Jos Histri
Ol Stori blong Fas Visen


Pikja
sanlaet i kam tru long ol tri

Ol Stori blong Fas Visen

Bigfala Lukluk

Josef Smit i bin raetemdaon se God we i Papa, mo Jisas Kraes, Tufala i bin kamkamaot long hem long wan bus blong ol tri kolosap long hom blong papa mo mama blong hem long Wes Stet blong Niu Yok taem we hem i bin gat samples 14 yia. Hem i bin wari long ol sin blong hem, mo hem i no save stret se bae i folem wanem rod long saed blong laef blong hem long saed blong spirit, mekem se Josef i lukaotem blong kasem help taem hem i bin stap go long ol miting, i stap ridim ol skripja, mo i bin stap prea. Olsem ansa blong hem, hem i bin kasem wan samting we i kamaot long heven. Josef i bin serem, mo i bin raetemdaon abaot Fas Visen ia, olsem we oli bin kam blong save taem ia, mo hem i bin mekem hemia long plante defren taem; hem i bin raet o i bin askem ol pipol blong oli raet, mo i gat fofala defren stori abaot visen ia.

Josef Smit i pablisim tufala stori abaot Fas Visen long taem we hem i bin laef yet. Faswan long olgeta ia, we tedei yumi save olsem Josef Smit—Histri, oli bin putum insaed long Perel we I Gat Bigfala Praes, mo olsem ia nao hem i kam stori ia we oli save gud long hem. Tufala nara stori, we oli no bin pablisim, be oli bin raetem long ol fasfala laef stori blong Josef Smit, mo afta long hemia, hem i bin raetem long wan jenol, plante taem, oli fogetem, kasem taem we ol man blong raetem histri, we oli wok blong Jos Ia blong Jisas Kraes Ia blong Ol Lata-dei Sent oli faenem ol stori ia bakegen mo oli pablisim olgeta long ol yia 1960. Stat long tetaem ia, olgeta pepa ia, oli bin toktok raon long olgeta plante taem long ol magasin blong Jos, long ol wok we Jos i printim, o, olgeta we oli wok wetem Jos oli printim, mo tu, ol Lata-dei Sent pipol we oli stap stadi oli bin pablisim long ol nara ples.1 Antap long ol stori we hemwan i bin raetemdaon, i gat narafala faef stori blong visen blong Josef Smit we samfala pipol we oli bin laef long sem taem olsem hem, oli bin raetem.2

Ol defren stori abaot Fas Visen ia, oli tokbaot wan semfala stori nomo, be samfala ditel mo samting we oli tokbaot plante nao i defren smol long ol narawan. Ol man we oli stap raetem histri, oli save se taem wan man i stap talem bakegen mo bakegen wan eksperiens blong hem long ol defren ples, mo long ol defren pipol ova long plante yia, bae wanwan stori ia bae i tokbaot bigwan sam defren pat blong eksperiens ia, mo bae i gat ol spesel ditel we i no stap long sam narafala ples. I tru. Ol samting olsem we oli defren long ol stori ia blong Fas Visen, oli stap long ol defren skripja stori blong visen blong Pol long rod i go long Damaskes, mo long eksperiens blong Ol Aposol antap long Hil ia we Jisas I Kam Niu I Kam Narafala.3 Be yet, i nomata ol samting ia we oli defren, wan semfala stori i stap long evriwan long ol stori ia abaot Fas Visen. Sam oli mekem mistek mo oli toktok bigwan se eni samting we i defren taem oli stap talem bakegen stori ia, i wan pruf se hemia i wan giaman stori. Be i no olsem. Ol rij rekod blong histri oli mekem se yumi save lanem moa abaot bigfala taem ia, i bitim we sapos oli neva bin raetemdaon.

Ol Stori blong Fas Visen

Wanwan stori blong Fas Visen, we i kam long Josef Smit, mo olgeta we oli bin laef long taem blong hem, i gat stori blong hem, mo defren ples we i lidim wei we oli talemaot stori ia bakegen, wei we oli pasem, mo wei we oli bin raetemdaon. Olgeta stori ia, oli bin toktok raon long olgeta olsem we i stap andanit ia.

