Ett samtal om skriftstudier: En intervju med äldste Henry B Eyring

Äldste Henry B Eyring i de tolv apostlarnas kvorum delger tankar och insikter om betydelsen av skriftstudier för vår andliga tillväxt.

Hur har det hjälpt dig personligen att studera skrifterna?

Äldste Eyring: I hela mitt liv har skrifterna varit ett sätt för Gud att uppenbara saker för mig som är personliga och som varit till hjälp. När jag var en liten pojke fick jag en liten Bibel. Om jag minns rätt var det bara Nya testamentet. Av någon anledning kände jag mig dragen till Första Korintierbrevet 13 som handlar om kärlek. På något sätt visste jag redan under min barndom att det kapitlet handlade om den familj som jag skulle få en dag. Många år senare, innan jag gifte mig, fick jag min patriarkaliska välsignelse. I den välsignelsen beskrev patriarken känslan som skulle finnas i det hem jag skulle ha en dag. Han beskrev exakt det jag hade känt många år tidigare när jag läste Första Korintierbrevet 13.

Skrifterna var ett av de sätt som Gud talade till mig på — också när jag var liten — angående mina behov, min situation och mitt liv. Det är de fortfarande. Eftersom våra behov ändras med tiden har Gud olika saker att säga oss vid olika tidpunkter.

Ibland går jag till skrifterna för att studera en lära. Ibland går jag till skrifterna för att få vägledning. Jag går dit med en fråga, och frågan är vanligtvis: ”Vad vill Gud att jag ska göra?” eller ”Vad vill han att jag ska känna?” Jag får hela tiden nya tankar som jag aldrig haft förut, och jag får inspiration och vägledning och svar på mina frågor.

Varför ska vi läsa Mormons bok regelbundet?

Äldste Eyring: Mormons bok är ännu ett testamente om Jesus Kristus och vi kan läsa om honom på dess sidor. Vi vet att Mormons bok har stor kraft. Den har kraft att förändra liv. Den har kraft att omvända människor. Om ni läser Mormons bok med ett öppet sinne så kommer ni att få veta att den innehåller Guds ord och att den är sann.

Genom Mormons bok kan Herren också lära oss hur man umgås med och tjänar andra. Denna bok uppenbarar Herrens vilja angående familjelivet på ett sätt som de andra skrifterna inte kommer i närheten av. Jag tror att det till stor del beror på dess intressanta uppbyggnad. Den handlar om familjer, om mänskliga relationer. Den börjar med familjer, den slutar med familjer, och vi lär oss älska dessa familjer.

En annan anledning till att studera Mormons bok regelbundet, i alla fall för mig, är att jag kan ta upp den, slå upp vilken sida som helst, och den Helige Anden vittnar för mig att det är Guds ord. Jag vet att det är Herren som talar. Jag vet att Mormons bok är det den utger sig för att vara.

Vad har du gjort för att dina skriftstudier ska blir mer meningsfulla?

Äldste Eyring: När jag blev medlem i de tolv apostlarnas kvorum föreslog äldste Richard G Scott att jag skulle köpa en billig uppsättning av skrifterna och i dem skriva ner de insikter och uppenbarelser jag skulle få i min nya kallelse. Det gjorde jag. Men jag gick längre än så.

Jag frågade min himmelske Fader vad han ville att jag skulle göra som apostel. Jag skrev ner det som jag kände att han svarade. Jag skrev ner svaren, gav dem olika färger och satte fast dem längst fram i mina skrifter. Det första var: ”Jag ska vara ett vittne om att Jesus Kristus är Guds Son.” Sedan läste jag i skrifterna och sökte efter sådant som undervisar om hur man vittnar om att Kristus är Guds Son. Varje gång jag hittade något markerade jag det med blått. Snart hade jag skapat mitt eget ämnesregister över vad jag trodde att Herren ville att jag skulle göra. Jag har lärt mig mycket genom att göra detta.

Det är till stor hjälp att gå till skrifterna för att få veta vad man ska göra. Herren kan undervisa oss. När vi hamnar i en kris i livet, som att förlora ett barn eller maka, bör vi gå till skrifterna för att få särskild hjälp. Vi kommer att hitta svar i skrifterna. Det verkar som att Herren har förutsett alla våra problem och alla våra behov, och att han har nedlagt hjälp åt oss i skrifterna — om vi bara söker den.

