Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 6: Johannes Döparens mission


Kapitel 6

Johannes Döparens mission

”Johannes [Döparen] bar aronska prästadömet och var en laglig förrättare och Kristi förelöpare och kom för att bereda vägen för honom.”

Ur Joseph Smiths liv

Vintern 1828–1829 fortsatte Joseph Smith att arbeta på sin översättning av Mormons bok i Harmony i Pennsylvania, men arbetet gick långsamt framåt. Joseph måste arbeta på gården för att försörja sin familj och saknade också någon som kunde skriva åt honom på heltid. Om denna svåra situation skrev han: ”Jag anropade Herren om att han skulle göra det möjligt för mig att utföra det arbete som han hade befallt mig att göra.”1 Herren lovade att han skulle ge den hjälp som Joseph behövde för att kunna fortsätta arbetet på översättningen. (Se L&F 5:34.) Den 5 april 1829 kom en ung skollärare som hette Oliver Cowdery i sällskap med profetens bror Samuel till Harmony för att träffa Joseph. Oliver hade hört talas om plåtarna medan han bodde hemma hos profetens föräldrar och efter att ha bett om saken fått en personlig uppenbarelse om att han skulle skriva åt profeten. Den 7 april började de två männen arbeta på översättningen med Oliver som skrivare.

Medan Joseph och Oliver översatte från plåtarna läste de Frälsarens anvisningar till nephiterna om dop till syndernas förlåtelse.2 Den 15 maj gick de till ett skogsområde i närheten av profetens hem för att be Herren om mer kunskap om denna viktiga förrättning. ”Våra själar utgöts i mäktig bön”, skrev Oliver Cowdery, ”för att få veta hur vi skulle kunna få dopets och den Helige Andens välsignelser på Guds sätt. Och vi sökte ivrigt efter fädernas rätt och det heliga prästadömets myndighet och fullmakten att förvalta detsamma.”3

Joseph Smith upptecknade vad hände till svar på deras bön: ”Medan vi bådo och åkallade Herren nedsteg en budbärare från himlen i en ljussky, lade sina händer på oss och ordinerade oss, sägande: I Messias’ namn giver jag eder, mina medtjänare, Arons prästadöme, som innehar nycklarna till betjäning av änglar, till omvändelsens evangelium, och dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse. Detta skall ej åter borttagas från jorden, förrän Levis söner ånyo offra ett offer åt Herren i rättfärdighet.

Han sade, att detta Aronska prästadöme icke hade myndighet till att giva handpåläggning för den Helige Andens gåva, men att denna myndighet skulle givas oss senare …

Det sändebud, som besökte oss vid detta tillfälle och konfirmerade detta prästadöme på oss, sade att han hette Johannes, han som kallas Johannes döparen i Nya testamentet, och att han handlade under ledning av Petrus, Jakob och Johannes, som innehade det Melkisedekska prästadömets nycklar, vilket prästadöme, sade han, skulle i rätt tid tilldelas oss.” ( J S skrifter 2:68–70, 72)

Johannes Döparens ankomst var en betydelsefull händelse i profeten Joseph Smiths liv och i Guds rikes utbredning på jorden. Trots att Joseph Smith hade sett Gud Fadern och Jesus Kristus, hade besökts av himmelska budbärare, hade fått gulplå tarna och förmågan att översätta dem, hade han ännu inte fått prästadömets makt och myndighet. Nu hade aronska prästadömets makt återställts till jorden, och melkisedekska prästadömets makt skulle snart komma att återställas. Joseph Smith hade blivit en laglig förrättare i Guds rike.

Joseph Smiths lärdomar

Johannes Döparen utförde de viktiga uppdragen att bereda väg för Frälsaren och döpa honom.

”Jag var närvarande vid [ett] möte i templet [den 29 januari 1843] … Jag sade att man hade ställt två frågor till mig rörande mitt ämne föregående söndag som jag hade lovat att besvara offentligt, och jag ville utnyttja detta tillfälle.

Frågan härrör från Jesu ord: ’Bland dem som är födda av kvinnor finns det ingen som är större än Johannes. Men den mindre i Guds rike är större än han.’ [Luk 7:28] Varför ansågs Johannes vara en av de största profeterna? Hans underverk kan inte ha utgjort hans storhet. [Se Joh 10:41.]

För det första hade han anförtrotts den gudomliga kallelsen att bereda vägen för Herren. Vem har haft ett sådant förtroendeuppdrag före eller efter honom? Ingen.