Stori blong yia 1832. Fasfala stori we oli save abaot Fas Visen, wan stori ia nomo we Josef Smit i bin raetemdaon long stret han blong hem, oli faenem i stap long wan sot stori abaot laef blong hem, we oli no pablisim; Josef Smit i bin mekem nambatu haf blong hem long yia 1832. Insaed long stori ia, Josef Smit i tokbaot se hem i save gud long tingting blong hem, abaot ol sin blong hem, mo i tokbaot se hem i no glad se hem i no save faenem wan jos we i stret olsem hemia we hem i bin ridim abaot insaed long Niu Testeman, mo wanem nao bae i lidim hem i go blong Jisas i pemaot hem. Hem i tokbaot bigwan Atonmen blong Jisas Kraes, mo fasin ia we Atonmen i pemaot hem. Hem i bin raetem se “Lod” i bin kamkamaot long hem mo i bin fogivim ol sin blong hem. From visen ia, Josef i bin filim bigfala glad mo lav, i nomata, olsem we hem i bin raetem, se hem i no save faenem wan man we i bin biliv long stori ia. Ridim 1832 stori long ples ia.

Stori blong yia 1835. Long samples manis Septemba blong yia 1835, Josef Smit i bin talembak stori blong hem abaot Fas Visen i go long Robert Matthews, we i bin stap visitim Ketlan, Ohaeo. Stori ia, we hem i talem bakegen, Warren Parrish, we i bin stap raet long bihaf blong Josef Smit, i bin raetem insaed long jenol blong Josef Smit; hem i tokbaot bigwan we Josef i bin traehad blong faenemaot wijwan Jos nao i bin raetwan; i tokbaot fasin blong agens we hem i bin filim taem hem i bin prea, mo taem we wan tabu man i bin kamkamaot long hem, mo wan narawan i bin folem hem i kam afta. Stori ia i tekem not tu se ol enjel oli bin kamkamaot insaed long visen ia. Ridim 1835 stori long ples ia.

Stori blong yia 1838. Stori abaot Fas Visen we ol Lata-dei Sent oli save gud long hem tedei, hem i stori blong 1838. Oli bin pablisim faswan long 1842 insaed long Times and Seasons, niuspepa blong Jos long Nauvu, Ilinoa, mo stori ia i pat blong wan longfala stori moa we Josef Smit i bin talem mo wan i bin raetem, bitwin ol taem ia blong bigfala agens. Be 1832 stori i tokbaot moa stori blong Josef Smit hemwan, we, taem hem i bin wan yang man, hem i bin stap lukaotem fogivnes; nao 1838 stori, i lukluk moa long visen olsem stat blong “Jos i girap mo i progres.” Olsem long 1835, stamba kwestin blong stori hem i, wijwan nao long ol jos ia, i jos we i tru. Ridim 1838 stori long ples ia.

Stori blong yia 1842. Stori ia, oli bin raetem blong ansarem rikwes blong Chicago Democrat edita, Jon Wentwot abaot ol Lata-dei Sent; stori ia oli bin printim insaed long Times and Seasons long yia 1842. (“Wentwot leta,” olsem we oli save gud long nem ia, hem i stap tu olsem stamba blong Ol Toktok blong Bilif.)4 Stori ia, we oli raetem blong olgeta we oli no save gud long Momon bilif, i stret gud mo i tok stret nomo. Semmak olsem ol stori we oli kam fastaem, Josef Smit i bin tokbaot we tingting blong hem i fasfas, mo we i gat tufala man i bin kamkamaot long hem, olsem ansa blong prea blong hem. Long yia afta, Josef Smit i bin sendem stori ia wetem smol jenis, i go long wan man we i raetem histri, we nem blong hem i Israel Daniel Rupp, we i bin pablisim stori ia olsem wan japta insaed long buk blong hem: He Pasa Ekklesia [Ful Jos]: An Original History of the Religious Denominations at Present Existing in the United States.5 Ridim 1842 stori long ples ia.

Ol Stori we Oli Harem. Long saed blong ol stori ia we oli kam stret long Josef Smit, i bin gat faevfala nara stori we sam man we oli bin laef long tetaem ia, we oli bin harem Josef Smit i tokbaot visen ia, oli bin raetem. Ridim ol narafala stori ia long ples ia.

