”Återställelsens röster: Tidiga nyomvända”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: Läran och förbunden 2025 (2025)
”Tidiga nyomvända”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: 2025
Återställelsens röster
Tidiga nyomvända
Redan innan kyrkan organiserades i april 1830 förkunnade Herren: ”Fältet har redan vitnat till skörd” (Läran och förbunden 4:4). Det här uttalandet visade sig vara sant under de månader som följde i och med att många sanningssökare leddes av Guds Ande till Jesu Kristi återställda kyrka.
Många av de här tidiga nyomvända bidrog till att lägga grunden till återställelsen, och berättelserna om deras omvändelse är värdefulla för oss i dag. Den tro de visade prov på är samma tro vi behöver för att bli omvända till Jesu Kristi evangelium.
Abigail Calkins Leonard
När Abigail Calkins Leonard var i 35-årsåldern kände hon en önskan att få förlåtelse för sina synder. Hon läste Bibeln då och då och människor från kristna kyrkor besökte henne, men det gjorde henne förvirrad att de olika kyrkorna skilde sig åt. ”En morgon”, berättade hon, ”tog jag min Bibel och gick ut i skogen och föll på knä.” Hon bad innerligt till Herren. ”En syn kom genast inför mina ögon”, sa hon, ”och de olika sekterna passerade revy en i taget, och en röst ropade till mig och sa: ’Dessa är uppbyggda för vinnings skull.’ Sedan kunde jag längre bort se ett starkt ljus, och en röst från ovan ropade: ’Jag ska uppresa ett folk som jag med glädje ska äga och välsigna.’” Kort därefter fick Abigail höra talas om Mormons bok. Trots att hon ännu inte hade ett exemplar ville hon ”få veta sanningen om denna bok genom den Helige Andens gåva och kraft”, och hon ”kände genast dess närvaro”. När hon slutligen hade möjlighet att läsa Mormons bok var hon ”redo att ta emot den”. Hon och hennes make Lyman döptes år 1831.
Thomas B. Marsh
När Thomas B. Marsh var ung vuxen studerade han Bibeln och anslöt sig till en kristen kyrka. Men han kände sig otillfredsställd och drog sig slutligen undan från alla kyrkor. ”Jag hade ett mått av profetians ande”, sa han, ”och jag sa till [en religiös ledare] att jag förväntade mig att en ny kyrka skulle uppstå, som skulle inneha sanningen i dess renhet.” Kort efter det fick Thomas en andlig maning att lämna sitt hem i Boston i Massachusetts och resa västerut. Efter att ha tillbringat tre månader i västra New York utan att finna det han sökte, påbörjade han sin hemresa. På vägen frågade en kvinna Thomas om han hade hört talas om ”guldboken som hade hittats av en ung man som hette Joseph Smith”. Thomas fängslades av tanken och reste genast till Palmyra där han träffade Martin Harris på tryckeriet, precis när de första 16 sidorna i Mormons bok lämnade tryckpressarna. Thomas fick ta med sig ett exemplar av dessa 16 sidor, och han tog med sig dem hem till sin fru Elizabeth. ”Hon var mycket glad” över boken, mindes han, ”för hon trodde på att den var Guds verk.” Thomas och Elizabeth flyttade senare till New York med sina barn och döptes. (För mer information om Thomas B. Marsh, se Läran och förbunden 31.)
Parley och Thankful Pratt
Liksom Thomas Marsh svarade Parley och Thankful Pratt på andliga maningar och lämnade sin välmående gård i Ohio i avsikt att predika evangeliet som de förstod det av Bibeln. Som Parley sa till sin bror: ”Denne Ande hade verkat så kraftfullt i mitt sinne på senaste tiden att jag inte kunde finna vila.” När de nådde östra New York fick Parley en maning att stanna ett tag i området. De bestämde sig för att Thankful skulle färdas vidare utan honom. ”Jag har ett verk att utföra i den här delen av landet”, sa Parley till henne, ”och jag vet inte vad det är eller hur lång tid det kommer att ta att utföra det, men jag kommer när det är utfört.” Det var där Parley först hörde talas om Mormons bok. ”Jag kände ett sällsamt intresse för boken”, sa han. Han bad om ett exemplar och läste hela natten. När morgonen kom visste han att boken var sann och värderade den ”högre än alla världens rikedomar”. Parley döptes inom några dagar. Han återvände sedan till Thankful, som också döptes. (För mer information om Parley P. Pratt, se Läran och förbunden 32.)
Sidney och Phebe Rigdon
På vägen från New York till en mission i Missouri stannade Parley Pratt och hans medarbetare till i Mentor i Ohio hos Sidney och Phebe Rigdon – gamla vänner till Parley från hans tid i Ohio. Sidney var en kristen pastor, och Parley hade en gång i tiden varit medlem i hans församling och såg honom som en andlig mentor. Parley berättade ivrigt för sina vänner om Mormons bok och återställelsen av Jesu Kristi evangelium. Sidney hade själv sökt efter en återställelse av den sanna kyrkan som han ansåg beskrevs i Nya testamentet, men han var till en början skeptisk till Mormons bok. ”Men jag ska läsa din bok”, sa han till Parley, ”och försöka ta reda på om det är en uppenbarelse från Gud eller ej.” Efter två veckor av studier och bön var både han och Phebe övertygade om att boken var sann. Men Sidney visste också att det skulle innebära en stor uppoffring för hans familj om han blev medlem i kyrkan. Han skulle självklart förlora sitt arbete som pastor, och sin ställning i samhället. När han och Phebe pratade om denna möjlighet förkunnade Phebe: ”Jag har räknat på kostnaden, och … det är min önskan att utföra Guds vilja, vare sig jag lever eller dör.”