Hur kan kyrkans medlemmar göra skriftstudierna till en prioritet?

Äldste Eyring: Det enda sättet man kan vara säker på att ett pressat schema inte utelämnar skriftstudier är att ha en bestämd tid varje dag då man studerar skrifterna. Jag har funnit att det är början och slutet av dagen som är min tid. Det är tidpunkter som jag vanligtvis kan kontrollera. Mitt mönster sedan jag var pojke har därför varit att läsa skrifterna i början och i slutet av dagen. Jag hade läst Mormons bok många gånger om innan jag fyllde 18 tack vare det mönstret.

När jag befinner mig i situationer då jag måste avbryta denna vana så känns det inte bra. När man väl har vant sig vid att studera skrifterna regelbundet så saknar man det när man inte kan göra det. Det är som mat — man måste ha den. Jag vet att jag behöver skrifterna lika mycket som jag behöver mat. Jag hoppar inte över regelbundna måltider och jag hoppar inte över regelbundna skriftstudier.

Vilken roll spelar fasta och bön när man studerar skrifterna?

Äldste Eyring: Vi behöver be om att bli undervisade när vi fastar. Vi bör vara ödmjuka och ivriga som ett barn. Det är så vi fastar när vi gör det på rätt sätt. Om vi bara hoppar över en måltid så är det inte samma sak.

På samma sätt behöver vi studera skrifterna ödmjukt och ivrigt, som vi gör när vi fastar. När jag går till skrifterna och ber om att bli undervisad så hjälper det oerhört mycket att fasta.

Före generalkonferensen till exempel, fastar jag för att få veta vad Herren vill att jag ska tala om. Jag kan inte förbereda ett konferenstal förrän jag vet vad han vill. Fastan hjälper mig att fokusera på det som Herren vill att jag ska veta. Samma sak är det när jag läser skrifterna. När vi fastar och ber i samband med skriftstudierna är det lättare för Herren att undervisa oss.

Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att älska skrifterna?

Äldste Eyring: Vi har alla haft olika upplevelser och varierande framgång med att studera skrifterna som familj, särskilt när våra barn kommer upp i tonåren. När de är små är det lättare att samla dem för att läsa skrifterna tillsammans. När de blir lite äldre är det ibland svårare. Jag vet att många familjer lyckas mycket bra med att få upp familjen tidigt på morgonen för att läsa skrifterna, och att de även läser på kvällen. Men det finns många mönster.

Åtminstone för mig, och jag tror att mina sex barn håller med, så fungerar skriftstudierna bra endast om barnen vet att man älskar skrifterna och att man älskar dem personligen. Då fungerar vilket mönster man än har. Om skriftstudierna känns krystade antingen för dig eller för dem, om dina barn känner sig tvingade, eller om du egentligen inte älskar skrifterna själv, då har inte skriftstudierna lika stor kraft.

Det är viktigt att läsa skrifterna tillsammans på ett sätt som gör att dina barn vet att du inkluderar dem för att du älskar dem. Men det här med att läsa tillsammans kan börja avta när barnen blir tonåringar. De kanske säger: ”Jag läser hellre för mig själv.” I den situationen vill jag uppmana familjer att se det som en seger, inte som ett nederlag. Ditt barn kanske säger: ”Jag förstår vissa saker bättre när jag är själv än när vi läser tillsammans.” Ta det som ett underbart tecken på att skriftstudierna börjar få fäste i tonåringens hjärta. Huvudsaken är att vi förälskar oss i skrifterna och mättar oss med dem, oavsett om vi läser för oss själva eller tillsammans.

Du måste vara realistisk. Låt tonåringarna veta att du älskar dem. Försäkra dig om att de vet att du älskar skrifterna. Men om de vill gå till sitt rum och läsa, låt dem då göra det. De kommer att hitta sitt eget mönster och förälska sig i skrifterna.

Jag är välsignad med en hustru som verkligen älskar skrifterna. Om jag frågar henne: ”Vad vill du göra?” så säger hon: ”O, läs skrifterna för mig.” Jag tror att våra barn har märkt att det inte var en plikt för oss att läsa skrifterna — det var ett nöje.

Hur kan seminariet hjälpa ungdomar att lära sig älska skrifterna?