Ol Raorao long Saed blong Ol Stori blong Josef Smit abaot Fas Visen

From we i gat plante defren stori abaot Fas Visen, i mekem se samfala pipol oli stap kwestinim se wanem we Josef Smit i stap tokbaot i rili tokbaot eksperiens blong hem o nogat. I gat tu toktok we oltaem oli talem blong soem se toktok blong hem i no tru: ol fas toktok oli stap kwestinim memori blong Josef Smit abaot wanem i bin rili hapen; mo ol nambatu toktok oli stap kwestinim sapos hem i ademap sam samting blong flasem stori blong hem.

Memori. Wan toktok we i agensem ol stori blong Fas Visen blong Josef Smit i we, ol pruf blong histri, oli no sapotem wanem Josef Smit i tokbaot abaot ol rivaevol relijin taem long Palmaera, Niu Yok, mo ol ples raonabaot long hem long ol yia 1820. Sam oli talem se wanem we Josef i klemem se i gat taem blong wantem save moa abaot relijin, mo stori blong visen ia, i no tru tumas.

Be, pruf wetem ol pepa, i sapotem ol toktok blong Josef Smit long saed blong ol rivaevol muvmen. Ples we hem i bin stap laef long hem, wetem ol ples raonabaot, oli bin save gud olgeta from oli tokbaot relijin fulap, mo i no gat kwestin nating se hem i bin wan ples we i hot gud blong tokbaot ol relijin. Ol man blong raetem histri, oli talem se ples ia mo ol ples raonabaot, i olsem “wan distrik we i stap bon” from se ol man blong prij oli spolem gud ples from oli stap holem ol rivaevol kamp, mo oli stap lukaotem ol niu konvet long ol eli yia blong 1800.5 Long Jun 1818, hemia wan eksampol: wan Metodis kamp i stap tekem ples long Palmaera, mo long Samataem afta, ol Metodis oli kam tugeta long Viena (naoia i Felps), long Niu Yok, we i samples 24 kilometa long famli fam blong Smit famli. Ol jenol blong wan Metodis prija we oli save gud hem, i soem se plante long ol muvmuv long saed blong relijin long ples we Josef i bin stap long hem long yia 1819 mo 1829, oli stap long ples ia nao. Oli ripotem se Reveren George Lane, wan rivaevol Metodis minista, i bin stap long ples ia long tugeta yia ia, we i stap tokbaot “wei blong God blong mekem Rifomesen i hapen.”7 Pruf ia long histri, i go stret wetem wanem we Josef i bin stap tokbaot. Hem i bin talem se plante muvmuv blong relijin long distrik o rijin blong hem “ i bin stat wetem Ol Metodis.” I tru, Josef i bin talem se hem i kam blong bilivim sam long ol samting we Ol Metodis oli stap talem.8

Flasem Toktok. I gat tu toktok we oltaem oli talem blong soem se toktok blong hem i no tru: ol fasin blong stap akaontebol oli stap kwestinim memori blong Josef Smit abaot wanem i bin rili hapen; mo ol nambatu toktok oli stap kwestinim sapos hem i ademap sam samting blong flasem stori blong hem. Ol agens toktok ia oli lukluk nomo long tufala ditel ia: namba mo aedentiti blong ol pipol blong heven we Josef Smit i talem se hem i bin luk. Ol stori blong Fas Visen blong Josef Smit oli tokbaot tufala man ia blong Heven wetem moa ditel ova long taem. Long 1832, stori i talem nomo se: “Lod i bin openem ol heven long mi, mo mi bin luk Lod.” Long 1838, stori i talem se: “Mi bin luk tu Man,” wan i presentem narawan olsem “Hem ia, Hem i Pikinini blong Mi we Mi Lavem Hem Tumas.” Olsem risal blong hemia, ol toktok we oli kam agens oli talem se Josef Smit i talem se hem i bin luk wan man—we i “Lod”— o long en, i talem se hem i bin luk Tufala, Papa mo Pikinini.9

I gat ol nara wei, we i moa stret blong luk pruf we i stap. Wan besik samting we i stret truaot long taem, bae yumi mas luksave long fas ples: tri aot long ol fofala stori oli talem klia se Tufala Man i bin kamkamaot long Josef Smit long taem blong Fas Visen. Wan nomo, hem i stori blong Josef Smit long 1832, we yumi save ridim we i tokbaot wan o tu man. Sapos oli ridim se i wan man we i kam long heven, bae hem i man ia we i stap fogivim ol sin. Folem ol stori we oli bin kamaot afta, fasfala tabu man i bin talem long Josef Smit blong i “lisin gud” long sekenwan, Jisas Kraes, we afta, i bin givim stamba mesej, we i tekem mesej ia blong fogivnes.10 1832 stori blong Josef Smit, long tetaem ia, i maet lukluk nomo long Jisas Kraes, we i tekem fogivnes i kam.

