”12–18 april. Läran och förbunden 37–40: ’Om ni inte är ett är ni inte mina’”, Kom och följ mig – för enskilda och familjer: Läran och förbunden 2021 (2020)
”12–18 april. Läran och förbunden 37–40”, Kom och följ mig – för enskilda och familjer: 2021
Heliga flyttar till Kirtland, av Sam Lawlor
12–18 april
Läran och förbunden 37–40
”Om ni inte är ett är ni inte mina”
Att skriva ner andliga intryck du får när du studerar är ett sätt att lyda Guds råd att ”samla … visdom” (L&F 38:30).
Skriv ner dina intryck
För de tidiga heliga var kyrkan mycket mer än en plats där man hörde en predikan på söndagen. I sina uppenbarelser till Joseph Smith beskrev Herren kyrkan med ord som sak, rike, Sion och, ganska ofta, verk. Det kan ha varit en del av det som gjorde att många tidiga medlemmar drogs till kyrkan. Även om de verkligen älskade kyrkans återställda lära ville många också ha något de kunde ägna sina liv åt. Ändå var Herrens befallning 1830 till de heliga att samlas i Ohio inte lätt för alla att följa. För människor som Phebe Carter innebar det att de lämnade bekväma hem för ett obekant gränsområde (se Återställelsens röster” i slutet av det här studieförslaget). I dag kan vi tydligt se det dessa heliga bara kunde se med trons öga: Herren hade stora välsignelser åt dem i Ohio.
Behovet att samlas i Ohio är sedan länge förbi, men heliga i dag förenas fortfarande kring samma sak och samma verk: att ”frambringa Sion” (L&F 39:13). Liksom dessa tidiga heliga lämnar vi ”världsliga omsorger” (L&F 40:2) bakom oss eftersom vi litar på Herrens löfte: ”Du [ska] få … en välsignelse så stor som du aldrig förr har känt till” (L&F 39:10).
Se även Saints, del 1, kapitel 10, s.109–111.
Förslag för personliga skriftstudier
Vad översatte Joseph Smith år 1830?
I den här versen syftade Herren på Joseph Smiths arbete med en inspirerad revision av Bibeln, som kallades en ”översättning”. När Joseph fick den uppenbarelse som står nedtecknad i kapitel 37 hade han gjort klart några kapitel i 1 Moseboken och hade just lärt sig om Enok och Sions stad (se 1 Mos. 5:18–24; Mose 7). En del av de principer Herren lärde Enok liknar dem han uppenbarade i kapitel 38.
Se även Church History Topics, ”Joseph Smith Translation of the Bible” [Joseph Smiths översättning av Bibeln],” ChurchofJesusChrist.org/study/topics.
Joseph Smith arbetar med Sidney Rigdon på en inspirerad revision av Bibeln. Illustration av Annie Henrie Nader
Gud samlar in oss för att välsigna oss.
Herren avslutade sin befallning att samlas i Ohio genom att säga: ”Se, häri är visdom” (L&F 37:4). Men det var inte alla som såg visdom i det från början. I kapitel 38 uppenbarade Herren sin visdom mer i detalj. Vad lär du dig av vers 11–33 om välsignelserna av att samlas? Kyrkans medlemmar befalls inte längre att samlas genom att flytta till en och samma plats. På vilket sätt samlas vi i dag? Hur gäller de här välsignelserna oss (se Russell M. Nelson, ”Insamlingen av det skingrade Israel”, Liahona, nov. 2006, s. 79–82).
När du läser det här avsnittet, leta då efter stycken som kan ha hjälpt de heliga uppmana den tro de behövde för att lyda Guds befallning att samlas i Ohio. Tänk också på de befallningar han har gett dig och den tro du behöver för att lyda dem. Följande frågor kan leda dig i dina studier:
-
Vad finner du i vers 1–4 som ger dig tillit till Herren och hans bud?
-
Hur kan vers 39 hjälpa dig lyda Guds bud även när de kräver en uppoffring?
Vad hittar du mer?
Läran och förbunden 38:11–13, 22–32, 41–42
Om jag är redo behöver jag inte frukta.
De heliga hade redan utstått mycket motstånd, och Herren visste att mer skulle komma (se L&F 38:11–13, 28–29). För att hjälpa dem att inte vara rädda uppenbarade han en dyrbar princip: ”Om ni är redo ska ni inte frukta” (L&F 38:30). Ta en minut att begrunda de utmaningar du står inför. När du sedan studerar kapitel 38, lyssna då efter maningar från Anden om hur du kan förbereda dig för utmaningarna så att du inte behöver frukta.
Se även Ronald A. Rasband, ”Var inte oroliga”, Liahona, nov. 2018, s. 18–21.
Världsliga bekymmer får inte distrahera mig från att lyda Guds ord.