För det andra hade han anförtrotts den viktiga kallelsen, och det skulle utkrävas av hans hand, att döpa Människosonen. Vem har haft en sådan ära att göra det? Vem hade haft så stor förmån och ära? Att leda Guds Son ner i dopets bad, att ha privilegiet att se den Helige Anden nedstiga i form av en duva, eller hellre i tecknet av en duva, som vittnesbörd om denna handling? Duvans tecken infördes före jordens skapelse, ett vittne om den Helige Anden. Djävulen kan inte komma i en duvas tecken. Den Helige Anden är en person och har en persons form. Den begränsar sig inte till en duvas form, men duvan är ett tecken på den. Den Helige Anden kan inte förvandla sig till en duva, men duvans tecken gavs åt Johannes för att visa att handlingen var rätt, ty duvan är en symbol för eller tecken på sanning och oskuld.

För det tredje var Johannes vid den tidpunkten den ende laglige administratören eller hushållaren av rikets angelägenheter som fanns på jorden och som innehade maktens nycklar. Judarna måste lyda hans anvisningar eller fördömas av sin egen lag. Kristus själv uppfyllde all rättfärdighet genom att lyda den lag som han hade givit till Mose på berget. Han ärade lagen i stället för att upphäva den. Sakarias son tog nycklarna, riket, makten och härligheten från judarna, genom en helig smörjelse och genom kungörelse från himlen. Dessa tre orsaker, som har nämnts här, är nog för att han skall anses vara den störste profet som fötts av kvinna.

Den andra frågan: Hur kunde den mindre i Guds rike vara större än han? [Se Luk 7:28.]

Till svar frågade jag: Vem syftade Jesus på när han sade ’den mindre’? Man betraktade Jesus som den som hade minst anspråk på Guds rike och [som det syntes] enligt deras tro var minst berättigad till att vara profet. Det var som om han hade sagt: ’Den som anses vara den mindre ibland er är större än Johannes — nämligen jag.’ ”4

Det måste finnas lagliga förrättare i Guds rike.

”Några säger att Guds rike inte upprättades på jorden förrän på pingstdagen och att Johannes [Döparen] inte predikade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, men jag säger i Herrens namn att Guds rike upprättats på jorden ända från Adams tid till nuvarande. Närhelst det har funnits en rättfärdig man på jorden för vilken Gud uppenbarade sitt ord och som han gav makt och myndighet att betjäna i hans namn och där det finns en Guds präst — en tjänare som fått makt och myndighet från Gud att förrätta evangeliets förordningar och officiera i Guds prästadöme — där är Guds rike på jorden. När folk, städer och länder i jordens olika tidsåldrar förkastade Jesu Kristi evangelium och profeterna som Gud sände drabbades de av Guds straffdomar, vilket var falllet med städerna Sodom och Gomorra som förstördes för att de förkastade profeterna …

I fråga om det evangelium och dop som Johannes predikade säger jag att Johannes kom och predikade evangelium till syndernas förlåtelse. Han hade sin fullmakt från Gud och även Guds uppenbarelser. Det tycktes som om Guds rike för en tid enbart vilade på Johannes. Herren lovade Sakarias att han skulle få en son som var ättling till Aron, ty Herren hade lovat att prästadömet skulle bli kvar hos Aron och hans efterkommande i alla deras släktled. Ingen tar sig denna värdighet, utan till den kallas man av Gud, liksom Aron kallades [se Hebr 5:4], och Aron kallades genom uppenbarelse …

Men någon kanske säger att Guds rike inte kunde upprättas på Johannes tid, ty Johannes sade ju att himmelriket var nära. Men jag frågar om det kunde ha varit närmare än att vara i Johannes händer. Folket behövde inte vänta till pingstdagen för att finna Guds rike, ty Johannes hade det, och han kom från öknen och ropade: ’Omvänd er, ty himmelriket är nära’, [se Matt 3:2] som för att säga: ’Härute har jag Guds rike och nu kommer jag till er. Jag har Guds rike och ni kan få det och jag kommer till er. Men om ni inte tar emot det blir ni fördömda.’ Skrifterna berättar att hela Jerusalem kom ut för att döpas med Johannes dop. [Se Matt 3:5–6.] Det fanns en laglig förrättare och de som döptes var undersåtar i ett kungarike. Guds lagar och uppenbarelser fanns också där. Därför var Guds rike där, ty ingen man kunde ha större myndighet att betjäna än Johannes. Vår Frälsare själv underkastade sig den myndigheten genom att bli döpt av Johannes. Därför fanns Guds rike upprättat på jorden också på Johannes tid …