Wan nara wei blong ridim stori blong 1832, i we, Josef Smit i tokbaot tufala man ia, we hem i singaotem tugeta se “Lod.” Ol toktok we oli talem se hem i ademap ol toktok blong flasem stori blong hem oli hang long tingting ia se stori blong 1832 i tokbaot se i gat wan man blong heven nomo i bin kamkamaot. Be stori blong 1832 i no talem se i gat wan man nomo i bin kamkamaot. Tekem not long tufala taem we “Lod” i bin kamaot, oli seperet long taem: faswan “Lod” i bin openem ol heven; afta Josef Smit i luk “Lod.” Wei blong ridim stori ia i go wetem stori blong Josef long 1835, we i talem se wan man i kamkamaot faswan, mo wan narawan i kam folem afta. Long stori blong 1832, nao bae yumi save ridim nomo se Josef Smit i bin luk wan man, we afta, i soemaot wan narawan, mo Josef i singaotem tufala se “Lod”: :Lod i bin openem ol heven long mi mo mi bin luk Lod.”11

Ol spesifik ditel we Josef i bin stap talem moa abaot, bae yumi save tekem mo ridim se hem i pruf blong wan lukluk we, wetem taem, i bin kam antap moa folem eksperiens we hem i bin gat. Long samfala pat, ol samting we oli defren bitwin stori blong 1832 mo ol lasfala stori, maet oli go nomo wetem ol samting we oli defren bitwin ol toktok we oli raetem mo hemia we oli talem. Stori ia blong 1832, i ripresentem fas taem ia we Josef Smit i bin traem blong raetemdaon histri blong hem. Long semfala yia, hem i bin raet i go long wan fren se hem i filim se hem i stap long wan kalabus blong “pepa mo ing mo wan kruked brokbrok lanwis we i no stret.” Hem i singaotem toktok ia we hem i raetem se i “wan kalabus we i smol mo i no gat spes.”12 Ol stori we oli bin kamaot afta, naoia i isi moa blong andastanem, mo iven, wan bae i no ting se bae i gat stori olsem, hemia taem yumi luksave se, ol stori ia, hem i bin talem olgeta, mo wan i bin raet blong hem—hemia i wan isi wei, mo i stret moa long Josef Smit, mo i wan wei we i letem blong ol toktok blong hem i kamaot isi moa.

Las Toktok

Josef Smit i bin testifae plante taem se hem i bin gat wan bigfala visen, we hem i luk God Papa mo Pikinini blong Hem, Jisas Kraes. Bae i no posibol blong talem se Fas Visen ia i tru, o talem se i no tru, mo traem pruvum hemia tru long wok blong lukaot tru long histri. Blong save se testemoni blong Josef Smit i tru o no, i minim se wanwan i mas wantem tumas blong lukaotem trutok blong i stadi long histri ia, mo afta, i praktisim inaf fet long Kraes blong askem long God, tru long wan prea wetem tingting we i stap daon mo wetem tru tingting, blong save se histri ia i tru o no. Sapos hem i stap lukaotem hemia i askem wetem wan tru tingting blong wantem save, mo i mekem folem ansa we Tabu Spirit i talemaot tru long revelesen, bae hem i save se visen blong Josef Smit i tru o no. Long wei ia, evri man mo woman i save kam blong save se wanem we Josef Smit i bin talem i tru o no taem hem i talem se: “Mi bin luk wan visen, mi save, mo mi save se God i save hemia, mo mi no save talem se i no tru.”13

Jos i luksave help blong ol man blong stadi we oli givhan long histri tul we oli presentem insaed long atikol ia; wok blong olgeta, oli yusum wetem raet blong olgeta.

Oli bin pablisim faswan long Novemba 2013.

