Vägledd av Anden innan jag ens visste det
Jag hade blivit ledd av Anden så många gånger innan jag fick veta vad uppenbarelse egentligen är.
När jag var sjutton år gick jag i en protestantisk kyrka som jag hade funnit två år tidigare. Det var första platsen där jag formellt fick lära mig om Gud och Jesus Kristus. Ungefär vid den tiden åkte jag buss en dag och då satte sig en kille bredvid mig. Han sa att han just hade släppts ut från fängelset och pratade om hur han kände att han aldrig skulle kunna gå i någon kyrka igen. I det ögonblicket visste jag att Gud hade sänt mig dit för att träffa den här mannen. Jag försökte uppmuntra honom och sa att han borde leta efter en kyrka.
Medan vi pratade berättade jag att jag studerade för att komma in på en psykologutbildning. Men sedan for det ur mig att jag kanske skulle studera journalistik. Han sa: ”Du ser faktiskt ut som en journalist – du borde göra det!” Jag tyckte det var konstigt för jag hade aldrig tänkt på att bli journalist tidigare. Tanken verkade ha kommit ur tomma intet.
Två månader senare var det dags för provet som skulle avgöra om jag kom in på universitetet och kunde studera psykologi. En kväll insåg jag att jag inte var så säker på det beslutet längre. Jag blev chockad för jag var inte intresserad av att studera något annat. Sedan kom jag att tänka på samtalet med den där mannen på bussen. Jag kände inte till någon journalistutbildning men hittade en webbplats om en sådan utbildning i min delstat. Den dagen råkade vara sista dagen för att registrera sig. Utan att tänka vidare tog jag chansen. Kort sagt är jag nu klar med journalistutbildningen.
Jag upptäckte sanningen
Jag insåg det inte då, men nu vet jag att Gud ledde mig genom personlig uppenbarelse till beslutet om vad jag skulle studera. Det känns som om jag alltid har välsignats med att veta vad Gud vill att jag ska göra – vilka möjligheter och situationer han ger mig för att visa mig vägen han vill att jag ska följa.
Fyra år senare fann jag kyrkan och döptes, också det genom den Helige Andens vägledning. Och jag lärde mig så småningom vad personlig uppenbarelse är genom att läsa Läran och förbunden. En dag före mitt dop läste jag i Mormons bok eftersom missionärerna hade bett mig göra det. Plötsligt bestämde jag mig av någon anledning för att fortsätta läsa till 2 Nephi 31, där Nephi beskriver Jesu Kristi dop. Även om jag inte hade bett om Mormons bok än kändes det som om min himmelske Fader försökte undervisa mig om dopet. Nästa kapitel fångade också min uppmärksamhet. Där står det att den Helige Anden kan visa oss allt som vi behöver göra (se 2 Ne. 32). De orden var verkligen tillämpliga på mitt liv.
Faktum är att något jag alltid har vetat är att om jag befinner mig i mörker så förväntar sig Gud att jag tar med mig något slags ljus från det. När jag lärde mig mer om Joseph Smith såg jag likheter mellan oss. Jag lärde mig att vända mig till Gud för att få svar. Under min barndom bad jag alltid fastän jag inte gick i kyrkan, och det inspirerade mig att omvända mig, att ha tålamod och att försöka vara vänlig och kärleksfull mot alla.
På något sätt visste jag hela tiden att Gud lyssnade på mig. När jag började gå i kyrkan som femtonåring och lärde mig om Bibeln, såg jag tillbaka på så många upplevelser och visste att kunskapen jag hade fått genom att be kom från Gud.
Att förstå uppenbarelse
I 2 Nephi 32:5 lär Nephi: ”Om ni går in på den vägen och tar emot den Helige Anden så visar han er allt vad ni bör göra.” Det var något som jag trodde att jag förstod, tills missionärerna efter mitt dop frågade om jag visste vad uppenbarelse är. Jag visste inte vad det kallades, men jag sa att jag trodde att det var en känsla som jag hade känt många gånger, som om Gud talade till mig i sinnet och besvarade mina frågor och tankar. De sa att jag hade rätt.
Med den kunskapen om uppenbarelse och med den Helige Andens gåva fick jag en förnyad önskan att läsa i Bibeln. Jag började hitta många betydelsefulla saker där, och jag insåg att det var för att jag vägleddes av Anden. Jag älskade att läsa Paulus brev och se hans exempel i hur han tog emot undervisning av Anden i sina handlingar och hans starka tillit till Frälsaren. Allt det här fick jag insikt om tack vare den återställda kyrkan.
Så i slutändan spelar det ingen roll hur gammal du är, var du bor eller hur mycket kunskap du har om det som hör Gud till. Allt du behöver göra är att följa psalmen: ”Jag går vart du kallar mig, Herre kär, … och [vandrar] uti dina spår” (Psalmer, nr 178). Följ och dela med dig av allt det vackra som Anden viskar till ditt hjärta, för Anden visar dig vägen så att du kan välsigna andra och själv bli välsignad.