5

Prästadömets myndighet och förrättningar

5.0

Inledning

Prästadömet är den myndighet som Gud ger sina barn för att bringa frälsning till alla. Prästadömsledare som tar emot och använder prästadömsnycklar har prästadömsmyndighet och kan ge prästadömsmyndighet till andra. Eftersom ”alla andra myndigheter och ämbeten i kyrkan är bihang till detta [melkisedekska] prästadöme” (Läran och förbunden 107:5), så görs allt som görs under ledning av prästadömsnycklar med prästadömets myndighet.

När en kvinna avskiljs som missionär, agerar hon under prästadömets myndighet för att utföra ett uppdrag inom prästadömet. Alla som tagit emot ett ämbete av någon som har prästadömsnycklar, utövar prästadömsmyndighet i utförandet av de plikter de tilldelats.

Om du bär melkisedekska prästadömet får du tillfälle att delta i prästadömets förrättningar och välsignelser.

Använd dessa allmänna riktlinjer i utförande av prästadömsförrättningar och välsignelser. Informationen i det här kapitlet är ett sammandrag av kapitel 18 i Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Obs: Som det förklaras i följande underavsnitt måste vissa förrättningar godkännas av den presiderande ämbetsman som har rätt nycklar.

5.1

Betjäna i prästadömet: Allmänna riktlinjer för bärare av melkisedekska prästadömet

Bärare av melkisedekska prästadömet ska alltid eftersträva att vara värdiga och ledda av den Helige Anden. De ska utföra varje förrättning och välsignelse på ett värdigt sätt och se till att den uppfyller följande krav:

1. Den ska utföras i Jesu Kristi namn.

2. Den ska utföras med prästadömets myndighet.

3. Den ska utföras på föreskrivet sätt, till exempel med användande av vissa ord eller invigd olja.

4. Den ska ha bemyndigats av den presiderande ämbetsman som innehar rätt nycklar (vanligtvis biskopen, stavspresidenten eller missionspresidenten), om detta krävs enligt anvisningarna i det här avsnittet.

Den som ger prästadömsvälsignelser uttalar en välsignelse (”Jag [eller vi] välsignar dig med …”) snarare än att uttala en bön (”Himmelske Fader, välsigna den här personen med …”).

När flera män deltar i en förrättning eller välsignelse lägger var och en varsamt höger hand på personens huvud (eller under ett spädbarn som välsignas) och vänster hand på axeln på den broder som står till vänster.

Endast de som bär erforderligt prästadöme och är värdiga får utföra en förrättning eller välsignelse. Enligt Andens vägledning kan biskopar och stavspresidenter låta prästadömsbärare som inte är helt tempelvärdiga få utföra eller delta i vissa förrättningar och välsignelser (se Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, 18.3, JesuKristiKyrka.org).

Man avråds från att inbjuda ett stort antal släktingar, vänner och ledare att delta i en förrättning eller välsignelse, eftersom det kan verka märkligt för somliga. En för stor grupp kan också göra det fysiskt besvärligt att utföra förrättningen.

5.2

Dop

En värdig präst eller bärare av melkisedekska prästadömet kan förrätta dopet under den presiderande ämbetsmannens ledning. För att göra det ska han följa följande steg:

1. Han står i vattnet med den som ska döpas.

2. Han håller om personens högra handled med sin vänstra hand (av bekvämlighets- och säkerhetsskäl). Personen som döps håller om prästadömsbärarens vänstra handled med sin vänstra hand.

3. Han höjer höger arm till rät vinkel.

4. Han uttalar personens fullständiga namn samt: ”Med fullmakt av Jesus Kristus döper jag dig i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn. Amen” (Läran och förbunden 20:73).

5. Han låter personen hålla för näsan med höger hand (för bekvämlighet). Prästadömsbäraren placerar sin högra hand högt upp på personens rygg och nedsänker personen, med kläder och allt, fullständigt.

6. Han hjälper personen upp ur vattnet.

Som det beskrivs i Allmän handbok, 18.7.6, ska två vittnen se till att varje dop utförs på rätt sätt. Dopet måste utföras på nytt om inte de exakta orden i Läran och förbunden 20:73 har uttalats. Dopet behöver också utföras på nytt om en del av personens kropp eller kläder inte helt och hållet sänks under vattnet.