Kristus kom i enlighet med Johannes ord [se Mark 1:7] och han var starkare än Johannes därför att han innehade melkisedekska prästadömets nycklar och Guds rike och hade tidigare uppenbarat prästadömet för Mose, ändå lät Kristus döpa sig av Johannes för att uppfylla all rättfärdighet. [Se Matt 3:15.] …

[Jesus] säger: ’Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike’ och ’himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå’. [Joh 3:5; Matt 24:35] Om en människa blir född av vatten och Ande kan hon komma in i Guds rike. Det är uppenbart att Guds rike fanns på jorden och att Johannes förberedde undersåtar till riket genom att predika evangeliet för dem och döpa dem. Han beredde vägen för Frälsaren eller kom som förelöpare och förberedde undersåtar att höra Kristi förkunnelse. Och Kristus predikade runt om i Jerusalem på samma platser där Johannes hade predikat … Johannes … predikade samma evangelium och dop som Jesus och apostlarna predikade efter honom …

Närhelst människor kan ta reda på Guds vilja och finna en förrättare som Gud bemyndigat, då finns Guds rike på jorden, men där dessa inte finns, där finns inte heller Guds rike. Alla förordningar, system och betjäningar på jorden är till ingen nytta för människors barn såvida de inte förordnats och bemyndigats av Gud, ty ingen annan än en laglig förrättare kan frälsa människan, ty inga andra kommer Gud eller änglar att kännas vid.” 5

”Johannes [Döparen] bar aronska prästadömet och var en laglig förrättare och Kristi förelöpare och kom för att bereda vägen för honom. Johannes var en präst lik Aron före Kristus …

Han fick aronska prästadömets nycklar och var som rösten av en som ropar i öknen och säger: ’Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!’ [Matt 3:3] …

Frälsaren sade till Johannes: Jag måste döpas av dig. Varför det? För att lyda mina lagar. [Se Matt 3:15.] … Jesus hade ingen laglig förrättare [förutom] Johannes.

Det finns ingen frälsning mellan Bibelns pärmar utan en laglig förrättare.”6

En person som har Elias’ ande har tilldelats ett förberedande arbete av Herren.

”Jag vill först tala om Elias’ ande, och för att komma till ämnet skall jag citera några vittnesbörd från skrifterna och själv bära vittnesbörd.

För det första, det räcker med att säga att jag gick in i skogen för att i bön fråga Herren om hans vilja för min del och fick se en ängel [Johannes Döparen]. Han lade händerna på mitt huvud och ordinerade mig till en präst lik Aron samt att inneha detta prästadömes nycklar vars ämbete var att predika omvändelse och dop till syndernas förlåtelse och även att döpa. Men jag fick veta att detta ämbete inte gällde handpåläggning för den Helige Andens gåva, att det ämbetet var ett större verk och skulle ges längre fram, men min ordination var ett förberedande verk eller att gå före, vilket var Elias’ ande, ty Elias’ ande gick före och beredde vägen för den som var större, vilket var fallet med Johannes Döparen. Han kom och ropade i öknen: ’Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!’ [Matt 3:3] Och de fick veta, om de ville ta emot det, att detta var Elias’ ande. [Se Matt 11:14.] Johannes var noga med att säga till folket att han inte var ljuset utan hade sänts för att vittna om ljuset. [Se Joh 1:8.]

Han talade om för folket att hans kallelse var att predika omvändelse och döpa i vatten, men att den som skulle komma efter honom skulle döpa i den Helige Anden och i eld. [Se Matt 3:11.]

Om han hade varit en bedragare skulle han kanske ha överskridit sina gränser och utfört förrättningar som inte tillhörde det ämbetet och den kallelsen, i Elias’ ande.

Elias’ ande bereder vägen för en större uppenbarelse från Gud, vilket [Elias’ ande] är Elias’ prästadöme eller det prästadöme som Aron ordinerades till. Och när Gud sänder en man till världen för att förbereda för ett större verk och denne innehar Elias’ makts nycklar, kallades detta Elias’ lära redan i världens tidiga åldrar.