Topik we oli go wetem

  • Stap Ansarem Ol Kwestin blong Gospel

  • Godhed

  • God Papa

  • Jisas Kraes

  • Josef Smit

  • Restoresen blong Jos

  • Restoresen blong Prishud

Ol Skripja

Ol Skripja Refrens

Ol Mesej we oli kam long Ol Lida blong Jos

Ol Vidio

“Restoresen”

“Josef Smit: Profet blong Restoresen”

“Mission Preparation Track 14: Gordon B. Hinckley”

Ol Risos blong Lanem Samting

Ol Jeneral Risos

History, circa Summer 1832,” The Joseph Smith Papers

Journal, 1835–1836,” The Joseph Smith Papers

History, circa June 1839–circa 1841 [Draft 2],” The Joseph Smith Papers

‘Church History,’ 1 March 1842,” The Joseph Smith Papers

‘Latter Day Saints,’ 1844,” The Joseph Smith Papers

Primary Accounts of Joseph Smith’s First Vision of Deity,” The Joseph Smith Papers

Ol Magasin blong Jos

Preparing for the Restoration,” Ensign, June 1999

Book of Mormon Personalities Known by Joseph Smith,” Ensign, December 1983

  1. Blong ridim wan eksampol, luk long James B. Allen, “Eight Contemporary Accounts of the First Vision—What Do We Learn from Them?” Improvement Era, 73 (1970): 4–13; Richard L. Anderson, “Joseph Smith’s Testimony of the First Vision,” Ensign, Apr. 1996, 10–21; Milton V. Backman, Joseph Smith’s First Vision: The First Vision in Its Historical Context (Salt Lake City: Bookcraft, 1971; 2nd ed., 1980); Steven C. Harper, Joseph Smith’s First Vision: A Guide to the Historical Accounts (Salt Lake City: Deseret Book, 2012).

  2. Evriwan long ol stori ia, oli bin mekem bakegen insaed long Dean C. Jessee, “The Earliest Documented Accounts of Joseph Smith’s First Vision,” in John W. Welch, ed., with Erick B. Carlson, Opening the Heavens: Accounts of Divine Manifestations, 1820–1844 (Provo and Salt Lake City: Brigham Young University Press and Deseret Book, 2005), 1–33.

  3. Ol Wok 9:3–9; 22:6–21; 26:12–18; Matiu 17:1–13; Mak 9:2–13; Luk 9:28–36.

  4. Ful leta ia, bae oli save faenem insaed long, “Church History,” Times and Seasons 3 (Mar. 1, 1842): 706–10.

  5. Joseph Smith, “Latter Day Saints,” in I. Daniel Rupp, He Pasa Ekklesia: An Original History of the Religious Denominations at Present Existing in the United States (Philadelphia: J. Y. Humphreys, 1844), 404–10.

  6. Whitney R. Cross, The Burned-Over District: The Social and Intellectual History of Enthusiastic Religion in Western New York, 1800–1850 (Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 1950); Paul E. Johnson, A Shopkeeper’s Millennium: Society and Revivals in Rochester, New York, 1815–1837 (New York: Hill and Wang, 1983); Nathan O. Hatch, The Democratization of American Christianity (New Haven: Yale University Press, 1989).

  7. Benajah Williams diary, July 15, 1820, kopi i stap long Jos Histri Laebri, Sol Lek Siti; oli jenisim ol speling blong i folem standet.

  8. 1838 stori (Josef Smit—Histri 1:5, 8).

  9. 1832 stori(Joseph Smith History, ca. Summer 1832, 3, insaed long Joseph Smith, “Letter Book A,” Joseph Smith Collection, Church History Library, Salt Lake City); 1838 stori (Josef Smit—Histri 1:17).

  10. 1838 histri (Josef Smit—Histri 1:17); 1835 stori (Joseph Smith, “Sketch Book of the use of Joseph Smith, jr.,” Journal, Nov. 9–11, 1835, Joseph Smith Collection, Jos Histri Laebri, Sol Lek Siti.

  11. 1832 stori(Joseph Smith History, ca. Summer 1832, 3, insaed long Joseph Smith, “Letter Book A,” Joseph Smith Collection, Jos Histri Laebri, Sol Lek Siti).

  12. Josef Smit i go long Wiliam W. Felps, 27 Nov 1832, Joseph Smith Collection, Jos Histri Laebri, Sol Lek Siti; we i stap long www.josephsmithpapers.org.

  13. 1838 stori (Josef Smit—Histri 1:25).

Printim