Räddade från lägret

MARÍA ESPINOZA ALVEAL

Vi hade verkligen roligt, men i slutet behövde vi räddas.

Jag minns ett år när vårt läger för Unga kvinnor hade varit nästan perfekt. Vårt läger hette En spegelbild av månen och hölls vid foten av ett berg i centrala Chile. Det rådde en speciell stämning och vår glädje och kärlek förhöjde platsens naturliga skönhet. När vi tittade på bergen, lyssnade på vattenfallens dån och fågelsången, såg solen på morgonen och stjärnorna och månen på kvällen så kunde vi bara intyga att vår gudomlige Skapare existerade. Vi uppskattade vår himmelske Faders stora kärlek till oss mer än någonsin.

Under veckans gång stärktes våra vittnesbörd liksom våra vänskapsband. Vi hade lärt oss så mycket — att bygga, laga mat och tro på vår egen förmåga. Dessutom hade vi roligt.

Nu var det den fjärde och sista dagen, den som vi hade sett fram emot. Vi skulle ha ett vittnesbördsmöte vid soluppgången. Vi fick gå upp väldigt tidigt men vi såg fram emot denna upplevelse. Före vittesbördsmötet fick vi brev som våra föräldrar hade skrivit. Många av oss grät när vi läste dem och vi kände en stor tacksamhet för den stunden.

När vi senare bar våra vittnesbörd försvann stjärnorna och solen steg upp över bergen. Vilken vacker morgon! När mötet hade avslutats och vi förberedde oss för resten av dagens aktiviteter började det mulna. Det började duggregna.

När regnet kom samlades vi för att hålla en bön och vi bad vår himmelske Fader att det dåliga vädret skulle sluta så att vi kunde fortsätta med lägeraktiviteterna. Naturligtvis bad vi att hans vilja skulle ske. Om han kände att regnet borde fortsätta så skulle vi glatt acceptera det.

Regnet tilltog i styrka och det blev mycket kallare. Vi började packa ihop våra tält och samla ihop allting.

Sedan gick lägerledaren och jag ner bredvid ett vattenfall och där i regnet knäböjde vi och bad vår himmelske Fader att allt skulle gå bra. När vi ställde oss upp kände vi frid och tillit till att allt skulle gå bra.

Några minuter efter det att vi hade kommit tillbaka till lägret körde en man som bodde några kilometer bort fram till oss. Han hade sett oss när vi var på väg till vårt läger fyra dagar tidigare. Nu hade han kommit för att hjälpa oss. Han bad om ett telefonnummer så att han kunde ringa till staden och fråga om vår buss kunde komma tidigare än planerat.

När han hade fått all nödvändig information åkte han iväg, ringde telefonsamtalet och återvände för att ta oss till sitt hus så att vi fick tak över huvudet. Han fick åka flera gånger men verkade inte ta illa upp för det. Han var inte medlem i kyrkan, men han var verkligen en ängel.

Vi insåg att Gud verkligen vakade över oss och brydde sig om oss. Han uppfyllde våra behov genom denna vänliga man. ”Gud hörde våra rop och besvarade våra böner.” (Mosiah 9:18)

För oss var det ett jättefint sätt att avsluta lägret på.

María Espinoza Alveal är medlem i Antártica Chilena församling, Ñuble stav, Chillán, Chile.

PLANERA ETT BRA LÄGER FÖR UNGA KVINNOR

Ett läger kan vara en underbar plats där unga kvinnor kan lära sig om vår himmelske Fader och hans plan för dem. Ett bra sätt att göra lägret meningsfullt är att välja ett tema, vilket ”kan vara ett skriftställe, ett namn på lägret eller en slogan som stöder evangeliets principer, Unga kvinnors värderingar eller lägermålen”. ( Unga kvinnors lägerhandbok , s 81)

Här är några riktlinjer för hur man uppfyller kraven för att få lägerdiplom som finns i lägerhandboken. Planera aktiviteter som hjälper de unga kvinnorna att:

• Tjäna. Minst nio krav eller mål handlar om att tjäna andra. Unga kvinnor ”kan finna lycka i en utomhusmiljö som stärker deras kärlek till varandra och till evangeliet och deras beslutsamhet att tillsammans stå såsom ’vittnen om Gud under alla tider och i allting och överallt’. (Mosiah 18:9)” ( Lägerhandboken , s 1)
• Ha andliga upplevelser. Minst 19 av målen i lägerhandboken är en uppmaning till unga kvinnor att söka Anden. ”Någonstans i naturen finner du en överraskning, och den lyfter och inspirerar dig under lång tid.” ( Lägerhandboken , s 1)
• Förbereda sig att bli hustru, mamma, hemmafru och ledare. Minst 42 av målen handlar om förmågor som unga kvinnor kan använda i sin framtida roll. Tänk dig att de unga kvinnorna ”återvänder hem med kunskap om sådant [de] aldrig kunnat göra tidigare”. ( Lägerhandboken , s 7)
• Förstå att de är Guds döttrar. Minst 12 av målen ger de unga kvinnorna erfarenhet av arbete och fysisk ansträngning, och 16 mål hjälper dem att upptäcka vilka de är genom ledarskap. ”Fysiskt krävande aktiviteter … kan hjälpa de unga kvinnorna att utveckla självtillit och känna att de verkligen uträttat något.” ( Lägerhandboken , s 52)