Johannes kallelse var begränsad till att predika och döpa, men det han gjorde var rättmätigt. När Jesus Kristus kom till någon av Johannes lärjungar döpte han dem i eld och i den Helige Ande … Johannes överskred inte sina gränser utan utförde trofast den del som tillhörde hans ämbete. Varje del av den stora byggnaden måste förberedas på rätt sätt och anvisas sin rätta plats. Det är nödvändigt att veta vem som innehar maktens nycklar och vem som inte innehar dem, annars är det är troligt att vi blir vilseförda.

Den person som innehar Elias’ nycklar har ett förberedande verk … Elias’ ande uppenbarades för mig och jag vet att den är sann, därför talar jag frimodigt, ty jag vet utan tvekan att min lära är sann.”7

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. Se sidorna VII–XI för ytterligare hjälp.

  • Läs skildringen av hur Johannes Döparen förlänar Joseph Smith och Oliver Cowdery aronska prästadömet (s 79–80, 85). Vilken inverkan hade denna händelse på Joseph och Oliver? Vilken verkan har denna händelse haft i ditt liv?

  • Läs första hela stycket på sidan 80 och lägg märke till att Johannes Döparen kallade Joseph och Oliver sina ”medtjänare”. Hur kan detta uttryck hjälpa prästadömsledare? Hur kan detta uttryck påverka vårt umgänge med unga män som bär aronska prästadömet?

  • Gå igenom kapitelavsnittet som börjar på sidan 80. Vilka tankar och känslor har du rörande Johannes Döparen och hans jordiska kallelse?

  • Profeten Joseph Smith lärde att Johannes Döparen var en ”laglig förrättare” (s 82–85). Vad tror du uttrycket ”laglig förrättare” innebär i fråga om prästadömet? Varför finns det ”ingen frälsning … utan en laglig förrättare” (s 85)?

  • När du läser det sista kapitelavsnittet (s 85–86) kan du också gå igenom definitionen av ”Elias” i Bible Dictionary. (Se Bible Dictionary, s 663.) Vad är Elias’ ande? Hur beredde Johannes Döparen vägen för Frälsarens ankomst?

  • Joseph Smith sade att förlänandet av aronska prästadömet är ett ”förberedande verk” därför att det bereder vägen för någonting större (s 85). Hur kan bärare av aronska prästadömet förbereda sig för att få ta emot melkisedekska prästadömet? Hur kan föräldrar, far- och morföräldrar, lärare och ledare hjälpa dem i denna förberedelse?

Skriftställen som hör till detta ämne: Matteus 3:1–17; 1 Nephi 10:7–10; Joseph Smith Translation, Matthew 3:43–46

Slutnoter

  1. Joseph Smith, History 1832, s 6; Letter Book 1, 1829–1835, Joseph Smith, Collection, Kyrkans arkiv, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Salt Lake City, Utah.

  2. Oliver Cowdery, citerad i Joseph Smiths skrifter 2:71, fotnot; ur ett brev från Oliver Cowdery till William W Phelps, 7 sep 1834, Norton, Ohio, infört i Messenger and Advocate, okt 1834, s 15.

  3. Oliver Cowdery, uttalande nedtecknat sep 1835 i ”The Book of Patriarchal Blessings, 1834”, s 8–9; Patriarchal Blessings, 1833–2005, Kyrkans arkiv.

  4. History of the Church, 5:260–261; ord inom klammer i sista stycket även i originalet; ur en predikan som Joseph Smith höll 29 januari 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Willard Richards och en icke identifierad journalist för Boston Bee. Brevet till Boston Bee skrevs 24 mars 1843 i Nauvoo, Illinois, och infördes i Times and Seasons, 15 maj 1843, s 200. Se också tillägget, sidan 552, punkt 3.

  5. History of the Church, 5:256–259; ur en predikan som Joseph Smith höll 22 januari 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Wilford Woodruff.

  6. Predikan hållen av Joseph Smith 23 juli 1843 i Nauvoo, Illinois; Joseph Smith, Collection, Addresses, 23 jul 1843, Kyrkans arkiv.

  7. History of the Church, 6:249–251; styckeindelning ändrad; ur en predikan som Joseph Smith höll 10 mars 1844 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Wilford Woodruff.

Joseph and Oliver receiving Aaronic priesthood

Johannes Döparen återställde aronska prästadömet till Joseph Smith och Oliver Cowdery den 15 maj 1829, med orden: ”I Messias’ namn giver jag eder, mina medtjänare, Arons prästadöme.”

John the Baptist baptizing Christ

Frälsaren gick till Johannes Döparen för att bli döpt därför att Johannes var ”en laglig förrättare”.