Läs kapitel 39–40, inklusive den historiska bakgrundsinformationen i kapitelöverskrifterna, och fundera över på vilka sätt James Covels upplevelse kan gälla dig. Tänk till exempel på tillfällen då ditt ”hjärta var uppriktigt inför [Gud]” (L&F 40:1). Hur blev du välsignad för din trofasthet? Fundera också på vilka ”världsliga omsorger” du står inför (L&F 39:9; 40:2). Vad hittar du i de här kapitlen som inspirerar dig att vara mer konsekvent lydig?
Se även Matteus 13:3–23.
Förslag för skriftstudier med familjen och hemafton
-
Läran och förbunden 37:3.För att hjälpa din familj att förstå det offer de heliga gjorde för att samlas i Ohio kan du visa kartan som finns med i det här studieförslaget.
-
Läran och förbunden 38:22.Hur kan vi göra Jesus Kristus till vår familjs ”lagstiftare”? Hur blir vi ”ett fritt folk” genom att följa hans lagar?
-
Läran och förbunden 38:24–27.För att lära barn vad det innebär att ”vara ett” kan ni hjälpa dem räkna upp familjemedlemmarna och prata om varför var och en är viktig i er familj. Betona att ni tillsammans är en familj. Ni kan hjälpa barnen rita en stor 1 på en affisch och dekorera den med namn och teckningar eller foton av varje familjemedlem. Ni kan också skriva på affischen vad ni ska göra för att bli mer eniga som familj. Ni kan också titta på videon ”Love in Our Hearts” [Kärlek i våra hjärtan] (ChurchofJesusChrist.org) eller läsa Mose 7:18.
-
Läran och förbunden 38:29–30.Ni kan prata om personliga upplevelser eller upplevelser ni hade som familj, som krävde förberedelse. Hur påverkade förberedelsen upplevelsen? Vad vill Herren att vi ska förbereda oss för? Hur kan förberedelse hjälpa oss att inte vara rädda? Hur kan vi förbereda oss?
-
Läran och förbunden 40.Vad betyder uttrycket ”världsliga omsorger ” (v. 2) för oss? Finns det några världsliga omsorger som hindrar oss från att ta emot Guds ord ”med glädje”? Hur övervinner vi dem?
Fler förslag på hur man kan undervisa barn finns i den här veckans lektionsförslag i Kom och följ mig – för Primär.
Sångförslag: ”Jesus sade: Älska alla”, Barnens sångbok, s. 39.
Återställelsens röster
Insamling till Ohio
Byn Kirtland, av Al Rounds
Phebe Carter var en av de heliga som samlades i Ohio på 1830-talet. Hon blev medlem i kyrkan i nordöstra USA i 25-årsåldern, men hennes föräldrar blev inte det. Hon skrev senare om sitt beslut att flytta till Ohio för att förena sig med de heliga:
”Mina vänner blev lika förvånade som jag själv, men något inom mig drev mig framåt. Min mors sorg över att jag for hemifrån var nästan mer än jag klarade av, och hade det inte varit för anden inom mig skulle jag ha vacklat till slut. Min mor sa att hon hellre skulle se mig begravas än att så ge mig ut ensam i denna hjärtlösa värld.
’[Phebe]’, sa hon med eftertryck, ’kommer du tillbaka till mig om du finner att mormonismen är falsk?’
Jag svarade: ’Ja, mor, det gör jag.’ … Mitt svar lättade hennes svårmod, men det orsakade oss alla stor sorg att skiljas åt. När det var dags för min avresa vågade jag inte lita på att jag kunde ta farväl, så jag skrev ner mitt farväl till var och en och lämnade det på bordet, sprang nerför trapporna och hoppade in i vagnen. Så lämnade jag mitt älskade barndomshem för att sammanlänka mitt liv med Guds heliga.”1
I ett av dessa farvälbudskap skrev Phebe:
”Älskade föräldrar! Jag ska nu lämna min fädernehem för en tid. … Jag vet inte hur länge, men inte utan känslor av tacksamhet för den vänlighet jag mottagit från min spädbarnstid intill denna dag. Men Försynen verkar ordna saker på ett annat sätt nu än hur det hittills har varit. Låt oss alla lägga detta i Försynens händer och vara tacksamma för att vi har tillåtits leva tillsammans så länge under så goda omständigheter som vi har, och tro att allt kommer att verka för vårt goda om vi älskar Gud över allt. Låt oss förstå att vi kan be till en Gud som hör alla sina varelsers uppriktiga böner och ger oss det som är bäst för oss. …
Mor, jag tror det är Guds vilja att jag reser västerut och jag har känt mig övertygad om det under en lång tid. Nu har vägen öppnats … och jag tror att det är Herrens Ande som har gjort det, vilket är tillräckligt i allt. O, var inte orolig för ditt barn. Herren tröstar mig. Jag tror att Herren ska ta hand om mig och ge mig det som är till det bästa. … Jag går då min Mästare kallar – han har tydliggjort min plikt.”2
