tshiab thoob plaws lub ntiaj teb, yuav ua ib lub hauv ib lub nroog uas twb qub npaum li 2,500 xyoo. Kuv hais txog lub tuam tsev uas peb tab tom ua hauv lub nroog Loos, Italy teb.

Txhua lub tuam tsev yog Vajtswv ib lub tsev, ua tej hauj lwm zoo ib yam thiab txais tau tib co koob hmoov thiab kab ke. Lub Tuam Tsev Loos, txawv rau qhov yuav ua hauv ib qho chaw tseem ceeb heev hauv lub ntiaj teb, twb yog ib lub nroog uas puag thaum ub tus thwj tim Petus thiab Pov Lauj tau tuaj tshaj tawm Yexus txoj moo zoo hauv thiab ob leeg tib si raug luag muab lawv tua pov tseg hauv.

Lub Kaum Hli Ntuj tas los lawm, thaum peb sib sau ua ke ntawm qaum teb tim sab hnub tuaj hauv lub nroog Loos, kuv muaj cib fim los thov Vajtswv muab qhov chaw ntawd fij tseg yuav pib ua lub tuam tsev. Kuv raug kev tshoov siab kom caw cov neeg Italy tus Nom Lucio Malan thiab lub nroog Loos tus hau zos Giuseppe Ciardi tuaj pab ua thawj cov neeg uas khawb ib co av. Ob leeg no tau pab tso lus rau peb ua ib lub tuam tsev hauv nkawd lub nroog no.

Hnub ntawd pos huab tiam sis tseem sov, thiab txawm zoo nkaus li yuav los nag los, tsuas muaj ob peb tee dej los xwb. Thaum pawg neeg hu nkauj ua lus Italy, lawv hu zaj “Vajtswv tus Ntsuj Plig,” es thaum ntawd zoo nkaus li lub ntiaj teb thiab lub ntuj ceeb tsheej tau sib koom siab hu nkauj qhuas thiab ua Vajtswv tus uas Muaj Hwj Chim Loj Tshaj Plaws tsaug. Yus npo tsis tau yus cov kua muag.

Yav tom ntej no, cov neeg uas rau siab ntseeg hauv lub “Nroog uas Kav Mus Ib Txhis” no, yuav txais tej kab ke uas kav mus ib txhis hauv Vajtswv ib lub tsev dawb huv.

Kuv xav qhia kuv txoj kev ris txiaj rau kuv Leej Txiv Nyob Saum Ntuj Ceeb Tsheej vim tab tom ua lub tuam tsev hauv lub nroog Loos thiab rau peb txhua lub tuam tsev, txawm nyob qhov twg los xij. Txhua lub sawv los ua ib lub teeb rau lub ntiaj teb, uas pab qhia peb zaj lus tim khawv tias Vajtswv peb Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis yeej muaj sia nyob, tias Nws xav foom koob hmoov rau peb thiab, muaj tseeb tiag, xav foom koob hmoov rau Nws cov tub cov ntxhais hauv txhua tiam neeg. Peb txhua lub tuam tsev qhia peb zaj lus tim khawv tias yeej muaj ib lub neej tom qab yus tso lub neej no tseg thiab yeej muaj li ntawd tiag ib yam li muaj lub neej hauv ntiaj teb no. Kuv hais lus tim khawv li ntawd.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, thov kom peb yuav txi txhua yam peb yuav tsum txi kom thiaj mus tau rau hauv lub tuam tsev thiab kom tus ntsuj plig uas nyob hauv lub tuam tsev yuav nyob rau nraim rau hauv peb lub siab lub ntsws thiab hauv peb vaj peb tsev. Thov kom peb yuav lawv peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej, Yexus Khetos, qab vim nws tau muab txoj kev txi loj tshaj plaws rau peb lawm, xwv kom peb yuav txais tau txoj sia uas nyob mus ib txhis thiab kev tsa nto hauv Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej lub nceeg vaj. Kuv thov Vajtswv li no, thiab hais li no los ntawm peb tus Cawm Seej, tus Tswv Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Joseph F. Smith, hauv Conference Report, Kaum Hli Ntuj. 1902, 3.

  2. Saib Vilson Felipe Santiago thiab Linda Ritchie Archibald, “From Amazon Basin to Temple,” Church News, Peb Hlis Ntuj hnub tim 13, 1993, 6.

  3. Saib C. Jay Larson, “Temple Moments: Impossible Desire,” Church News, Peb Hlis Ntuj hnub tim 16, 1996, 16.

  4. Heber C. Kimball, hauv Orson F. Whitney, Life of Heber C. Kimball (1945), 67.

  5. Teachings of Presidents of the Church: Joseph F. Smith (1998), 247.

  6. The Teachings of Spencer W. Kimball, tus kho ntawv Edward L. Kimball (1982), 301.

  7. Janice Kapp Perry, “I Love to See the Temple,” Children’s Songbook, 95.

Luam