När antimormonmaterial fick mig att tvivla
Jag försökte ignorera mina frågor, men jag blev orolig när de dröjde sig kvar. Kunde jag verka som heltidsmissionär om jag fortfarande hade frågor om evangeliet?
Några månader innan jag åkte iväg på min mission stötte jag på några antimormonartiklar. Artiklarna innehöll misstolkad information om kyrkans historia och Joseph Smith, vilket fick mitt vittnesbörd att vackla. Jag försökte ignorera mina frågor, men jag blev orolig när de dröjde sig kvar. Frågorna växte i mitt sinne. Kunde jag verka som heltidsmissionär om jag fortfarande hade frågor om evangeliet? Vore det bättre om jag stannade hemma? Jag bad innerligt till Herren, bad honom hjälpa mig att besvara mina frågor och stärka min tro, men svaren kom inte omedelbart.
En dag tänkte jag på berättelsen om när Joseph Smith tog emot aronska prästadömet – en berättelse som alltid har fascinerat mig. När Joseph översatte Mormons bok lade han märke till att dop omnämndes. Nyfiken på ämnet begav han sig ut i skogen med sin skrivare Oliver Cowdery, och frågade vår himmelske Fader om dopet. Vår himmelske Fader besvarade deras böner genom att sända den himmelske budbäraren Johannes Döparen, för att ge dem aronska prästadömet så att de kunde bli döpta och ha myndigheten att döpa andra.
Den här berättelsen lär oss en viktig princip, en som förekommer ofta i skrifterna och kyrkans historia: att läsa och begrunda skrifterna kan hjälpa oss på vägen mot ytterligare uppenbarelse och återställelse. Skrifterna stärker våra vittnesbörd och undervisar oss om viktiga evangelieprinciper ”rad på rad” (2 Ne. 28: 30), så att vi är redo att ta emot dem.
Jag insåg att jag för att få tillbaka min tro behövde söka efter svar i skrifterna. Jag började läsa Mormons bok och sökte efter skriftställen som kunde leda mig till den uppenbarelse jag så desperat behövde. Då kom jag till en vers i 1 Nephi, där Nephi svarar på en ängels fråga genom att säga: ”Jag vet att han [Gud] älskar sina barn, men jag vet inte vad allting betyder ”(1 Ne. 11:17).
När jag läste den här versen insåg jag att jag inte behövde förstå ”vad allting betyder” – och jag skulle inte få alla svar i det här livet. Men liksom Nephi förlitade sig på sitt vittnesbörd när han ställdes inför ett begrepp som han inte förstod, kunde jag också lita på det jag faktiskt visste, och gå framåt med tro.
Sedan den upplevelsen följer jag ofta det president Henry B. Eyring, andre rådgivare i första presidentskapet, undervisade om: ”Vi kommer att hitta svar i skrifterna” (”Ett samtal om skriftstudier”, Liahona juli 2005, s. 10). Jag förlitar mig alltid på denna sanning när jag inte förstår. Precis som skrifterna förberedde Joseph och Oliver för att ta emot den första förrättningen i den återställda kyrkan, leder de mig ständigt på vägen mot ytterligare uppenbarelse och ljus.