5.3

Konfirmation

En eller flera bärare av melkisedekska prästadömet kan delta i en konfirmation. De lägger varsamt sina händer på personens huvud. Sedan gör den person som utför förrättningen följande:

1. Han uttalar personens fullständiga namn.

2. Han säger att förrättningen utförs med melkisedekska prästadömets myndighet.

3. Han konfirmerar personen som medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

4. Han använder orden ”Ta emot den Helige Anden” (inte ”Ta emot den Helige Andens gåva”).

5. Han uttalar en välsignelse enligt Andens ledning.

6. Han avslutar i Jesu Kristi namn.

5.4

Invigning av olja

En eller flera bärare av melkisedekska prästadömet måste inviga olivolja innan den används till att smörja sjuka eller lidande. Ingen annan olja får användas. Vid invigning av olja följer prästadömsbäraren dessa steg:

1. Han håller fram en öppen behållare med olivolja.

2. Han vänder sig till vår himmelske Fader.

3. Han säger att han utför handlingen med melkisedekska prästadömets myndighet.

4. Han inviger oljan (inte behållaren) och avskiljer den till att användas för att smörja och välsigna sjuka och lidande.

5. Han avslutar i Jesu Kristi namn.

5.5

Smörja och välsigna sjuka och lidande

Jesus gav sina apostlar prästadömets myndighet att bota sjukdomar och att driva ut onda andar (se Markus 3:15; Matteus 10:1). Bärare av melkisedekska prästadömet har samma myndighet. Använd den här gåvan på ett lämpligt sätt och så ofta som det behövs.

Endast bärare av melkisedekska prästadömet får smörja och välsigna sjuka och lidande. Vanligtvis är det två eller flera prästadömsbärare som smörjer och välsignar den sjuke tillsammans, men vid behov kan en person ensam utföra både smörjelsen och beseglingen av välsignelsen.

Om tillgång till invigd olja saknas kan man ändå ge en välsignelse med prästadömets myndighet, utan smörjelsen.

En värdig make eller far som bär melkisedekska prästadömet smörjer och välsignar i vanliga fall sina sjuka familjemedlemmar.

Prästadömsbärarna ska smörja och välsigna den sjuke på begäran av den sjuke eller av någon som står personen mycket nära, så att välsignelsen blir enligt deras tro. Bärare av melkisedekska prästadömet som besöker sjukhus ska inte söka efter eller be om tillfällen att smörja och välsigna sjuka personer.

Om någon ber om mer än en välsignelse för samma sjukdom behöver prästadömsbäraren inte smörja med olja efter den första välsignelsen. I stället ger han en välsignelse genom handpåläggning och med prästadömets myndighet.

Förrättningen att smörja och välsigna sjuka består av två delar: 1) smörjelse med invigd olja och 2) besegling av smörjelsen.

Smörjelse med invigd olja

Smörjelsen med olja utförs av en bärare av melkisedekska prästadömet.

1. Han utgjuter en droppe invigd olja på personens huvud.

2. Han lägger varsamt händerna på personens huvud och uttalar personens fullständiga namn.

3. Han säger att han utför handlingen med melkisedekska prästadömets myndighet.

4. Han säger att han smörjer med olja som har invigts för smörjelse och välsignelse av sjuka och lidande.

5. Han avslutar i Jesu Kristi namn.

Besegling av smörjelsen

Vanligtvis lägger två eller flera bärare av melkisedekska prästadömet varsamt händerna på personens huvud för att besegla smörjelsen. Men en ensam bärare av melkisedekska prästadömet kan göra det här på egen hand om så behövs. När en bärare av melkisedekska prästadömet beseglar smörjelsen gör han följande:

1. Han uttalar personens fullständiga namn.

2. Han säger att han beseglar smörjelsen med melkisedekska prästadömets myndighet.

3. Han uttalar en välsignelse enligt Andens ledning.

4. Han avslutar i Jesu Kristi namn.

5.6

Välsignelser till tröst och råd

Bärare av melkisedekska prästadömet kan ge välsignelser till tröst och råd åt personer som ber om dem. För sådana välsignelser lägger en eller flera bärare av melkisedekska prästadömet varsamt sina händer på personens huvud. Den prästadömsbärare som ger välsignelsen gör följande:

1. Han uttalar personens fullständiga namn.

2. Han säger att välsignelsen utförs med melkisedekska prästadömets myndighet.

3. Han uttalar en välsignelse enligt Andens ledning.

4. Han avslutar i Jesu Kristi namn.

Missionärer som ger medlemmar välsignelser ska rapportera om välsignelsen direkt till medlemmens biskop eller genom äldstekvorumets president eller församlingens missionsledare, som i sin tur rapporterar till biskopen.