Äldste Eyring: Jag verkade som kyrkans utbildningschef under ett antal år, så jag har haft möjlighet att se att det är tre viktiga saker som seminariet kan göra. För det första så för det samman ungdomar som har samma värderingar. Ungdomar tycker om att vara tillsammans med andra som delar deras tro och som älskar skrifterna. För det andra för seminariet samman ungdomarna med en lärare som har ett vittnesbörd, och de kan känna dess kraft när läraren bär det. För det tredje så gör seminariet att ungdomarna engagerar sig i skrifterna.

Seminarielärarna har använt alla slags metoder — skriftställejakter, hemuppgifter, nyckelskriftställen. Framgången varierar från elev till elev, men när seminariet fungerar finns det en lärare som har ett vittnesbörd och som älskar ungdomarna.

Varför är det viktigt för oss som lärare i församlingar och grenar att undervisa med hjälp av det godkända studiematerialet?

Äldste Eyring: Kyrkans studiematerial baseras på skrifterna, så en lärare som följer studiematerialet tar eleverna till skrifterna. De bästa lärarna jag har känt tar fram ett skriftställe under en klassdiskussion som riktar sig till behovet eller intresset hos eleven som just har talat. Det finns en enorm kraft i att göra så. När en ungdom faktiskt ser att en lärare använder skrifterna för att förklara och hjälpa på ett personligt plan — vilket stort ögonblick det är!

Jag undervisade tillsammans med en underbar lärare vid Ricks College (numera Brigham Young-universitetet — Idaho). Jag brukade säga till honom: ”Hur vet du var de där skriftställena finns?” Jag ville vara som han när det gäller kunskap om skrifterna. Jag kunde en del skriftställen, men han kunde många. Det är en stor välsignelse för en lärare när Herren lyfter fram ur hans eller hennes minne just det skriftställe som är till hjälp för en elev.

Tänk på att ett kort skriftställe kan vara mer kraftfullt än ett långt. Det kan ha direkt anknytning till en fråga eller ett intresse hos någon i rummet. Det är kraftfullt eftersom det undervisar eleverna genom exempel. Det säger: ”En dag när du får problem så finns svaret i skrifterna.”

Vilken är den Helige Andens uppgift vid skriftstudier?

Äldste Eyring: Den Helige Anden bekräftar Guds ord för oss när vi läser det. Denna bekräftelse stärker vår tro när den upprepas ofta. Och det är genom tro som vi övervinner hinder och motstår frestelser.

Jag har undervisat diakoner. Jag har varit assisterande scoutledare. När pojkarna började bli rastlösa läste jag för en stund ett eller två skriftställen. Det sprider sig ett lugn i klassrummet när man läser Guds ord. Själva orden i skrifterna gör att vi känner den Helige Andens närvaro. Och man kan känna skillnaden. Så jag skulle säga till en lärare, om han eller hon har problem med disciplinen i klassrummet, att försöka läsa ett skriftställe eller be en elev läsa ett skriftställe. Det har en lugnande effekt eftersom det inbjuder Anden.

Vad kan vi se fram emot när vi regelbundet studerar skrifterna?

Äldste Eyring: Om du verkligen börjar ”mätta” dig med skrifterna så märker du med tiden att de blir en del av dig. Jag minns att det var så med äldste Bruce R McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum. Han var mer förtrogen med skrifterna än någon annan jag känt. Jag brukade ibland lyssna på honom och säga för mig själv: ”Citerar han från skrifterna nu eller är det hans egna ord?”

Samma sak är det med president Gordon B Hinckley. Hans vardagliga tal består av skriftprosa och till och med i glada, uppsluppna stunder är den prosan en del av honom. Han har verkligen en litterär gåva, delvis på grund av sin kunskap om skrifterna. Jag var tillsammans med honom för bara någon dag sedan och helt naturligt tog han med ett skriftställe i konversationen och det passade perfekt. Det är tydligt att skrifterna finns i honom; de är en del av honom.

Vi kan alla drömma om att Guds ord en dag ska vara en så stor del av oss att Herren kan använda detta och att vi kan lära oss att tänka som han gör. Och samtidigt kan vi närma oss honom.

Denna intervju gjordes av LaRene Porter Gaunt, kyrkans tidningar.